torsdag 30 september 2010

Vad har datorn som inte jag har?!

Det kan kännas grymt att som lärare bli utkonkurrerad av datorer och jag frågar mig: ”Vad har datorn som inte jag har?!” Så här svarar Bodil Jönsson i boken Vi lär som vi lever (2008, ”Datorns attraktionskraft”, s 62-63):
  • Datorn ger snabbare belöningar. Den kan ge direkt respons och på ett mycket påtagligt sätt visa framstegen.
  • Datorn är konsekvent och blir aldrig irriterad.
  • Datorn har aldrig bråttom och tar sig alltid tid.

Finns det då ingenting som jag kan bättre?!

För att riktigt vrida om kniven fortsätter Jönsson på detta tema under rubriken ”Klämd mellan två sköldar” (s 72-75). Där redovisar hon en undersökning som hon gjort och listar 12 skäl till varför datorer är så populära . Mer om denna undersökning kan du läsa här: ”Datorns attraktionskraft”.

Hur ska vi lärare ta upp kampen? Hur gör du?

Jag tror att det inte handlar om att vinna eller försvinna, utan att dra nytta av datorns attraktionskraft och försöka komplettera med sin egen! Som lärare är vi ju i alla fall mänskliga! ;-)

PS. Visst är bilderna fina?! Den första bilden heter "Pudú Introducing OLPC". OLPC står för One Laptop Per Child och är en skolkampanj i Chile. Den andra bilden heter "Pudú and Laptop Outdoors". Båda bilderna är skapade av Lizette Greco CC (by, nc,sa). 

onsdag 29 september 2010

Kommentarernas betydelse

Kommentarsfunktionen är viktig!

Genom kommentarerna kan vi som skriver få veta att vi blir lästa och förstådda. Genom kommentarerna kan vi dessutom få igång ett utbyte och diskussioner.

Besöksstatistik säger så lite om vad folk verkligen gör på sidan och även om den kan uppmuntra eller nedslå skribenten så är personlig respons mycket mer motiverande.

Så ofta jag kan, skriver jag därför kommentarer på de inlägg som jag läser. Genom att kommentera på andras bloggar, hoppas jag dessutom inspirera andra att göra likadant.

Ett stort tack till dig som då och då skriver kommentarer på min blogg! Jag lär mig mycket av att läsa dina reaktioner på det jag skriver om. Jag får nya perspektiv och värdefulla tips. Stort tack!

För några dagar sedan fick jag en twitterkommentar i det här ämnet som både gjorde mig jätteglad och lite ledsen: "@cwaste kommenterade i din blogg om profilbilderna men kunde in skicka det, jag tycker du har rätt och är from idag en follower av dig :)" Vad kul att bli läst och att bli bekräftad! :D Men vad tråkigt att inte kommentarsfunktionen funkade på ett enkelt och smidigt sätt! Vad kan det bero på? Är det för att hon inte kan uppfylla något av kriterierna: kommentera som google-konto, ... o.s.v. ... OpenID? Jag undrar om du har tips på hur man kan göra det lätt att kommentera på bloggen och ändå undvika spam och otidigheter?

Hur gör du? Brukar du kommentera? Är du intresserad av att läsa andras kommentarer? Blir du nyfiken och glad när någon kommenterar det som du själv har skrivit?

Bilden heter "Thank you for the push!" och  är tagen av mig i maj, 2010.

tisdag 28 september 2010

Hur påverkar digitaliseringen skolan och vårt lärande?

Jag vill tipsa om ett inspirerande och intressant inlägg i debatten kring digitala mediers framtid i skolan. Inlägget har rubriken Och hur mår webben, då? och är skrivet av Olle Alexandersson, som är initiativtagare och verksamhetsledare för Forskningsnätet Skåne.

Texten är skriven med anledning av att Forskningsnätet Skåne den 4 oktober arrangerar en föreläsning och efterföljande seminarium med Pelle Snickars kring ämnet "Vad kan vi lära av digitala medier?" Pelle Snickars kommer då bland annat till Österlengymnasiet och jag ser mycket fram emot att jag och mina elever ska få lyssna och diskutera med honom!

Har du någon fråga som du tycker att jag ska passa på att ställa till Pelle Snickars eller till de elever och lärare som deltar i arrangemanget?

måndag 27 september 2010

Ögonkontaktens betydelse

Jag har lagt en tydlig bild på mig själv här på bloggen. Det har jag gjort därför att jag själv gillar att läsa texter med en tydlig avsändare. Min förhoppning är att du som läser detta ska känna att du på så vis får en mer personlig kontakt med mig som sändare och jag hoppas att det även ska göra det lättare för dig att kommentera mina texter: du vet ju vem du pratar med.

Av samma anledning använder jag samma tydliga profilbild när jag kommenterar andras inlägg. Jag vill att du ska veta vem det är som läser och tycker till kring dina texter. Jag tror att det bidrar till att skapa trygghet och en relation mellan den som skriver och den som kommenterar. På så vis blir det dessutom tydligare (lättare att upptäcka) att jag som bloggare respektive kommentator är en och samma person.

I samband med detta var det intressant att läsa vad Bodil Jönsson skriver om ögonkontaktens betydelse (Vi lär som vi lever, 2008, s 51-52). Hon berättar nämligen hur den till en början kraftigt begränsade bandbredden, ledde till att man tvingades prioritera vad man skulle lägga ut på nätet. Man valde då ögonkontakten och rösten som viktigaste förutsättningarna för att skapa kontakt. Detta har lett till att man på webbaserade kurser i dag använder sig av stillbilder på studenter och lärare så att man kan se dem som man ”pratar” med. Detta kompletterar man med ett par korta filmer.

Ja, det låter som om hennes resonemang stärker min tes! ;-)

Vad tycker du själv om användningen av profilbilder på nätet? Hjälper de till att skapa kontakt eller tycker du att de är överflödiga? Hur har du själv valt att göra?



söndag 26 september 2010

Yrkesvägledning på nätet

Vad vill du bli "när du blir stor"? Vet du inte?!

Då tycker jag att du ska ta en titt på följande webbplats:

Y.R.M.i.S. Young Role Models in School.

Där kan du via filmer och text få massor av inspiration och tips.

Lycka till i ditt yrkesval!

Posted by Picasa

lördag 25 september 2010

Plikterna först, men sedan månadens tävling på Webbstjärnan

Jag har anmält mig till Webbstjärnans tävling.Och nu kikar jag på månadens tävling för september. Det är en bra övning som går ut på att jag ska tänka igenom vad jag har för syfte med min webbplats och vilka jag vänder mig till:















"I september handlar Månadens tävling om att skriva den bästa projektbeskrivningen. Ta chansen att beskriva din hemsida på ett intresseväckande och kreativt sätt för att locka fler besökare.
Beskriv ditt webbprojekt med hjälp av cirka 100 ord. Tänk på att beskrivningen når potentiella läsare och ska locka din målgrupp att besöka din webbplats, samt ge allmänheten en bild av vad din hemsida kretsar kring.
Att tänka på när du beskriver ditt webbprojekt:
  • Vilket ämne ska webbplatsen handla om?
  • Vilket är syftet med webbplatsen?
  • Vilka är målgruppen?
  • Vad ska min webbplats ha för material?
  • Ska jag använda mig av en blogg?
  • Vad kommer skilja min webbplats från alla andra?/ varför ska man besöka just min hemsida?
Tänk även på att avgränsa din idé för att lättare kunna utföra den på ett bra sätt."

Nu gäller det att ta itu med uppgiften. Jag är klar över vad jag vill skriva. Frågan är hur jag ska skriva det. Däri ligger i dag min största utmaning.

Men plikterna kallar. Först måste jag ge respons på mina elevers uppgifter. De har skrivit diskussionsinlägg på bloggen Elever & lärare tipsar & diskuterar och de är väldigt läsvärda. Gå gärna in och kolla och om något inlägg intresserar dig och om du känner dig diskussionslysten så gå gärna in och kommentera!

Syftet med bloggen är att de ska träna sig i att uttrycka sig så att deras texter kan förstås och intressera en bred allmänhet (och inte bara deras fröken och klasskamrater). Jag är övertygad om:

  • Att bli läst höjer motivationen! 
  • Att få kommentarer skärper tanken och engagemanget!
Tack för hjälpen!

Posted by Picasa

fredag 24 september 2010

Jag vill också bli en Webbstjärna!

Nu anmäler jag mig till Webbstjärnans tävling. Om eleverna tillåter det, så kommer jag att anmäla även dem!















Jag vill vinna! Och jag vill att mina elever ska vinna!

Vill inte du också vara med? Då kan vi inspirera och stötta varandra för att bli ännu bättre! Hur är det med tävlingsinstinkten?

Anmäl dig själv och anmäl dina elever!

Lycka till!
Posted by Picasa

Mobilitetens betydelse

Informations- och kommunikationstekniken har lett till att vi i dag är väldigt mobila. Vi kan hitta mängder av information var vi vill när vi vill och vi kan kontakta vem vi vill, var och när vi vill på en mängd olika sätt. De vi kontaktar kan dessutom svara på sina egna villkor om, var och när de vill. Det finns distanskurser, onlinehandböcker, trådlösa nätverk, sociala medier och mängder av digitala kommunikationsverktyg. Vi kan till och med vara mobila när vi studerar respektive undervisar.

Detta innebär att vi kan göra saker tillsammans utan att vara på samma plats. Vi kan till och med göra saker ihop utan att göra det samtidigt. Detta kan och bör påverka vår undervisning.

Precis som Bodil Jönsson skriver i Vi lär som vi lever (2008, s 43) är läraren inte längre bara sändare och bedömare och eleven inte bara mottagare och redovisare, utan vi är alla såväl sändare som mottagare, sökare som återkopplare. Vi kan dessutom alla lätt kommunicera med många personer samtidigt: ”många-till-många kommunikationen har möjliggjorts”.

Att vi inte längre måste sitta ner med penna och papper eller vid en fast telefon för att kommunicera med varandra, gör att vi kommunicerar oftare och när vi är på språng. Vi har distraktioner runt omkring oss och vi förväntar oss att det ska gå snabbt. Detta påverkar vårt sätt att tänka och uttrycka oss.

Bodil Jönsson hävdar bestämt att Tankar Tar Tid (2008, s 9) och frågan är hur ofta vi tar oss den tiden?

”På tåg, bussar och tunnelbanor, i köer och affärer, på gator och caféer, ser du varenda dag tonåringar som står, sitter eller går hållande en mobiltelefon i handen. Hela tiden. Det är som om den måste vara framme, som om det inte räcker att den finns till hands inom en sekund eller två i fickan eller väskan.” (2008, s 19)

Det verkar som om vi allt mer sällan hinner eller behöver vara ensamma och ha tråkigt. Om vi skulle få en liten stund över kan vi alltid ringa eller SMS:a någon, kolla statusuppdateringar på Facebook eller läsa någon nättidning. Jönsson påpekar att vårt användande av mobiltelefoner upptar mycket av vår tid och därför påverkar både vad vi lär oss och vad vi inte lär oss (2008, s 20).

En fråga som jag tycker skulle vara intressant att ställa är vad vi skulle ha gjort istället. Om vi inte hade haft mobilen i handen eller vår bärbara dator i knäet. Och jag tror att svaret är: Vi skulle ha tänkt! Jag tror nämligen att det är först när vi inte får intryck och stimulans utifrån, som vi tar oss tid för oss själva och våra egna tankar och fantasier.

Dessa tankar behövs för att vi ska kunna utvecklas kunskapsmässigt. Fantasierna behövs om vi ska kunna bli  kreativa. Därför är det nog bra om vi ibland kan stänga av mobilen som vi håller i handen!

torsdag 23 september 2010

Förkylningskarta och goda råd innan det är förkylt

På denna webbplats "Förkylningskartan" kan du se var man just nu har högst försäljning av preparat mot förkylning:


Kronans droghandel ger goda råd på vad du ska göra för att undvika att bli smittad. Och om olyckan ändå skulle vara framme, kan du få tips på vad du kan hitta på för att fördriva tiden ensam eller tillsammans med dina barn.

Krya på dig!

Posted by Picasa

Brist på kunskapsutveckling tar tid att upptäcka

Under rubriken ”Ett mormorsexempel” i boken Vi lär som vi lever (2008, s 21-23) berättar Bodil Jönsson hur hennes barnbarn i ett skolarbete entusiastiskt hade tagit reda på allt som finns att veta om groblad. Efter två veckors arbete redovisade han och Jönsson frågade honom: ”Vad hände sedan?”. Jo, fröken sa att han var bra och sedan fortsatte de med annat. Läraren hade alltså inte haft förmågan eller tiden att hjälpa den lilla gossen att sätta in växten i sitt sammanhang: ”Har du tänkt på om det samma gäller för maskrosor?, Hur är det med rosor? Och med påskliljor?”.

Utan en lärares hjälp riskerar kunskaperna att bara bli små öar, utan förbindelser emellan. Med en lärares hjälp kan kunskaperna bli inkörsportar till nya kunskaper, begrepp och samband.

Vi behöver alla vägledning av någon, för att hitta sätt att vidga vårt vetande. För att läraren ska klara denna uppgift krävs att hon själv har kunskaper, men också att hon kan tillämpa dem och associera på ett sätt som skapar struktur och mening.

Jag är, precis som Bodil Jönsson, bekymrad över hur det kommer att gå med den framtida kunskapsutvecklingen. Djupgående förändringar tar ofta två generationer innan de syns. En generation av barn med kunskapsöar har nu vuxit upp och en del av dem har blivit lärare. Hur ska dessa lärare kunna hjälpa sina elever att finna ”de större linjerna och sammanhangen”?

onsdag 22 september 2010

Uppsatser.se

I dag är det allt vanligare att studenter väljer att lägga ut sina arbeten på nätet för att på så vis göra reklam för sig själva och skapa diskussion och uppmärksamhet kring sina arbeten. Detta kan de senare ha nytta av, när de till exempel söker jobb eller stipendier.

Här är exempel på en svensk sida för akademiskt skrivande och uppsatser: Uppsatser.se och en engelskspråkig: Student Pulse.















Troligtvis har många av våra elever till en början mest nytta av att hitta inspiration och material på den här typen av sidor. Men så småningom är de kanske redo för att bidra själva?!

Posted by Picasa

tisdag 21 september 2010

WikiEducator

Med hjälp av wikin WikiEducator kan du tillsammans med kollegor och andra intresserade bygga upp ett utbildningsmaterial eller hela kurser och utbildningsprojekt.



Har du prövat den?

Posted by Picasa

måndag 20 september 2010

Wikiversity

Wikiversity kan du hitta hela kurser.
Wikiversity beskrivs så här på dess webbplats:

"Wikiversity is for learning. It is a place where you'll find free learning materials and learning projects. Everyone can participate. There is no cost, no advertising, and no credentials required. No degrees are awarded — just learning.

Everyone can create and revise teaching materials. Anyone can participate in the learning activities. Everyone can take a course. Everyone can teach a course. There are no entrance requirements and no fees. All content in Wikiversity is written collaboratively, using wiki software, and everyone is welcome to take part through using, adding and discussing content."

Wikiversity sätter alltså lärandet i centrum, inte betyg och diplom. Det låter fantastiskt att få tillgång till allt detta material alldeles gratis! Det känns också häftigt att få möjlighet att delta i uppbyggandet av materialet.

Men kommer inte Wikiversitys "studenter" att sakna återkopplingen från lärare och kurskamrater? (Eller vänder sig webbplatsen främst till dem som skapar den, det vill säga dem som redan är kunniga på respektive område?)

Att få respons på det man gör är väl en viktig del i lärandeprocessen? Vi lär tillsammans och i ett sammanhang.

Vad tycker du om Wikiversity? Funkar det som ett komplement till högskolor och universitet?

Jag hoppas kunna hitta lite användbart material för gymnasiet. Har du några tips?
Posted by Picasa

söndag 19 september 2010

Wikibooks

Wikibooks kan du hitta hela kursböcker. Här är materialet ofta väl uppdaterat och granskat av många personer, men du måste själv också granska det innan du använder dig av det!


Använder du Wikibooks privat eller i din undervisning? Hur?
Posted by Picasa

lördag 18 september 2010

iTunes U


Via iTunes U(niversity) kan du ta del av föreläsningar från flera av de största universiteten i världen.

Pröva och berätta sedan gärna om dina erfarenheter!
Posted by Picasa

fredag 17 september 2010

YouTube EDU

Har du prövat YouTube EDU?

Mitt intryck är att YouTube EDU(cation) är en guldgruva, där vem som helst gratis kan gräva guld.

Visst låter det för bra för att vara sant, men det är det inte. Det kallas öppna lärresurser (Open Educational Resources) och det är en genial ide! Alla vinner hela tiden! (Här kommer en länk till en intressant föreläsning om öppna lärresurser: Öppna lärresurser och det är därifrån jag fått tipset om bl.a. YouTube EDU.)


Allt material på YouTube EDU har granskats och godkänts av de ansvariga universiteten. Detta bör borga för en jämn och hög kvalitet.

Har du några erfarenheter av YouTube EDU? Vad tycker du? Har det varit bra material? Har du haft nytta av något som finns där?
Posted by Picasa

torsdag 16 september 2010

Elever kan bli "digitala infödingar" först när de producerar och distribuerar eget material

Jag fortsätter på spåret om filmen The 21:st Century Learners av Mac Arthur's Foundation med John Seeley Brown, Nichole Pinkard, Mimi Ito, Katie Salen och Henry Jenkins: 



I filmen säger Nichole Pinkard att barn i dag inte växer upp som "digitala infödingar", vilket man ofta hör andra debattörer påstå. Barnen växer upp till självklara mediakonsumenter, men det är inte alls lika självklart att de blir producenter. För att barn och ungdomar ska vilja och kunna bidra med ett eget innehåll, måste de få inspiration och stöd från föräldrar, lärare, kompisar eller datorprogram.

Detta håller jag verkligen med om. Det räcker inte att vi tränar eleverna i att ta del av och analysera andras texter, filmer, bilder och ljud. Om eleverna ska kunna bli så kallade "digitala infödingar", krävs det även att de lär sig att producera och distribuera eget material.

Vilka färdigheter och kunskaper tycker du att man bör ha för att kunna kalla sig "digitalt kompetent"? Hur kan vi bäst träna våra elever i detta?

Valkompasser

Har du prövat SVT:s valkompass (http://svt.se/val) - och blivit mer kunnig på köpet! Eller har du bara blivit mer indoktrinerad?

Vill du veta hur vi påverkas av valkompasser när vi gör vårt val? Vill du få en förklaring till varför valkompasserna ibland ger testarna så förvånande svar? Då vill jag tipsa om den här artikeln i Sydsvenska Dagbladet publicerad 5 sept 2010:

"Valkompasser påverkar vilket parti du väljer"!

Här är länkar till fler valkompasser som du kan jämföra med:

Svenska Dagbladets valkompass

Barometerns valkompass

Uppsala Nya Tidnings valkompass

Vad tycker du? Blir du klokare eller mer indoktrinerad av att pröva valkompasser? 

Vilken valkompass tycker du är bäst? Varför?

onsdag 15 september 2010

Spela in intervjuer som sker via Skype

Har du precis som jag funderat över om du kan spela in en intervju som du gör via Skype?

Då kan du få alla tips du behöver genom att läsa ett inlägg på




"Så spelar du in Skype-samtal".

Lycka till! 

PS. Läs kommentarerna till TkJ:s inlägg också så får du fler tips på bra verktyg.

Regelbundna kunskapsmätningar kan ge mer motiverade elever

Jag såg nyss The 21:st Century Learners av Mac Arthur's Foundation med John Seeley Brown, Nichole Pinkard, Mimi Ito, Katie Salen och Henry Jenkins. Filmens huvudbudskap är att skolan måste lära barnen att klara och gilla förändringar: "to embrace change". Målet ska vara att barnen ska vara nyfikna och ifrågasättande.

Seeley Brown hävdar i filmen att de barn och ungdomar som spelar mycket dataspel är särskilt målorienterade. De vill hela tiden mäta sig och sina kunskaper för att se hur mycket de utvecklats. "If I aint learning, it aint fun!" Detta borde vi kunna dra mer nytta av i skolan. I stället för att minska antalet bedömningar och betyg, för att man hävdar att det dömer ut elever på förhand, borde vi kanske hitta på fler och bättre sätt att regelbundet mäta elevernas kunskapsutveckling?!



Har du tips på sätt som elever lätt och regelbundet skulle kunna mäta sin egen utveckling?

tisdag 14 september 2010

Har du fortfarande inte upplevt läshunger när du slutar årskurs fyra får du gå om en klass!

Här har jag skrivit ett inlägg om Astrid Lindgren, läsning som ett gränslöst äventyr och om hur viktigt det är att våra barn och ungdomar får känna läshunger:
http://cwasteson.skolbloggen.se/2010/09/14/nagra-ord-om-lashunger/

Tycker du också att detta är en viktig fråga? Har du några tankar kring hur vi skulle kunna få barn och ungdomar att känna läshunger?

måndag 6 september 2010

"Får man äta glass här?" frågar sig fotografen

Känner du till vilka regler som gäller när man blir fotograferad eller själv fotograferar på allmänna platser?

Jag har länge känt mig osäker kring detta. Beroende på vem man frågar får man olika svar. Därför blev jag glad över att hitta denna film, gjord av Mattias Karlsson på Moderskeppet med hjälp av Stefan Ohlsson och Göran Segeholm:



"Får jag äta glass här?" kan man alltså fråga sig om man känner sig osäker på om man är på en allmän plats. ;-)

Om svaret är ja, så är det bara att fotografera.

Att sedan lägga upp sina bilder på Internet också lagligt, bara bilderna inte är kränkande eller används i reklam för kommersiella produkter.

Ordningsvakter och poliser har inte rätt att begära att du raderar bilder från ditt minneskort. Privatpersoner som kommit med på bild har det inte heller. Detta är bra att känna till. Om någon skulle hävda något annat, så kan du stå på dig.

Ibland kan det vara lagligt, men ändå olämpligt att fotografera: till exempel när man står allmän plats och tittar in på en dagislekplats eller in i ett hus. Du vill kanske också försöka ta hänsyn till personer som aktivt hävdar att de absolut inte vill vara med på bild.

Det låter drastiskt, men enda sättet att slippa vara med på bild är alltså att gömma sig.

(Observera att det kan gälla andra regler på icke-offentliga platser. Vilka regler som gäller där avgörs av chefen på respektive ställe.)

lördag 4 september 2010

Läs och rys!

Retar du dig också på "feliga ord" och avigheter?

Här kommer ett tips om en sida med "feliga ord": http://home.swipnet.se/emos/feligaord.htm

Så här beskriver "Mia Olsson" sin sida:
"Något som jag lagt märke till är att människor ofta uttalar ord fel, vilket jag finner OTROLIGT irriterande! Vissa ord verkar vara omöjliga att uttala, eftersom större delen av dem som jag träffar uttalar ordet(n) fel... T.ex "interjuva", eller "pogram"... Jag uttalar säkert också vissa ord fel, men det är däremot inget som jag lagt märke till! :-) Ta det här med en nypa salt, listan är till bara på skoj. Jag VET att många ord är dialektala, och jag använder många av dem själv, trots att jag vet att uttalet är fel."


Och här kommer ett tips om tankevurpor, avigheter, språkfel och grodor på bl.a. reklampelare, löpsedlar och i tidningar och tidskrifter: http://www.avigsidan.com/ 
Sidan beskrivs så här:
"På de här sidorna har vi samlat avigheter i många år. Det handlar om aviga språkligheter, felöversättningar, roliga uttryck och mycket annat." 
Här kommer sidans färskaste avigheter (från 3 september 2010):
http://www.avigsidan.com/avigsidan/avigt001.html 

Läs, känn igen dig, förskräcks och rys!

fredag 3 september 2010

Har du tips på verktyg för självrättande kortfrågor?

Jag läser just nu Vi lär som vi lever (2008) av Bodil Jönsson och det fick mig att vilja ta tag i en fråga som jag länge funderat över.

Under rubriken "Tekniken som lärare" beskriver Bodil Jönsson varför Wii Sport och liknande spel är så populära:

"Attraktiviteten ligger mindre i själva tillslagen och mer i att du hela tiden får återkoppling. Du kan se din valda rollfigur agera på skärmen (du följer alltså hela den avbildade processen), du får en resultatåterkoppling i poäng (och genom publikens jubel eller missnöje) och du får veta din position relaterad till dina tidigare insatser och andras."
(s 59f)

Jag tror att det ligger mycket i detta. Att speglas och få direkt respons på sina prestationer är oerhört motiverande. Det sporrar oss i vårt lärande. Denna erfarenhet skulle jag vilja dra mer nytta av i skolan.

Under rubriken "Datorns attraktionskraft" fortsätter Jönsson resonemanget:

"Belöning: Datorn visar direkt om du har blivit bättre. Det är en fantastisk belöning att klara något bättre i dag än i går. Också ett i övrigt aldrig så mediokert datorspel bygger på en kvantifiering av antalet rätt eller av erforderlig tid. Du kan därmed visa dig själv att du är bättre i dag än i går. Det händer något hela tiden, i omedelbar anslutning till att du gör något, och detta blir till en belöning i sig." (s 62f)

Jag skulle vilja utnyttja detta i skolan. Jag skulle snabbt, enkelt och regelbundet vilja låta eleverna testa sig för att ta reda på vad de kan, vad de har blivit bättre på och vad de behöver lära sig mer om.

Oftast får mina elever skriva längre, mer essäliknande uppgifter eller hålla muntliga anföranden (jag undervisar ju mest i svenska på gymnasiet), men bland testar jag även elevernas kunskaper i form av kortfrågor och svar. Dessa har jag sedan rättat för hand.

Sådana provdelar är ofta snabbrättade, men det är vanligt att jag även lagt till essäfrågor i slutet och de tar längre tid. Det har därför brukat dröja i alla fall några dagar innan eleverna har fått veta sina test- eller provresultat. Jönsson skriver: "Tidsrymden mellan en aktivitet och dess återkoppling bör alltid vara kort." och "för det direkta lärandet är en omedelbar återkoppling överlägsen" (s 61).

Min önskan är att jag ska hitta ett snabbt sätt att regelbundet kolla upp elevernas kunskaper, i form av ordförståelse, begreppskunskap, "har du hängt med på genomgången" o.s.v.-tester. Dessa snabba test skulle kunna likna enkäter, men ...
  • jag skulle vilja att de var "självrättande"/rättades automatiskt, så att eleven fick veta resultatet direkt.
  • Jag skulle också vilja att eleven fick veta vad det var som blev rätt resp fel.
  • Dessutom skulle jag vilja få in resultatet, så att jag kunde få en bild av hur mycket eleverna lärt sig eller redan kan.
Har du tips på hur detta skulle kunna gå till? Har du förslag på verktyg?

torsdag 2 september 2010

Bloggar eller Wikis - vad ska jag välja?

Med hjälp av boken Blogs, wikis, podcasts, and other powerful web tools for classrooms av Richardson samt Mark Wagners tabell på Google Docs Blogs, Wikis, Docs: Which is right for your lesson? A Comparison Table och wiki på Wikispaces
Blogs, Wikis, and Google Docs: Which one is right for your lesson?, har jag försökt att ta ställning till när jag vill använda vilket verktyg i min undervisning.

Information, material och uppgifter:
  • Information om Skolverkets kursmål och betygskriterier. Denna information tycker jag eleverna får bäst genom direktlänkar till Skolverkets kursmål och betygskriterier. Länklistor är lätta att placera i såväl bloggar som wikis. Här är ett exempel på hur det kan se ut i en blogg: Fröken Wastesons länksida.  
  • Min veckoplanering (och eventuellt terminsplanering) för vardera klass och kurs. Denna skulle passa att lägga som inlägg i en blogg. Då skulle eleverna kunna skriva kommentarer på planeringen via kommentarsfunktionen. En annan möjlighet är att lägga det som en sida på bloggen och fylla på den successivt, med den nyaste planeringen överst. När ett moment eller en termin är slut, kan man påbörja en ny sida, ex Veckoplanering vt 2010 resp Veckoplanering ht 2010
  • Uppgifter som eleverna ska göra och material som eleverna kan behöva för att lösa uppgifterna. Dessa kan lätt placeras i såväl bloggar som i wikis. Här har jag prövat att lägga dem (och responsen på uppgifterna) i en bloggrulle: NV08 läser Svenska B. Men uppgifterna kan också ligga samlade på en bloggs statiska sidor tillsammans med material eller tips på material, som man behöver när man ska lösa uppgifterna. Ett exempel på detta är: Fröken Wastesons länksida.
Enligt Wagners jämförelse passar bloggar särskilt bra när man uppdaterar sidan regelbundet, bara är en eller ett fåtal skribenter och varje inlägg är en skribents röst. Vill flera skribenter samarbeta kring en och samma text är alltså wikis att föredra. I mitt fall bygger jag webbplatsen successivt och jag är ensam sändare. Jag har alltså här ingen nytta av att wikin är ett bra verktyg för samarbete. I de flesta bloggverktyg kan man kombinera bloggdelen med statiska sidor, vilket gör bloggen mycket flexibel och användbar.


Elevredovisning och diskussion:

Eleverna ska kunna redovisa sina lösningar på kursens uppgifter. Dessa redovisningar ska kunna läsas, ses eller höras av mig och alla eller i alla fall flera av elevernas kurskamrater. Är det individuella uppgifter så passar bloggen mycket bra till detta. Då är det en tydlig avsändare till varje inlägg. Är det gruppuppgifter som ska arbetas med även utanför skoltid kan wikin vara att föredra - i alla fall vid större uppgifter.

Oftast får eleverna skriva längre, mer essäliknande uppgifter, men bland testar jag även elevernas kunskaper i form av kortfrågor och svar. Dessa har jag sedan rättat för hand. Sådana provdelar är ofta snabbrättade, men det är vanligt att jag även lagt till essäfrågor i slutet och de tar längre tid. Det har därför brukat dröja i alla fall några dagar innan eleverna har fått veta sina test- eller provresultat. Min önskan är att jag ska hitta ett snabbt sätt att regelbundet kolla upp elevernas kunskaper, i form av ordförståelse, begreppskunskap, "har du hängt med på genomgången" o.s.v.-tester. Dessa snabba test skulle jag vilja göra självrättande, så att eleven fick veta resultatet direkt och helst vill jag att han eller hon även vad det var som blev rätt resp fel. Jag skulle också själv vilja få in resultatet så att jag fick en bild av hur mycket eleverna lärt sig eller redan kan. Har ni några tips på hur detta skulle kunna gå till? Har ni förslag på verktyg?

Eleverna ska skriftligen kunna ställa frågor och diskutera med mig och med varandra. Till detta passar såväl bloggen som wikin. Men bloggar är ett särskilt bra verktyg för detta, eftersom det nyaste och mest aktuella inlägget kommer överst. Därmed är det lätt att upptäcka och skriva kommentarer på. När man väljer diskussionsverktyg är det viktigaste dock att diskussionerna sker i ett verktyg som används regelbundet, annars riskerar såväl läraren som eleverna att missa frågorna.


Respons:

Jag vill ha möjlighet att ge både specifik och individuell respons riktad direkt till eleven och gemensam och generell respons riktad till hela gruppen. Individuell respons på individuella uppgifter kan ske via kommentarsfunktionen på elevernas inlägg. Är inläggen publicerade på elevernas individuella bloggar, kan eleverna själva styra över vilka som kan läsa bloggen. De kan också styra över kommentarerna: om dessa ska synas eller inte. Respons på uppgifter är mycket situationsbunden och en färskvara. Därför är den inte så intressant för utomstående utan mest för dem som arbetat med uppgifterna. Jag anser därför att responsen passar att läggas på en kursblogg, tillsammans med planering och uppgifter.

Eleverna ska kunna ge varandra respons (kamratbearbetning/kamratrespons) och de ska kunna bearbeta sina texter även efter att de publicerats (i enlighet med skrivprocessen). Det är lätt att ge individuella kommentarer via bloggkommentarsfunktionen och blogginlägg är lätta att bearbeta och förbättra i efterhand. En nackdel med bloggen är att endast dem som har tillgång till bloggens insida/redigeringsfunktioner kan följa hur materialet förändrats över tid. På en wiki kan normalt vem som helst följa materialets utveckling. På så vis är wikin ett öppnare och mer genomskinligt verktyg.

Reflektion och utvärdering:

Eleverna ska kunna redovisa synpunkter, reflektera kring uppgifter, utvärdera sitt eget eller vårt gemensamma arbete. En del av detta ska vara öppet att läsas av alla. Annat kan, om eleven vill, vara öppet att läsas av endast mig. Generellt passar bloggar mycket bra för detta. Utvärderingar och personliga reflektioner är en färskvara och passar bra på en blogg med det nyaste materialet överst på sidan. Även om man ska göra utvärderingen i grupp lämpar sig en blogg fint, eftersom man i så fall oftast för anteckningar samtidigt som man diskuterar. (Wikin passar bäst om deltagarna arbetar med materialet vid olika tidpunkter.)

Det skulle vara bra om det även fanns möjlighet att göra anonyma utvärderingar av olika slag. Till detta passar varken bloggar eller wikis. Utan här behöver jag hitta ett helt annat verktyg. Har du tips på verktyg för detta som du tycker är bra?

Inspiration till fördjupning:

Som lärare vill man inspirera och ge eleverna möjlighet till fördjupning. Man vill kunna ge tips på användbara länkar, förslag på sidor som eleverna kan ha nytta av när de vill hitta mer material och förslag på verktyg som de kan ha nytta av när de gör undersökningar eller redovisningar. Man vill också kunna ge dem diskussionsuppgifter som gör att eleverna tänker vidare och en möjlighet för eleverna att tipsa läraren och varandra. Det är också bra om man ibland ge tips på intressanta webbplatser som är kopplade till forskning och högskolestudier. Till detta passar såväl bloggar som wikis. Det faller sig naturligt att välja det verktyg som man har lagt sitt material och sina uppgifter på.

Digital kompetens:

Eleverna (och jag) ska kunna utveckla sin digitala kompetens. Det är därför bra om vi i vårt arbete använder oss av en kombination av bloggar och wikis och lär oss utnyttja och förstå de olika verktygens styrkor respektive svagheter.

För inlämning av uppgifter och respons på uppgifter tror jag även att Google Docs skulle vara ett utmärkt verktyg. Detta har jag prövat en del, men inte använt tillräckligt mycket för att se dess fulla potential. Mitt spontana intryck är dock att bloggen är överlägsen såväl wikis som Google Docs, om man vill att flera personer lätt ska kunna ta del av, inspireras och kommentera ett material. Därför vinner bloggen i mitt lilla popularitetstest.

En fördel och en nackdel med att utnyttja bloggverktyget maximalt, på bekostnad av den tid man lägger på att använda wikis och Google Docs, är att det blir färre verktyg att lära sig behärska från grunden. För mina elever har hittills alla de här verktygen varit nya och de har fått lägga en hel del tid på att lära sig tekniken. Om inte flera lärare samarbetar kring arbetet med att utveckla elevernas digitala kompetens riskerar den som använder verktygen att få lägga mycket av sin undervisningstid på att få tekniken att fungera. Även om verktygen i sig är lätta att lära, tar det tid från det övriga kursinnehållet till en början.

Slutsats:

Min slutsats är att jag vill bygga upp det mesta av min undervisning kring bloggar, men att jag vill komplettera med lite användning av wikis och Google Docs. Målet ska vara att eleverna ska bli riktigt duktiga på att behärska bloggens olika funktioner och möjligheter och att de ska få pröva på de två andra verktygen för att i alla fall kunna ana dessas potential och förstå vilka typer av uppgifter de passar bäst för.

onsdag 1 september 2010

Val av verktyg - projektarb del 2b WIKIS

Wikis kan användas på flera sätt. De kan till exempel användas som webbplatser där en person lägger upp sitt material och kunnande. Detta är dock inte det vanliga, utan wikis används främst när många personer vill skapa ett innehåll tillsammans. Verktygets styrka ligger nämligen i att det lämpar sig så bra för samarbete!

Med inspiration från boken Blogs, wikis, podcasts, and other powerful web tools for classrooms (2009, s 55-69) av Richardson och Mark Wagners tabell på google docs Blogs, Wikis, Docs: Which is right for your lesson? A Comparison Table, har jag försökt punkta upp vad vi kan använda wikis till i skolan. De användningsområden som jag särskilt fastnat för är:

1. Material- och kunskapsbank
I en wiki kan lärare och elever gemensamt samla material och kunskap i form av texter, som bilder, filmer och ljud. De kan sedan fritt gå in och redigera och bygga vidare på varandras material. Via en diskussionssida kan de berätta hur de tänkt när de gjort ändringar och tillägg i materialet. De kan följa hur andra skribenter tänkt och diskutera presentationen och tolkningen av materialet. De kan också se hur materialet förändrats genom att klicka på "history".

2. Gemensamma lektionsanteckningar
Elever kan skriva in sina lektionsanteckningar i en gemensam kurswiki, så att alla på kursen kan läsa, lägga till och förbättra. På diskussionssidan kan eleverna diskutera materialet och de ändringar och tillägg som görs. Förändringar på wikin syns via funktionen "history".

3. Redovisning
Wikis passar utmärkt för redovisning av större temaarbeten i klassen och till grupparbeten. Det är, om man vill, dessutom lätt och smidigt att visa upp resultaten av elevernas arbete för elevernas andra lärare, skolledningen, elevernas föräldrar, syskon och vänner och för elever på andra skolor.

4. Samarbete och samlärande
Det är lätt att lära tillsammans och samarbeta kring gemensamma projekt, trots att såväl tid som rum skiljer en åt. Därför kan wikis fungera bra även när någon är sjuk och när elever och lärare vill samarbeta med andra skolors elever och lärare. Dessa samarbetspartners kan med fördel komma från helt andra förhållanden (till exempel från stad respektive landsbygd, olika länder eller till och med världsdelar, olika språk). Det kan till och med vara en fördel om de som jobbar kring ett projekt bor på olika tidszoner. En svaghet med Wikin är nämligen att den fungerar bäst om de som samarbetar kring ett projekt inte jobbar på samma material samtidigt. Om de jobbar samtidigt kan de riskera att skriva över varandras ändringar i materialet.

Kan du hjälpa mig att komma på fler användningsområden?
Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...