fredag 29 april 2011

Elever demonstrerar för att rädda Simrishamns enda gymnasieskola

I dag hade gymnasieeleverna i Simrishamn organiserat en demonstration mot beslutet att lägga ner kommunens enda gymnasieskola. Det var ett fantastiskt arrangemang med duktiga talare och en stor, varm och stöttande publik. Den enda som fick det lite hett om öronen var vårt kommunalråd som fick stå till svars för sitt och sina kollegors beslut, men flera av de följande talarna var snabba att försöka bygga en bro till honom och öppna upp för dialog igen.

Här har jag skrivit mer om elevernas demonstration: "Samhällsengagerade och handlingskraftiga ungdomar på Österlen" och här nedan kommer några bilder: 



På Sveriges Radio P4 Kristianstad kan du i dag läsa och höra mer om demonstrationen: "Eleverna vill rädda sitt gymnasium", likaså på Sydnytt "I dag demonstrerade eleverna". Här kan du se ett inslag på Sydnytt:

torsdag 28 april 2011

Samhällsengagerade och handlingskraftiga gymnasieungdomar på Österlen

Några av arrangörerna vid demonstrationen för Österlengymnsiets framtidÖsterlengymnasiets elever visar stort samhällsengagemang och handlingskraft - ett föredöme för oss vuxna!

På Sveriges Radio P4 Kristianstad kan du höra hur eleverna på Österlengymnasiet kämpar för att få behålla sin gymnasieskola "Elever vill rädda kvar sitt gymnasium". Jag tycker att deras insats och deras engagemang är alldeles enastående. De som driver frågan starkast, är dessutom tvåor och treor på skolan, det vill säga de elever som har gått längst på skolan. De berörs inte själva så mycket av nedläggningsplanerna, men de har massor av egna erfarenheter från hur det är att gå på kommunens enda gymnasieskola. Tycker de att det är viktigt att gymnasiet finns kvar, så betyder det något! Även många före detta elever hör av sig till skolans elevråd och är upprörda och vill hjälpa till. Häftigt eller hur?!

Här har en elev som går i trean på skolan skrivit en debattartikel om nedläggningsplanerna: "Skärp er och ta ansvar för Österlengymnasiet!" (Ystads Allehanda, 26 april 2011): http://www.ystadsallehanda.se/tycktill/article1448462/Skarp-er-och-ta-ansvar-for-Osterlengymnasiet.html.

På Facebook kan du se vilka som kommer på elevernas demonstration i morgon: http://www.facebook.com/event.php?eid=205404589490371. Kom gärna du också! 


Här kan du läsa mer om elevernas kamp "Vi har tröttnat på att väljas bort!" (Ystads Allehanda, 27 april 2011): http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article1452689/Vi-har-trottnat-pa-att-valjas-bort.html


Eleverna visar här att de både förstår och klarar att hantera såväl traditionella som sociala medier. De är välinformerade, engagerade och handlingskraftiga. De är helt enkelt goda förebilder för oss vuxna!


***

Jag skrev igår att om vi på Österlen fått de politiker vi förtjänar, så är vi inte mycket värda. I dag tänker jag: Om vi på något vis fått de elever vi förtjänar, då är vi värda vår vikt i guld!



***



onsdag 20 april 2011

Forskningen och skolan


Fler lärare måste bli forskare
Svenska lärare misslyckas med att utveckla undervisningen. Om elevernas resultat ska bli bättre måste forskningen ta större plats i skolan, skriver företrädare för kommunerna, lärarna, friskolorna, skolledarna och näringslivet. 
Detta skriver HÅKAN SÖRMAN som är vd i Sveriges Kommuner och Landsting, KJELL-OLOF FELDT som är ordförande i Friskolornas riksförbund, EVA-LÍS SIRÉN som är ordförande i Lärarförbundet, ANDERS ALMGREN som är vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, LARS FLODIN som är ordförande i Sveriges Skolledarförbund och ANNIKA LUNDIUS som är vice vd Svenskt Näringsliv (Dagens Nyheter, 13 april 2011).

Visst är detta viktigt och visst är det en behjärtansvärd ansats!

Jag tror att lärare blir mer medvetna om elevernas lärande om de får verktyg att beskriva lärprocessen och värdera resultatet av den. (Men inte är det en lätt fråga! Lärandet är så nära kopplat till individerna som arbetar ihop och på så vis beror det så mycket av mängder av faktorer hos både elever och lärare: övriga skolsituationen, familjesituationen, tidigare skolsituation och familjesituation, kompisar, fysiskt och psykiskt välmående, tidigare erfarenheter, tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter ... Listan kan bli mycket längre, men jag stoppar här.)

Att motivera varför lärare ska ha nära anknytning till forskning i didaktik och pedagogik är varken svårt eller provocerande.

Däremot tycks det provocera om man anser att det är viktigt att lärarna ska ha en chans att hålla sig väl uppdaterade inom forskning i de ämnen som de undervisar. Varför det är så är för mig helt obegripligt.

Jag tror att det är lärare som är verkligt kunniga inom de ämnen som de undervisar i, som också har störst förmåga att förmedla nyfikenhet och entusiasm för de frågeställningar som ryms däri. Därför blev jag jätteglad när jag läste denna artikel om att det behövs flera typer av forskning i skolan:
Mer än utbildningsvetenskap behövs i skolanREPLIK | FORSKNING I SKOLANPå Brännpunkt 13 april kräver sex framstående representanter för kommun, skola och näringsliv att svensk skola ska få en starkare koppling till forskning. De utgår från den nya skollagen som bland annat säger att skolan ska vila ”på vetenskaplig grund”, och föreslår en rad åtgärder inom det utbildningsvetenskapliga området, till exempel ökade möjligheter för lärare att forska, effektivare integration av forskningsresultat i undervisningen och lärarutbildning med tydligare forskningsanknytning.
Vi delar verkligen tron på utbildningsvetenskapernas välsignelse. Men i ett land som stolt vill kalla sig kunskapsnation måste ”på vetenskaplig grund” i skollagen rimligen stå för betydligt mer än pedagogik och didaktik.
Hur väl den utbildningsvetenskapliga forskningen än kan komma att genomsyra det som sker inom klassrummens väggar så blir resultatet en halvmesyr utan ett minst lika starkt inflöde från andra vetenskapers forskningsfronter, från fysik och biologi, från historia och statsvetenskap, och från många av de discipliner som saknar direkt motsvarighet på skolornas scheman som medicin eller sociologi.
Debattartikeln är skriven av OLLE ALEXANDERSSON som är verksamhetsledare för Forskningsnätet Skåne och MARIA BRÄNNSTRÖM som är gymnasielärare, licentiand i svenska vid Malmö högskola/Lunds universitet och projektledare i Forskningsnätet Skåne (Dagens Nyheter, 14 april 2011).
Det är en välskriven artikel och den behövs! Inte räcker det väl att skolan pratar om hur det går till vid lärande, vi måste också engagera oss i vad vi vill att eleverna ska lära sig!

Många kunskaper och färdigheter som vi sysslar med i grundskolan och på gymnasiet är så grundläggande att de inte påverkas så mycket av vad forskningen kommer fram till, men det finns också mycket som påverkas. Detta gäller särskilt tolkningarna av vår omvärld och vår historia. När jag läste språkvetenskap med mina elever och de skulle titta på teorier kring hur vi ser på språket, blev det till exempel tydligt att kursböckerna hade några år på nacken. Likaså förändras kontinuerligt vår syn på vår roll i historien.

Jag tror att vi lärare måste ges tid och förutsättningar att ha ett mer levande och ständigt pågående utbyte med högre utbildningar och forskning inom både teorier kring lärande och i våra undervisningsämnen. 

måndag 18 april 2011

Norsk webbresurs om säkerhet på Internet för och om ungdomar



Du bestemmer är en norsk satsning för att lära ungdomar att hitta ett naturligt och klokt förhållningssätt till digitala medier:

"Du bestemmer er et samarbeid mellom Teknologirådet, Datatilsynet og Senter for IKT i utdanningen. Målet er å øke ungdoms kunnskap om personvern og heve deres bevissthet om valg man gjør når man bruker digitale medier som internett og mobiltelefon.
Det er utarbeidet et undervisningsopplegg for ungdomstrinnet/videregående (13-17-åringer) og et for de eldste barna på barneskolen (9-13-åringer)."  
http://www.dubestemmer.no/no/Om_Du_bestemmer/
Materialet används dessutom av många andra länder, bland annat Finland, Estland, Danmark, Färöarna, Kanada och USA. Däremot verkar det inte användas i Sverige. Kanske beror det på att vi redan har så många egna starka satsningar på det här området, bland annat Kolla källan, Internetkunskap.se, Webbstjärnan och Mediekompass?

Jag tänker att jag ändå skulle vilja pröva materialet för 13-17-åringar på Du bestemmer. Där finns både en hel del matnyttig text och tankväckande filmer som man kan ta del av och diskutera. På så vis skulle mina elever både få lära sig mer om vad man ska tänka på när man använder digitala medier och samtidigt få en chans att på ett naturligt sätt träna sig i norska. Skulle inte det kunna vara något?

lördag 16 april 2011

Hur sprider du dina ljudfiler?

Efter att förtvivlat ha letat efter en välfungerande tjänst för att bygga en ljudbank och lägga upp podsändningar har jag nu äntligen hittat en tjänst som jag tror ska fungera. Tack för tipset Kristofer Lecander på kursen Delning.nu:  http://delning.ning.com/profile/KristoferLecander! Tack också till Linn Gustavsson på bloggen Jakten på den perfekta lektionen, som strax därpå gav samma tips (via kommentarsfältet)!

Tjänsten heter SoundCloud och jag har tittat på den tidigare, men trott att den bara är till för jinglar och liknande musik. Men ... efter att ha fått tipset, blev jag ju tvungen att undersöka saken mer noga och efter mycket letande (ja, jag har svårt för att hitta på tjänsten, hjälp mig gärna om ni funnit ett bra söksätt) så hittade jag det här:

http://soundcloud.com/tags/sound-effects

Här kan jag hitta ljud med olika licenser till mina ljudklipp och här kan senare förhoppningsvis även mina ljudeffekter hittas. Härligt!

Nu är jag också medlem i en grupp: http://soundcloud.com/groups/sound-effects



Hur gör du när du vill sprida podsändningar och/eller lägga upp ett förråd av ljud?

PS. När jag misströstade som mest (efter att ha skapat massor av konton på olika tjänster) så kom jag på att det enklaste kanske vore att sprida podsändningar med hjälp av YouTube. YouTube tar inte emot ljudfiler, men lägger man in ljudet i till exempel MovieMaker och lägger på en stillbild, så kan man ju ladda upp materialet som en enkel "film". Är det någon av er som gör så istället?

Här kommer till sist några exempel ur min experimentverkstad:

Här har jag prövat att lägga en ljudfil på blip.tv (tyvärr funkar det inte när jag bäddar in koden här på sidan): http://blip.tv/file/4998491

Här ligger den på Chirbit:


Check this out on Chirbit

Här ligger den på SoundCloud:

Att vara larare by cwasteson

Och här prövat jag att göra en "film" av ljudklippet, så att jag kan använda mig av Youtube:



Youtube tar som sagt inte emot ljudfiler, men lägger jag in ljudklippet i till exempel MovieMaker och lägger på en bild så funkar filen att ladda upp. Här har jag valt att använda mig av flera stillbilder, men jag hade jag lika gärna kunnat välja att lägga en bild som varade lika länge som ljudfilen. Tack vare det nya formatet kan jag därmed ladda upp klippet på Youtube.

Hur gör du?

torsdag 14 april 2011

Studentfilmer om Skype och Etherpad som samarbetsverktyg

I ett samarbete mellan Høgskolen i Sør-Trøndelag, Høgskolen i Nord-Trøndelag och Handelshøyskolen BI skapar studenterna filmer kring sina studier och lärande.


Så här löd en av uppgifterna:
"Dere skal lage en video som presenterer et eksempel på god bruk av samarbeidsverktøy. Videoen må ikke være mer enn 5 minutter lang. Det kan være vanskelig å begrense seg til bare 5 minutter, så her må dere planlegge godt. Husk at målgruppen ikke kan noe om samarbeidsverktøy, så dette må kommuniseres godt. Dere må gjerne være kreative."


Här kommer två exempel på hur studentfilmerna blev:





I följande inlägg kan du hitta fler enkla och kul studentgjorda filmer om hur man kan använda Skype respektive Etherpad som samarbetsverktyg i sina studier:


Inspirerande eller hur?!


Så skulle jag också vilja göra film med mina elever! De skulle alltså få i uppgift att instruera om något, gärna både förklara hur det fungerar, hur man gör och vad man kan använda det till och gärna även lite om fördelar och nackdelar med verktyget/tjänsten. Liknande uppgifter har jag tidigare gjort skriftligt, men en sådan uppgift passar utmärkt för film.

PS. Etherpad finns inte längre, men flera nästan identiska verktyg finns. Detta kan du läsa mer om på Åsa Kronkvists webbplats Samarbeta online:  http://sites.google.com/site/samarbetaonline/haer-och-nu/meetingwords.

onsdag 13 april 2011

Ljudmanus till ljudberättelsen "Att vara lärare"

Attans, jag hade glömt ett moment i min redovisning av ljudberättelsen. Tanken var att jag också skulle ha skrivit ett ljudmanus. Här kommer alltså detta tillsammans med kommentarer kring mina val av ljud: (Bättre sent än aldrig!;-)

Ljudberättelsen är skapad för att även passa till en stillbildsfilm med samma tema. En del av ljuden finns alltså där i första hand för att de passar så bra till de bilder jag senare valt. Alla ljud, såväl musiken som effektljuden, ligger i bakgrunden ganska tyst. De finns där mer för att skapa atmosfär och understryka innehållet i min text, än för att man ska lägga märke till dem. Två effekter har jag dock valt för att de ska bryta av lite, sticka ut, och det är tre hundskall och två SOS-signaler. De ger lite skärpa till berättelsen och får förhoppningsvis lyssnaren att hålla sig vaken. :-)

Jag börjar berättelsen med lite stämningsskapande musik och vill ha något enkelt och melodiskt (samt lagligt och gratis). Därför faller till slut valet på en visa som jag hittat på Multimediabyrån. När den har spelat en sekvens tonar jag ner ljudet och lägger på mitt förinspelade tal:

Follow the path
"Läraryrket är ett av det bästa yrken man kan ha. Det är som en enda lång upptäcksresa, där man hela tiden hittar nya vägar och nya mål. Landskapet varierar."

Eftersom jag vill skapa en kontemplativ stämning och senare i stillbildsfilmen tänkt lägga på bilder från Östersjökusten, lägger jag efter en liten stund på ljudet av vågor som slår in mot stranden. Ljudet börjar väldigt svagt och blir sedan starkare och starkare för att nå ett klimax då jag säger att man får överblick och man får se en bild på en pojke som ser ut över horisonten. Ljudet är tänkt att vara rogivande och kännas eftertänksamt och positivt och pågår ända tills jag pratar om att man vill lämna avtryck (i sanden) och att vi har roligt, lätt och lustfyllt i skolan.Här lägger jag på ett hundskall. Detta är för att understryka lekfullhet och det passar bra med en bild jag tänkt använda som visar tre generationer och en hund som går respektive springer på stranden.

"Ibland under terminerna är jag som lärare så upptagen av mitt arbete och alla detaljer, av mitt eget och elevernas lärande, att jag har svårt att se vad som väntar bortom nästa kulle, bortom nästa sväng.
Reflection
   Men sedan är det dags att redovisa vad vi kommit fram till och då får vi överblick. Vi ser hur långt vi har kommit. Och så sätter vi genast upp nya mål och funderar över hur vi bäst ska kunna ta oss dit.
Hands off
Det låter kanske lite barnsligt, men som lärare vill jag gärna lämna ett positivt avtryck. Ibland tror jag också att jag lyckats förmedla kunskaper som mina elever kan ha nytta av hela livet. Och ibland har vi roligt och allt känns lätt och lustfullt." 

FamilyNär jag talar om hur alla samverkar och bidrar så uppstår ljuv musik, så tonar jag successivt in brassmusik med många stämmor:


"När alla bidrar med sina färger och former kan vi tillsammans skapa något nästan magiskt. När alla bidrar med sina stämmor uppstår ljuv musik. Då känns det som om jag har begåvats med dubbelt, extra av allt."

Redan innan jag börjar prata om att det också kan vara jobbigt att vara lärare, så låter jag det försiktigt börja blåsa snålt samtidigt som musiken tonas ut. Blåsten tilltar sedan successivt medan jag pratar om hur svårt det kan vara. Samtidigt visas en bild på insnöade cyklar.

"Men så ibland är det tungt att vara lärare. Alla elever vill inte engagera sig, alla lyssnar inte, alla vill inte ge mig och sina klasskamrater en chans. Det kan bero på att jag inte lyckas nå fram till dem, väcka den där gnistan av intresse till liv, men det kan också bero på saker, händelser och personer utanför klassrummet som jag inte kan råda över."
Kanoner mot världen

När jag talar om artilleri så låter jag två kanonskott gå av och visar en bild på två kanoner riktade ut mot havet:

"Ibland hjälper det då att ta till det stora artilleriet: att förbereda sina lektioner utav bara sjutton och att ge snabb respons på elevernas arbeten"

När jag talar om att man behöver ta hjälp ibland skickar jag ut två SOS-signaler:

"men ibland får man istället ta hjälp av sina kollegor och skolledning. Gymnasielärare har en lång tradition av att man ska kunna klara av sina utmaningar själv. Men jag tror att det är på väg att försvinna."
Cherry tree in May

Här tonar jag successivt in ljudet av en folkmassa och lite skratt:

"Tack vare Internet och datorernas intåg i skolan, är det på sikt inte längre möjligt att gömma sig i sitt klassrum. Vad vi gör och inte gör syns." 

För att riktigt understryka budskapet i det jag ju ska säga (nu kommer det viktigaste i mitt tal) har jag långsamt tonat in en starkt sugande och suggestiv musik (som jag också hittat lagligt och gratis på Multimediabyrån). Denna ligger till en början ligger tillsammans med människosorlet men tar så småningom över allt mer:

"Jag tror att vi lärare har mycket att vinna på detta: vi  kan nämligen upptäcka våra kollegor, inspirera och inspireras av varandra. På så vis kan nya frön sås och späda plantor spira. Nya idéer kan blomma och så småningom ge frukt. Vi kan tillsammans kämpa med våra svårigheter och när vi övervinner dem, ger det oss självförtroende och kraft.
Growing together
Visst är det tufft att vara lärare, kraven är många och stora och kommer från alla håll. Men när det funkar, när det funkar, så är det alldeles, alldeles fantastiskt! Eller som Askungen skulle ha sagt om hon någonsin fått gå i skolan: "Vad är väl en dag i skolan? Den kan vara dötrist och långtråkig och ... alldeles, alldeles underbar!"

Där låter jag musiken tona över i den ursprungliga visan och låter den spelas till sitt slut. På så vis får jag ett slags cirkelkomposition.

Här ligger ljudfilen på blip.tv: http://blip.tv/file/4998491

Här ligger den på Chirbit:


Check this out on Chirbit

Här ligger den på SoundCloud:

Att vara larare by cwasteson



KTH-elever coachar i matte på nätet

På mattecoach.se kan gymnasieelever chatta med lärarstudenter från KTH och få hjälp med allt från enkla räkneuppgifter till svåra integraler. Här kan du läsa mer om projektet: http://mattecoach.se/index.php?option=com_content&view=article&id=52&Itemid=57



Projektet har inspirerat andra, så nu har fler högskolor inlett liknande samarbeten mellan högskolor och grund- och gymnasieskolor:


Visst hade det varit roligt och bra om även vi andra hade kunnat ha något liknande!?

tisdag 12 april 2011

Ny fantastisk webbplats av Ugglemamman Åsa Kronkvist



Efter den stora succén med den öppna webbplatsen Presentera Online har Åsa Kronkvist nu skapat ännu en fantastisk webbplats. Denna gången heter webbplatsen Samarbeta online och där kan du få tips om hur du kan använda webben för att samarbeta bortom tid och rum.

Kronkvist har även denna gång licensierat sitt material med Creative Commons (by, nc), så du kan ha stor nytta och glädje av hennes material!


måndag 11 april 2011

SlideShare-presentation om sociala medier och källkritik

Denna SlideShare av Hannabiblio vill jag ivrigt rekommendera. Den innehåller massor av bra frågeställningar och tips.

söndag 10 april 2011

Stillbildsfilm om att vara lärare

Här kommer del II i min lilla miniserie med exempel på hur man kan jobba med ljud och bild. Del I ligger här:  http://cwasteson.blogspot.com/2011/04/ljudberattelse-om-att-vara-larare.html.

I en distanskurs som jag går vid Halmstad högskola har jag fått i uppgift att göra en ljudberättelse och en stillbildsfilm. I detta inlägg handlar det om filmen ... 

Efter att ha gjort färdigt ljudfilen (som jag berättade om i mitt förra inlägg) importerade jag den och några av mina fotografier till Moviemaker. Jag lade bilderna i en ordning som passade och fixade några övergångar och lite text. Först hade jag bara glidande övergångar där den ena bilden långsamt övergick i den andra och nästan alla bilderna fick inzoomningar, men det blev lite tjatigt, så jag ändrade och varierade övergångarna mer. Det blev inte jättesnyggt, men det blev i alla fall mindre enformigt.

Datorn blev lite trött emellanåt och la av (särskilt när jag skulle jobba med de överliggande texterna) och då blev jag också lite trött, men det gick till slut. Här kommer resultatet:



Är man kritisk kan man hävda att uppläsningen är stel och innehållet klyschigt, men är man på "snälle-humör" kan man säga att det är en poetisk, om än inte så djupsinnig, betraktelse över hur det kan vara att arbeta som lärare ...

Kommentar kring uppgiften:

Det som tog mest tid och kraft var ljudet. Jag är ovan vid att spela in ljud, har ingen vidare utrustning och bjuder med jämna mellanrum lyssnarna på ljudliga inandningar och luftpuffar. Dessutom har jag sällan kontroll över ljuden i min omgivning. Här skäller hunden och barnen pratar eller skriker, vilket gör det svårt att spela in bara de ljud jag vill spela in. Säkert har flera av mina elever en liknande situation hemma. Inte heller i skolan är det tyst, särskilt inte när flera grupper jobbar samtidigt.

Från början hade jag tänkt att jag skulle spela in egna ljudeffekter, men min utrustning var lite för dålig. Istället plockade jag därför gratisljud från nätet.

Att testa nya redovisningsformer är nyttigt så klart. Först när jag gör egna uppriktiga försök blir det tydligt vilka svårigheter som finns i en uppgift.

För mig blev det särskilt tydligt hur svårt det är att läsa naturligt och avslappnat. Min målsättning är att det ska låta som om jag talar spontant, direkt ur hjärtat, och inte som om jag läser ur ett manus, men dit har jag inte nått. Kanske kan övning så småningom ge färdighet?

Och så måste man lära sig att bestämma sig för att en produkt är bra nog. Visst skulle jag kunna göra fler inspelningar och visst skulle jag kunna göra dem ännu bättre om jag övade mer. Visst skulle jag kunna mixa ljudet bättre och visst skulle jag ha kunnat göra snyggare övergångar mellan bilderna ... Men även om jag hade lagt 10 timmar till skulle det ändå aldrig ha blivit perfekt. Den tiden att förfina produkten, göra det där lilla extra, har jag inte och oftast inte heller mina elever. Det gäller alltså att kunna avsluta och ibland lämna ifrån sig något, trots att man inte är helnöjd.

Har du prövat att göra ljudberättelser eller stillbildsfilmer ensam eller med dina elever? Vad har de haft för innehåll? Vad har de haft för syfte?

Jag är sugen på att ge mina elever i uppgift att göra liknande saker, men just nu tvekar jag lite. Även om det kan vara mindre jobb än att göra en spelfilm, tar det en hel del tid att göra dem, i alla fall om läraren och eleverna inte är så vana. Jag måste alltså komma på en uppgift som kretsar kring innehåll och färdigheter som är så centrala i kursen att det kan motivera tidsåtgången.


Hur gör du? Har du några tips?

Ljudberättelse om att vara lärare

I en distanskurs som jag går vid Halmstad högskola ska jag göra en ljudberättelse och en stillbildsfilm. Smart som jag är ;-) har jag valt att slå ihop uppgifterna. I detta inlägg kommer jag att fokusera på ljudet och i nästa handlar det om filmen ...

Är man kritisk kan man hävda att uppläsningen är stel och innehållet klyschigt, men är man på "snälle-humör" kan man säga att det är en poetisk, om än inte så djupsinnig, betraktelse över hur det kan vara att arbeta som lärare ...

Här kommer en länk till ljudfilenhttp://blip.tv/file/4998491

Det här att göra en ljudberättelse var en svår och tidsödande uppgift för mig. Jag är ovan vid att spela in ljud, har ingen vidare utrustning och bjuder med jämna mellanrum lyssnarna på ljudliga inandningar och luftpuffar. Dessutom har jag sällan kontroll över ljuden i min omgivning, här skäller hunden och barnen pratar eller skriker, vilket gör det svårt att spela in bara de ljud jag vill spela in. Säkert har flera av mina elever en liknande situation hemma. Inte heller i skolan är tyst, särskilt inte när flera grupper jobbar samtidigt.

Från början hade jag tänkt att jag skulle spela in egna ljudeffekter, men min utrustning var lite för dålig, så det blev istället att jag letade gratis ljud på nätet.

När jag kommit in i arbetet och börjat få en mer tät ljudberättelse kände jag dock hur hela berättelsen lyfte. Den blev så mycket bättre, mer suggestiv och intressant.  (Allt är ju relativt, får jag väl tillägga om ni tycker att jag nu ger mig själv oförtjänt mycket beröm! ;-) Att jobba med ljud var alltså mer kreativt och givande än jag ursprungligen hade förväntat mig. Det här vill jag göra fler gånger!

Ljudfilen är inspelad och mixad i Audacity. Jag började med inläsningen (mitt manus ligger här: http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/att-vara-larare.html) och lade sedan på ljudeffekterna och sist musiken.

De flesta av effektljuden hittade jag på SoundBible: "Beach Waves" http://soundbible.com/338-Beach-Waves.html, "Wind Blowing" http://soundbible.com/634-Wind-Blowing.html, "Sniper Rifle": http://soundbible.com/1788-Sniper-Rifle.html. Folksamlingen kommer från Ambient Sound Effects: "Croud outside"  http://www.pacdv.com/sounds/ambience_sounds/crowd_outside_1.wav. Ljudeffekterna på hundskallen och SOS-signalen kommer från Wikimedia Commons:  http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sound-of-dog.ogg respektive http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/38/SOS.ogg.

Musiken kommer från Multimediabyrån och heter "Barnvisa" (används i början respektive slutet) och "Tidens skördar": http://www.multimedia.skolverket.se/upload/820/mp3/Barnvisa.mp3 och http://www.multimedia.skolverket.se/upload/832/wav/Tidens_skordar.wav. Barnen som spelar bläckblås är mina fantastiska söner och två av deras lika fantastiska kompisar och de spelar "Bort allt vad oro gör" av Carl Michael Bellman.

Har du prövat att göra ljudberättelser med dina elever? Vad har de haft för innehåll? Vad har de haft för syfte? 

lördag 9 april 2011

Hur kan vi bota den "moderna" ledarstilen?

Vi börjar med lite filmvisning för att komma i stämning. Kommer du ihåg den brittiska tv-serien The Office? Tyvärr kunde jag inte hitta filmklippet där chefen David Brent beskriver sin egen moderna ledarstil och goda ledaregenskaper (att han har humor, är sofistikerad och intelligent och att alla på kontoret älskar honom), men det här klippet är också bra:



Vilka chefer får sina anställda att med tillförsikt trotsa vädrets makter, svårigheter och sjukdomar för att gå till jobbet? Är det de "moderna" cheferna som gått chefsutbildningar, hyrt in massagestolar till sina anställda och lärt sig coacha, tala om delaktighet och medinflytande och säga "När du kommer för sent blir jag irriterad." istället för "Här passar vi tiderna!"? Eller är det andra chefsegenskaper som krävs?

I en intressant artikel i DN "På chefskurs med Kafka" 6/2 2011, ger Maciej Zaremba en bild av hur det ser ut på många arbetsplatser i Sverige i dag. Här kommer ett utdrag:

För några år sedan gjorde doktorn i ekonomisk psykologi, Ingrid Tollgerdt-Andersson, ett ambitiöst försök att jämföra ledarkulturer. Hon delade upp ett antal vårdanstalter i två grupper, en med hög sjukfrånvaro, den andra med låg. Därefter utfrågades cheferna och personalen. Resultatet blev oväntat. Det var anställda vars chefer betonade delaktighet, jämlikhet och medinflytande, som sade sig ”vara till för personalen”, som hade högst sjukfrånvaro. 
Märkligt nog visade det sig att chefer som inte tog ”trivsel” i sin mun, som betonade ansvar, tydlighet, höga krav och rent av kundent utbrista ”jag är ingen mamma” eller ”jag tolererar inte …”, var mer demokratiska i praktiken: de delegerade både makten och ansvaret. Och deras personal höll sig friskare – utan massagestolar.  
Tollgerdt-Andersson har funnit att trivselchefen gör tillvaron otydlig. Det blir oklart vem som bestämmer, vad som krävs och var ansvaret ligger. Dessa chefer törs inte säga ifrån – varken uppåt eller nedåt. Konflikter som borde ha lösts med en gång flyter ut i organisationen.
Zaremba förklarar vidare UD:s handlingsförlamning efter Tsunamikatastrofen med att det pågick febril aktivitet på UD, men att all aktivitet gick ut på de anställda ville försäkra sig om att de inte hade ansvar för de beslut som behövde fattas.

Och så menar han att det ser ut på många svenska arbetsplatser i dag - ingen vill ta ansvar och ingen vill uttryckligen säga: "Härmed bestämmer vi att ..." Istället glider förslagen utan en tydlig övergång över till att bli fattade beslut, och på så vis kan beslut också glida tillbaka till att bli förslag, när situationen så kräver.
DEAD END STREET
Spontant tycker jag att det verkar ha växt fram ett liknande klimat i många skolor. Allt ska förankras och alla ska ha formellt medinflytande. De anställda ska sitta i smågrupper och diskutera problem och ge förslag på lösningar och lämna in protokoll till rektor. Dessa protokoll sätts sedan i en pärm utan respons eller åtgärder. Man har i teorin rutiner för demokratiska arbetsformer, men i praktiken lyser medarbetarnas inflytande med sin frånvaro.

När elever har svårigheter ska allt dokumenteras, varje samtal, varje överenskommelse, varje åtgärd, varje uppföljning och det kan ibland kännas som om all dokumentation, alla blanketter som ska fyllas i, har blivit viktigare än själva stödet till eleven. Alla inblandade vill kunna två sina händer. Alla vill vara säkra på att det finns tydligt dokumenterat att de gjort allt de är skyldiga att göra.

I sista delen av artikeln beskriver Zaremba ingående en okonventionell ledarskapsutbildning med mycket intressant resultat. Jag vill därför verkligen rekommendera dig att läsa hela artikeln. Den är skarpsynt och välformulerad och vänder upp och ner på invanda mönster och föreställningar - det är precis en sådan text som kan göra oss DN-läsare smått lyriska. Här kommer därför länken till artikeln igen: http://www.dn.se/kultur-noje/pa-chefskurs-med-kafka.

En sådan omtumlande Schibbolet-föreställning/tankeställare/utbildning, som beskrivs i artikeln, borde vi lärare skicka våra skolledare och politiker på, eller kanske ännu hellre be om att få gå själva?!

freedom/responsibility
Bilden här bredvid är gjord av Liz Lawley (Flickr CC by, nc, sa) och visar ett förslag på hur man kan tolka förhållandet mellan frihet och ansvar. Vad tycker du om bilden? Stämmer den med dina erfarenheter?

torsdag 7 april 2011

Öppen, gratis och webbaserad kurs i sociala medier



Är du nyfiken på sociala medier och vill lära dig mer om hur du kan använda dem i ditt jobb och på din fritid? Då tycker jag du ska ta en titt på följande kurs: Delning http://delning.ning.com/ som skapats i samarbete mellan bibliotek, folkbildning och .SE. 

3d people partner.
Kursen ligger på en Ning (som är ett exempel på ett socialt medium och ett verktyg som passar bra som lärplattform) och innehåller information och övningar. Du redovisar genom att dela med dig av dina erfarenheter till övriga kursdeltagare i form av blogginlägg på din egen sida på Delning.

Här kan du läsa mer om kursen: http://delning.ning.com/page/om-delning

Jag gick kursen Sociala medier för ett år sedan och eftersom detta är en uppföljningskurs, har jag höga förväntningar på kvaliteten på materialet och uppgifterna. Delning ska bli spännande att utforska!
Posted by Picasa

tisdag 5 april 2011

Den gyllene regelns dag

Gör mot andra vad du vill att andra ska göra mot dig. Regeln är genial i sin enkelhet. Här har de som skriver långa listor med skolregler en del att lära. ;-)



I Sydsvenska Dagbladets söndagsbilaga 2011-04-03, skrev Katarina Tornborg om sin intervju med Karen Armstrong. Det blev ett tankeväckande möte, även för mig som läsare. Armstrong har skrivit flera böcker om våld och religion och om medkänsla och hennes arbete har lett till att man i dag firar Förklaringen för medkänsla (The Charter for Compassion). Tyvärr hittar jag inte artikeln i Sydsvenskans nätbilaga, men i denna korta film presenteras idén:



2008 fick Armstrong pris av TED för sitt arbete. Här kan du se två föredrag som Armstrong höll i samband med det:





Här kan du läsa mer om Karen Armstrong: http://www.ted.com/speakers/karen_armstrong.html
och här kan du läsa mer om Förklaringen för medkänsla: http://charterforcompassion.org/site/

Här kan du skriva under att du stödjer Förklaringen för medkänsla: http://charterforcompassion.org/share/the-charter/.

Varför anses detta så viktigt att det får en egen dag?

Det räcker att se sig omkring, öppna en tidning eller slå på radion eller tv:n för att bli påmind om att världen är i behov av mer kärlek och medkänsla. Hur ska då vi och våra barn bli bättre på detta?

Jag tror att en viktig del är inlevelseförmåga och fantasi. Kan vi leva oss in i andra människors situation kan vi också lättare förstå hur vi kan hjälpa varandra. Ett sätt att träna sin medkänsla är att läsa skönlitteratur. Ja, jag är svensklärare ... men jag kan ju ha rätt för det?! Mer om detta har jag skrivit här:
http://cwasteson.blogspot.com/2010/10/skolan-maste-vaga-berora-och-upprora.html,
http://cwasteson.skolbloggen.se/2010/09/25/lashunger-kan-kopplas-till-stordad/ och
http://cwasteson.skolbloggen.se/2010/09/14/nagra-ord-om-lashunger/.

Om vi blir bättre på empati tror jag att vi får färre missförstånd, färre konflikter och färre krig. Kanske är medkänsla därför den värdefullaste gåva vi kan ge våra kommande generationer? 

Kanske kan ett sätt att försöka uppnå detta vara att skapa läslust hos våra barn och ge dem tillgång till ett bibliotek?

Kanske kan ett annat sätt vara att försöka fungera som förebilder för våra barn? En av mina förebilder är Pippi Långstrump - hon har makt utan att missbruka den: http://cwasteson.skolbloggen.se/2010/09/21/pippi-och-forebilder/. Något som jag också gillar hos Pippi är att hon inte tror ont om folk, utan hon utgår ifrån att alla vill henne väl. Visst kan det låta naivt, men hennes taktik är framgångsrik!

Vad tycker du? Är det viktigt med empati? Hur skapar vi mer medkänsla i världen?

söndag 3 april 2011

RETORIK Steg 5: Actio

action!Hans Gunnarsson ger i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet några råd vad man kan tänka på för göra ett lyckat framträdande:

Kroppsspråket

Tänk på att ha ögonkontakt med dina åhörare, särskilt om det är mindre än 30 personer. Ha som mål att titta dem alla i ögonen i alla fall så länge att de skulle kunna hinna ge dig en bekräftande nick. Har du en större publik till exempel i en aula får du istället se till att variera vilka håll du riktar dig åt, så att alla i publiken kan känna att du talat till just dem.

Se gärna glad ut, såvida du inte talar om något sorgligt eller allvarligt problem.

Tänk på att tala till din publik och inte in i tavlan eller in i en PowerPoint. Du vill ju få kontakt - nå dina lyssnare!

Vet du inte var du ska göra göra av dina händer, så öva och pröva dig fram.

Stå bredbent och stabilt, med avslappnade axlar.

På YouTube hittade jag några kul klipp på temat kroppsspråk. Här har vi till exempel en komiker som använder sig av såväl mycket kroppsspråk som ljudeffekter och som ibland väljer att illustrera sitt budskap med hjälp av teater istället för att återberätta:



I denna film får du se konkreta exempel på viktigt vårt kroppsspråk är, passar det inte med orden vi använder, så väger kroppsspråket tyngst:



Rösten

Visst vill vi helst lyssna på någon som låter engagerad och som han eller hon verkligen vill uttrycka något?!

Vilka verktyg har du att arbeta med vad gäller rösten?

Jo, du har volymen. Hans Gunnarsson för fram att Ernst Hugo Järegård var en mästare på detta. Genast kommer jag att tänka på Järegårds reklam för Postbanken. Kommer du ihåg den?



Visst är den underbar!?

Stark volym signalerar ofta ilska, men kan också signalera kraftfullhet. Sänker du å andra sidan rösten kan du få dina lyssnare att bli mer uppmärksamma.

Ett annat verktyg är betoningen. Vilka ord du väljer att betona, påverkar hur vi tolkar det du säger. Prova att säga meningen "Jag tycker att retorik är ett viktigt ämne i skolan." genom att betona olika ord. Visst uppfattar man då budskapet olika?!

Tonhöjden påverkar också hur vi uppfattar det du säger. När vi talar med ett barn pratar vi till exempel oftare med ljus röst. Hans Gunnarsson har en kul övning i en av sina videoföreläsningar. I övningen ska man pröva att säga meningen: "Hej, är det du som ringer." på olika sätt: ömt, passionerat, glatt, likgiltigt och käckt.

Hastigheten är viktig. Många elever får höra att de ska tala långsamt och tydligt och visst behöver många nervösa talare sänka tempot något, men ingen orkar lyssna på den som talar onaturligt långsamt, det blir för segt och därmed närmast omöjligt att upprätthålla lyssnarnas intresse. Konstigt nog så är det till och med så att de som talar snabbt upplevs som kvicktänkta och kunniga. En person som talar både snabbt och otydligt upplevs som nervös och osäker, men en person som talar snabbt men tydligt, till exempel en sportkommentator, upplevs som engagerad och väl insatt. Satsa alltså på tydligheten!

Försök att undvika utfyllningsord i stil med "öööhhh", "liksom" och "Och, ehhh". Bli istället vän med dina pauser. Försök att använda dig medvetet av dem, för att ge eftertryck åt viktiga saker som du tar upp och för att ge lyssnarna tid för eftertanke. Genom att experimentera med pauser mitt inne i en mening, kan du öka spänningen och lyssnarnas nyfikenhet.

Lycka till!



Vill du läsa mer?

lördag 2 april 2011

RETORIK Steg 4: Memoria

Manuscript by G. BrownNu kommer vi till min akilleshäl: memoria. Jag älskar att söka information, försöka göra något eget av den och fundera över hur man skulle kunna presentera materialet på ett intresseväckande och bra sätt. Men jag tycker det är så tråkigt att lära mig det utantill. Dessutom brukar jag lägga så mycket tid på de tidigare stegen att jag inte hinner eller orkar med det här steget ordentligt.

Detta vet jag genom gammal och väl beprövad erfarenhet. Ändå tycks jag inte kunna bättra mig ... Kanske kan det bli bättre om jag systematiskt försöker förbereda mig med hjälp av de råd som kommer nedan? Det är ju så onödigt att jag varje gång snubblar strax före mållinjen.

Att hålla tal innebär som sagt några fler utmaningar än att skriva: man måste försöka komma ihåg vad man ska säga och man ska oftast framföra det i "direktsändning". Bäst blir talen om de känns spontana och sämst är de om de är skriftspråkliga och talaren står och läser innantill. Det gäller alltså, i alla fall för den ovana talaren, att planera och öva in ett slags naturlighet och talspråklighet i sitt tal.

Hans Gunnarsson ger i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet några råd vad man kan tänka på för att underlätta sitt memorerande:

Gör det enkelt och tydligt - då blir det inte bara lättare för dig att komma ihåg utan även för dina åhörare. 
Tänk på:
  • ordning och struktur: Tre huvudpunkter är bra. Tala om din disposition i inledningen, använd övergångar i din avhandling och sammanfatta i din avslutning, så blir strukturen tydlig och lätt att följa. Är dina huvudpunkter och din struktur klar för dig, så kan du sedan improvisera kring dessa likt en jazzmusiker utifrån ett tema.
  • repetition: Har du berättat vad du ska berätta, sedan berättat det och slutligen summerat vad du nyss berättat, då blir det svårt att inte komma ihåg det viktigaste i ditt tal.
  • konkretion: Använder du konkreta bilder blir ditt tal lättare att minnas.
  • originalitet: Det som är nytt, fräscht och annorlunda är lättare att minnas för såväl talaren som mottagarna.

Skriv gärna upp huvudpunkterna för ditt tal på så kallade "palmcards". Skriv stort och luftigt så att du snabbt kan läsa och få överblick och skriv inte ut allt som du ska säga utan bara nyckelord och särskilt viktiga formuleringar. Skriv på ett kraftigt papper, så att du inte riskerar att eventuell nervositet fortplantas till ett tunt och skakigt A4-blad.

Lycka till!

Vill du läsa mer?

fredag 1 april 2011

RETORIK Steg 3: Elocutio

 I Hans Gunnarssons retorikbok Vältalaren (2006) skriver Gunnarsson att talaren ska eftersträva:
  • korrekthet,
  • klarhet,
  • anpassning och
  • utsmyckning.
Detta håller jag med om. Kontrollera dina fakta. Märker publiken att du är dåligt påläst förlorar de snabbt intresset för vad du vill berätta. En missad viktig detalj kan göra att de förlorar förtroendet för dig: "Har talaren slarvat med dessa fakta, kan han eller hon ha slarvat med alla fakta. Hur ska jag veta vad som stämmer och vad som inte är sant?"

Välj att uttrycka dig så enkelt och klart som möjligt. Det är i första hand ditt ansvar att de som lyssnar på dig ska kunna förstå vad du menar. Det är du som ska anpassa dig efter dina mottagare, inte tvärt om. Använd ett vårdat talspråk, understryk din disposition med gester och metaformuleringar i stil med "Först skulle jag vilja ..." och "Avslutningsvis vill jag berätta ..." Ger du konkreta exempel på det som du talar om, istället för att bara generalisera, gör du ditt budskap tydligare. Även motsatsen gäller: du gör det lättare för dina åhörare att hänga med om du inte bara radar upp en massa exempel. Visa på samband mellan dina exempel, jämför och generalisera!

Ordvalet är viktigt. Gunnarsson ger några exempel på ord med olika värdeladdning. Säger du till exempel "pigjobb" eller säger du "hushållsnära tjänster"? Blir du glad eller sammanbiten när du hör ordet "skatt"?

Vilka ord du väljer att använda påverkar dina lyssnare och läsare mer eller mindre medvetet. Försök att välja ord som understryker gemenskap, ett slags "vi-känsla", och ord som du tror är lite positivt laddade för din målgrupp när du talar om något du vill åstadkomma. Eventuellt kan du också använda ord som är lite mer negativt laddade när du talar om riskerna ifall man inte gör som du förordar, men detta måste i så fall göras med stor försiktighet och elegant. ;-)

Vet du redan när du förbereder ditt tal att det du ska prata om kan vara kontroversiellt och/eller att dina mottagare troligtvis är skeptiska, bör du vara mycket försiktig med värdeladdade ord. I sådana situationer är åhörarna extra observanta på ditt ordval och letar efter värdeladdade ord som de sedan ska kunna angripa: "Vad menar du med gamla underdervisningsmetoder?", "Vad menar du är den nya moderna pedagogiken?" och "Menar du att allt gammalt och beprövat är dåligt och allt nytt och modernt är bra?" Ett lite klumpigt ordval i fel församling, kan göra att åhörarna slutar lyssna och bara retar upp sig mer och mer. Då slutar de upp med att försöka förstå vad du menar och letar istället bevis på att du har fel.

Vet du å andra sidan att dina åhörare är helt med på noterna kan du fullt ut dra nytta av värdeladdade ord: de gör de redan frälsta ännu mer medryckta.

Är din grupp inte homogen kan du utnyttja tvetydigheter. Gunnarsson ger några exempel på uttryck som man kan tolka själv: "nödvändigt", "tillräckligt". Detta knep känner vi väl alla igen. Vad menar egentligen politikern som säger att "vi måste ge tillräckliga resurser till skolan"? Vill han eller hon öka skatterna för att kunna ge mer pengar till skolan, vill han eller hon omfördela resurserna så att skolan får mer pengar eller anser han eller hon att skolan redan får tillräckligt mycket pengar? Den typen av yttranden kan i bästa fall göra alla åhörare nöjda, oavsett politiskt läger, eller ingen nöjd, eftersom yttrandet är just tvetydigt.

Hans Gunnarsson skriver att utsmyckning bland annat kan bestå i att använda sig av bilder, rytm och kontraster. Dessa behöver man skriva upp och öva in till en början, men om man konsekvent tänker på utsmyckningen av sina tal, så börjar de efter ett tag komma naturligt. Det låter hoppfullt tycker jag!

  • Bilder kan bestå av till exempel liknelser och metaforer. Någon som var bra på detta var Jesus. Vem minns väl inte liknelsen med "den barmhärtige bankrånaren"?! ;-) Liknelser kan vara mycket bra, men var noga med att tydligt framgår vad du vill ha sagt med dem.
  • Kontraster  i form av till exempel motsatser kan väcka uppmärksamhet. Känner ni till exempel igen det här?
Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...