Sorg och ilska på Österlen

Under påskledigheten fick lärare och skolledning på Österlengymnasiet det överraskande beskedet att vår barn- och utbildningschef och politikerna in barn- och utbildningsnämnden bestämt att kommunens enda gymnasieskola ska läggas ner. (Här har jag skrivit mer om detta:  Vilken påsk på Österlen!) Om de får igenom sin vilja så kommer vi inte att få några ettor i höst utan de som sökt och kommit in på vår skola får söka sig till andra kommuner.

Sedan dess har mitt skrivande här på bloggen avstannat. Jag har helt enkelt inte orkat eller haft lust. Istället har jag lusläst allt som skrivits på Ystads Allehandas debattsidor på nätet och där står en hel del om det felaktiga beslutsunderlaget, den snabba och kuppartade beslutsgången och den bristande samhällsanalysen. Jag har också pratat med mina kollegor, vänner, grannar och skolledare. Ju mer jag får veta, ju mer material jag får ta del av, desto mer ledsen och förbannad blir jag.


Är det så att man får de politiker (och tjänstemän) som man förtjänar?! I så fall är vi inte mycket värda här på Österlen!


Eleverna på skolan har inte gett upp (och det har inte vi i personalen heller!), utan de planerar en demonstration på fredag eftermiddag: http://www.facebook.com/event.php?eid=169098726476881. Jag är ledig på fredagar, så jag har all tid i världen att demonstrera och jag tänker ta med mig mina underbara barn - för det är deras framtid, mer än min, som jag är bekymrad över!