lördag 31 mars 2012

Hur är en bra ledare?

Karin BrunssonI torsdags fick Österlengymnasiets elever lyssna på och ställa frågor till Karin Brunsson, docent i företagsekonomi, och journalisten Agneta Nordin kring ämnet "100 år av management- och ledarskapsidéer". Så här presenterades dagen av Forskningsnätet Skåne (som arrangerat dagen i samarbete med Österlengymnasiet):
Människor har i alla tider försökt organisera sig för att lösa olika uppgifter effektivt. Men att tänka ut sammanhängande system för att styra och leda organisationer är ganska nytt. Det började på allvar först vid förra sekelskiftet, när den moderna industrialismen kommit en bra bit på väg. 
Agneta Nordin och Karin Brunsson samtalar kring ledarskap tills med Österlengymnasiets eleverMånga idéer om management och ledarskap har sedan dess sett dagens ljus och debatten om dem har tidvis varit het. Vi är alla påverkade av sådana idéer – ibland utan att vara medvetna om det – och då inte bara som anställda eller chefer i företag utan också som elever, lärare eller rektorer i skolan, patienter och personal i vården eller spelare och tränare i fotbollslaget. Ett exempel bland många är den just nu så populära idén om det personliga entreprenörskapet – att var och en helst ska fungera som sin egen ledare och ta ett stort eget ansvar för lärande eller yrkesverksamhet. 
I samtalet mellan Karin och Agneta presenteras och analyseras några huvudlinjer i myllret av management- och ledarskapsidéer som utvecklats sedan 1900-talets början. 
Karin Brunsson forskar om management- och ledarskapsidéer och är som sagt docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet. 
Agneta Nordin Agneta Nordin är journalist och radioproducent. Just nu är hon aktuell med P1-serien Retorik. Delar av den mycket lyssningsvärda retorik-satsningen har jag skrivit mer om här:
http://cwasteson.blogspot.se/2011/12/retrorikprofessor-anders-sigrell-har.html 
Uppgift: Som förberedelse inför föredraget och det efterföljande seminariet hade Karin Brunsson förberett frågor till oss att jobba med. De var väldigt bra, så jag skickar med dem här.
  1. Under ganska lång tid har man talat om att organisationer behöver starka ledare. Bland annat statsminister Fredrik Reinfeldt brukar anklagas för att han mest åker omkring och lyssnar; han visar inget ledarskap.
Varför behövs det ledare? Vad blir bättre om ledarna är ”starka”? Hur resonerar de som klagar på att Fredrik Reinfeldt inte uppträder som ledare?
  1. Det talas ofta om att ledare har stor auktoritet, till och med utstrålning. De har lätt för att göra människor entusiastiska för sina egna idéer.
Kan det finnas några faror förknippade med starkt ledarskap? Är det t.ex. bra om människor gör som de blir tillsagda? Vad kan hända om de inte gör som de blir tillsagda? Vill människor att deras chefer – eller lärare – eller föräldrar – eller mostrar – ska uppträda som ledare?  Varför – eller varför inte?
  1. Kan ledare leda vilka verksamheter som helst, även verksamheter som de inte förstår sig på?
Anta att en tandläkare blir rektor. Fungerar det, om tandläkaren har goda ledaregen­skaper? Kan en lärare med goda ledaregenskaper leda verksamheten i ett stort bageri? Kan en skådespelare leda ett it-företag?
  1. Tänk på en situation där du tycker att det fanns en tydlig ledare.
Vad hände? Hur betedde sig ledaren? Hur betedde sig de andra som var med? Om du själv hamnar i en liknande situation någon gång i framtiden – kommer du att fungera som ledare eller som en som låter sig ledas? Kommer du att ändra på någonting jämfört med den situation du först tänkte på?

***

Agneta Nordin inledde temaeftermiddagen genom att berätta lite om ledare i hennes vardag och visade på så vis att det här med ledarskap minsann inte är okomplicerat. Till exempel kan även demoniska ledare nå goda resultat.

Därefter ställde Karin Brunsson flera tankeväckande frågor och visade sig riktigt styv på tankeläsning (tänk att även när vi får helt öppna frågor, så svarar vi ganska lika). När Brunsson bad oss tänka på en "ledare" så tänkte ingen på de välkända kvinnor som Brunsson tog upp i sin presentation: Heliga Birgitta, Moder Teresa, Florence Nightingale, Mona Sahlin ... Jag tror över huvudtaget inte att det var särskilt många som tänkte på en kvinna. Inte heller var det många som tänkte på någon av våra allra största religiösa ledare.

Fler intressanta tankar från hennes föreläsning kommer upp i bildspelet nedan.

Efter ungefär halva tiden fick publiken tillfälle att ställa frågor och föreläsningen övergick till en intervju eller ett samtal mellan Agneta Nordin och Karin Brunsson.

Seminarium kring ledarskapTemaeftermiddagen avslutades med att specialintresserade elever och lärare deltog i ett seminarium som kom att handla en hel del om företagande och ledarskap. Mycket intressant! Dessutom verkade eleverna känna att det är lättare att ställa frågor och diskutera i ett mindre sällskap.

Under tiden höll våra utbyteselever från Kerpen en redovisning i biblioteket kring kulturskillnader mellan Tyskland och Sverige.

Synd att man inte kan vara på flera ställen samtidigt. Samtidigt är det härligt att det är full fart på Österlengymnasiet!

Här kommer ett bildspel från dagen:

fredag 30 mars 2012

Skånecirkelns andra möte

Onsdagen 28 mars träffades vi åter i forskningscirkeln Skåne på Petrigymnasiet i Malmö.

Maria Brännström inledde genom att berätta om ett planerat Startsymposium den 28/8 kl 10-16 på Petrigymnasiet. Då ska forskare, lärare och skolledare träffas och diskutera utvecklingen av elevernas ”vetenskapliga förståelse” och ”vetenskapliga förmåga”. Dagen börjar med att forskarna håller föredrag och sedan delar man upp sig i olika ämnesgrupper och pratar om hur man kan jobba vetenskapligt i respektive ämne. Mogensen kommer att vara moderator. Peter Gärdenfors inledningstalar.

Därefter gick vi rakt på sak och försökte enas kring en beskrivning av ”Vad är forskning egentligen?” utifrån Chalmers bok. Det var inte lätt, eller ens möjligt, och vi konstaterade att Chalmers bok främst behandlar naturvetenskapen, vilket fick oss att börja fundera över om vi även borde välja en bok som behandlar humanistisk/ samhällsvetenskaplig forskning.

Vi kom fram till att vi upplever att det är lättare att hitta en naturvetenskaplig metod, än att hitta en enhetlig metod för mer humanistiska/ samhällsvetenskapliga ämnen.
Vi talade också om att det finns en viss relativism inbakad i boken. Forskning och forskningsresultat problematiseras och inget är vad det först synes vara. Man kan känna att ”ja, så här är det” och sedan ifrågasätter Chalmers det och man får tänka om, tänka vidare.

Vetenskap kan se ut på många olika sätt beroende på ämnet. Det måste finnas flera olika, för vi har många olika mål. Man får utvärdera utifrån varje vetenskap och man måste vara tydlig ”vad vill den här vetenskapen uppnå?” (utan syfte och mål kan man ju inte utvärdera den).

Vi talade också om att vetenskapen ska vara känd, för att kallas vetenskap:
 • allt ska komma i ljuset, vara genomskinligt, så att andra kan upprepa undersökningen och få ”samma” resultat
 • flera ska godkänna resultaten och att vetenskapen ska kommuniseras utåt.

Problematisering:
 • Företag kan forska men om de håller en del av sina data hemliga – är det forskning då?
 • Är lärare som undersöker sin egen lärarpraktik forskare? Vad krävs för att det ska kallas forskning? (Över hur lång tid, hur många elever och lärare behöver vara inblandade, behövs kontollgrupper, o s v.)
 • Grundantagandet i till exempel PISA-undersökningar är att elevernas förmåga står i direkt relation till elevernas resultat. Men testsituationen påverkar också resultatet. Trots att grundantagandet är delvis fel, är testresultaten intressanta.
 • Det kan vara spännande och intressant, men också omtumlande och otäckt när man tvingas tänka helt annorlunda, när ens världsbild omkullkastas. Alla elever längtar alltså inte efter att det ska bli mer komplicerat. En del vill bara att deras lärare ska säga hur det verkligen är.

Vi talade lite om i vilka avseenden vetenskapligt tänkande och metod kommer in i våra olika kursplaner och hur det skulle kunna utvecklas. Vi skulle till exempel kunna tala mer öppet med eleverna om hur vi genomför en uppgift, t ex ”nu läser vi texten på ett biografiskt sätt”. Detta vill vi diskutera mer nästa gång.

Nästa gång (12 april) ska vi därför presentera hur vi arbetar vetenskapligt i vår undervisning och våra ämnen. Hur kommer vetenskap, forskning och vetenskaplig metod in i vår vardag i våra kurser, examensmål och i läroplanen i stort? Genom att höra hur andra gör, hoppas vi bli mer medvetna om hur vi själva jobbar, såväl vad gäller innehåll och metod som förhållningssätt. Förhoppningsvis kan vi inspirera varandra.

Till nästa gång ska vi också läsa artikeln ”Lärarna i kunskapssamhället – flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare?” av Ingrid Carlgren (publicerad i Boken om pedagogerna, red Anna Forssell, 2011).

Kan detta ingå i alla kurser:
 • att kritiskt granska,
 • att pröva och
 • att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang?

Citatet togs upp av Maria Brännström som hämtat det från skolverkets hemsida:

Vetenskaplig grund
Kunskap som baseras på vetenskaplig metod
Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och vår tillvaro. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. I det vetenskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte, teori, metod, material och kravet på källhänvisning blir forskningens resultat synliga och tillgängliga för kritisk granskning.

Länk dit: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden

Tack för ett intressant och givande möte!

Tummen upp!

Här är våra bilder från träffen:

torsdag 29 mars 2012

Gymnasieelever kan bidra till forskning

Jag har de sista dagarna skrivit en del om lärare som forskar på sin vardag.

Här kommer nu istället några fina exempel på elever som forskar på sin vardag.

Det första exemplet består i att 238 klasser från 135 svenska skolor undersökte luften i sina klassrum och rapporterade in sina resultat till forskare vid Danmarks Tekniska Universitet:   http://v-a.se/2009/11/elever-undersoker-klimatet-i-klassrummet/.

Ett annat exempel är när mer än 1000 elever från 59 skolklasser undersökte den akustiska miljön i sina klassrum:   http://v-a.se/2011/01/forskarfredags-akustikforsok/

Ett tredje exempel är att 1812 elever från 67 skolor mätte temperaturen hemma i sina kylskåp och kontrollerade vilka "bäst före"-datum varorna hade som förvarades där:  http://v-a.se/2012/01/forskarfredag-bast-fore-forsok/.

Detta skulle jag vilja delta i med mina elever:  http://forskarfredag.se/blog/2012/01/30/sokes-massexperiment-till-forskarfredag-2012/

Tidigare har jag skrivit om en lärare i Sydney, Charlotte Taylor, som bad sina 1000 nyblivna biologistudenter att ta hem en liten petriskål och sätta den på en fönsterbräda hemma i 15 minuter. Sedan samlades petriskålarna in och analyserades utifrån koncentrationen av olika sporer. Mer om detta kan du läsa här:  http://cwasteson.blogspot.se/2012/02/healey-argumenterar-for-att.html

Visst är det en god idé: ett sätt att lära elever forskningsmetodik samtidigt som undersökningsresultatet i sig kan bli intressant.

Är du intresserad av att läsa fler tankar kring en skola på vetenskaplig grund?


onsdag 28 mars 2012

Behovet av väl utförd forskning


"Att forskning behövs är bortom allt tvivel. Men det är dessutom livsviktigt att den är välgjord. Så kan man sammanfatta budskapet i boken Testing treatments – Better research for better healthcare, skriven av Imogen Evans, Hazel Thornton och Iain Chalmers." 
och
"Ett starkt budskap i Testing treatments är alltså att klinisk forskning är oerhört viktigt, men lika viktigt är att man kan tolka och avslöja dess brister."
Detta skriver Christina Bergh, fil kand och frilansjournalist, i en presentation av två böcker om vetenskaplighet med rubriken "Vad är vetenskap och varför behövs den?", publicerad på hemsidan för SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården: http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/Vad-ar-vetenskap-och-varfor-behovs-den/

Några intressanta exempel på vad medicinsk forskning med bristande kvalitet kan leda till, återges också i artikeln, bland annat:
"Under 1940-talet infördes en ny behandling av för tidigt födda barn. Samtidigt utbröt en ”epidemi” av blindhet, retrolental fibroplasi, bland barnen. Alltför sent upptäcktes att det var den nya metoden – extra syrgas – som gav helt oväntade skador. De tolv år som krävdes för att få stopp på skadeverkningarna illustrerar behovet av kontrollerade prövningar av medicinska innovationer innan dessa börjar användas i stor skala."
I dag är det många som vill jämföra läraryrket och läraryrket och som vill att vi lärare ska lära oss av läkarnas förhållningssätt till forskning. Jag tror dock att vi när vi gör jämförelsen har en tendens att förenkla läkarnas forskningsmetoder.

Jag tänker att illa utförd skolforskning, precis som bristande medicinsk forskning, kan leda till stort lidande och stora kostnader för samhället. I alla fall om forskningen utnyttjas som argument för att så många lärare som möjligt ska arbeta enligt en viss modell.

tisdag 27 mars 2012

Ska det kallas forskning?

Tomas Krogsmark är en av föregångarna när det gäller så kallad "skolnära forskning": lärare som forskar i sin egen lärarpraktik. Mer om detta kan du läsa om här i Krogsmarks blogg:  http://blogs.hj.se/krto/category/forskande-larare/ och här: http://tomaskroksmark.se/modellskolan/ eller direkt på Modellskolan: http://modellskolan.se/

Teacher at ChalkboardLärarna jobbar heltid och forskar samtidigt på halvtid. Tanken är att de ska slå flera flugor i en smäll: när de planerar sina lektioner är det också sin forskning de planerar och när de genomför sina lektioner är det också insamling av data/resultat som de samlar in och bearbetar.

Visst låter det smart. Ändå kan jag inte låta bli att förhålla mig skeptisk. Ska det kallas forskning? Visst är det jättebra om vi lärare är medvetna och aktivt reflekterande när vi planerar, genomför och efterarbetar våra lektioner, men bara för att vi skapar en metod för att göra detta systematiskt blir det väl inte automatiskt forskning?

Är du nyfiken på debatten kring skolnära forskning kan du bland annat titta här:
"Lärarforskning – vetenskap eller humbug?" av Tomas Krogsmark http://tomaskroksmark.se/2011/lararforskning-%E2%80%93-vetenskap-eller-humbug/
"Forskarskolor och lärares kompetenshöjning" av Bertil Törestad http://torestad.blogspot.com/2012/02/forskarskolor-och-larares.html

Följande artikel av Bertil Törestad är särskilt intressant för oss som håller på med "Skånecirkeln" (en forskningscirkel kring vetenskaplighet i skolan - observera att vi inte gör anspråk på att forska och inte får några högskolepoäng för vårt arbete, ändå liknar det vi gör Modellskolan: cirkeln leds av en forskare och vi lärare som deltar ska diskutera metoder och göra empiriska studier av vår lärarpraktik):
http://skollyftet.se/2011/10/21/nar-larare-forskar-i-skola/

DoctorDe sista åren är det många som i olika sammanhang drar paralleller mellan läkare och lärare. Kanske finns det till exempel många lärare som hoppas att en lärarlegitimation ska höja lärarnas status upp till läkarnas nivå?

(Tyvärr tror jag att om statusen närmar sig, är det nog snarare läkarnas som är på väg nedåt. Vad tror du? En sak som är säker är i alla fall att läkaryrket 2010 enligt SCB bestod av ungefär lika många män som kvinnor, men att läkarutbildningen i dag är totalt kvinnodominerad.)
Seattle physician with patient 1999
Krogsmark drar paralleller mellan lärar- och läkarprofessionerna genom att jämföra den skolnära forskningen med hur läkare forskar på sina patienter. I båda fallen är den som forskar en del av det som undersöks. Precis som läkaren bedömer hur väl patienterna svarar mot olika behandlingsmetoder, borde läraren kunna bedöma hur effektiv en viss arbetsmetod är, eller?

Tomas Kroksmark ser alltså likheter och hoppas att lärarna ska kunna forska på sin egen praktik, precis som läkarna redan gör, och att detta ska komma att revolutionera skolans värld. Vad tror du?

Även i den här artikeln "Kunskaperna borde utnyttjas" av Karin Boys i DN.se jämförs lärare med läkare. Den handlar om att lärare borde vara tvingade att ta hänsyn till forskningsresultaten på samma sätt som läkare:  http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kunskaperna-borde-utnyttjas--

Har du också funderat över vad som menas med en skola på vetenskaplig grund, vill jag än en gång rekommendera följande artikel av Elisabet Rudhe: "Vetenskaplig skola – vad är det?" i Lärarnas tidning, publ 17/11 2011 http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/11/17/vetenskaplig-skola-vad-ar


måndag 26 mars 2012

Vad är vetenskap och vad är en skola på vetenskaplig grund?


Vad är vetenskap egentligen? På nätet hittade jag en mycket välskriven sammanfattning, som gjorde allt mitt eget författande överflödigt. Så bra hade jag inte kunnat skriva det själv. Ta därför istället del av vad Joakim Wendell, gymnasielärare i svenska, filosofi och historia, har skrivit på sin webbplats Historia2
http://historia2.se/index.php?option=com_content&view=article&id=123:4-vad-aer-vetenskap&catid=47:historieteori-och-kaellkritik&Itemid=144

Wendell benar i sitt inlägg upp frågan i "vetenskap som metod" och "vetenskap som förhållningssätt" och går därefter igenom några vanliga missförstånd.

Jag vill särskilt rekommendera er att läsa hans inlägg på bloggen (se länken ovan) men jag vill också passa på att tipsa om hans sammanfattning i form av en PowerPoint:
Vetenskap
View more PowerPoint from jwendell

Har du funderat över vad som menas med en skola på vetenskaplig grund, vill jag rekommendera följande artikel av Elisabet Rudhe: "Vetenskaplig skola – vad är det?" i Lärarnas tidning, publicerad 17/11 2011: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/11/17/vetenskaplig-skola-vad-ar.

PhotonQ-Homer' s Evolution Theory
I artikeln intervjuas statssekreterare Bertil Östberg på utbildnings-departementet som berättar att kravet på vetenskaplighet gäller både ämnesinnehållet och undervisningen, "även om undervisningen i större utsträckning får sägas grunda sig i beprövad erfarenhet". Undervisningen ska vara strukturerad och lärarna ska ha en aktivt ledande roll i klassrummet. Undervisningen ska vara icke-konfessionell.

Scientology signIngegärd Hilborn, som är rättssakkunnig vid Skolinspektionen, berättar att de inte tror att det kommer att vara så svårt att avgöra om ämnesinnehållet är vetenskapligt grundat. Till exempel är det självklart att alla skolor ska ta upp evolutionsteorin och att de inte får försöka lära ut sin egen religion, såsom scientologerna vill. Däremot kommer det enligt Hilborn troligtvis att bli svårt att avgöra om själva undervisningen och de pedagogiska metoderna vilar på en vetenskaplig grund.

Science!Även Sven-Eric Liedman har intervjuats och han tycker att formuleringen att undervisningen (innehåll och form) ska stå på en vetenskaplig grund är för skarpt formulerad. Han anser att det mer är ett försök att komma åt så kallad flumpedagogik än att verkligen kräva vetenskaplig grund för utbildningen. Hans förslag är därför att man istället skulle formulera kravet som: "Undervisningen bör inte strida mot den rådande vetenskapliga världsbilden".

Sista intervjuerna är med Tomas Kroksmark och Ingrid Carlgren. De hoppas båda att formuleringen "skola på vetenskaplig grund" inte bara ska leda till att lärare håller sig bättre uppdaterade vad gäller forskningen, utan att den ska leda till att de även kommer att bidra till forskningen själva. Denna forskning bör vara nära knuten till den praktiska verksamheten ute på skolorna.


söndag 25 mars 2012

Vad är forskning?

Anders Brodin

Onsdagen den 7 mars kom Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet, till Österlengymnasiet och naturvetenskapsprogrammet (NV10 och NV11)  för att reda ut begreppen: ”Vad är vetenskap?”. Han gick också igenom hur man lägger upp en vetenskaplig undersökning och hur man sedan presenterar den. Här är mina anteckningar:

Forskning och Vetenskap:

Grundas på den vetenskapliga metoden (hypotetisk – deduktiv)
Vetenskap ska vara känd – allmänheten måste känna till den för att det ska kallas vetenskap.
Vetenskapen är försiktig och konservativ. Innan man har starka bevis håller man fast vid den gamla kunskapen. Beskrivningen av verkligheten har förändrats från Aristoteles till Newton till Einstein.
Vetenskap är som en lök. Man kan ta bort lager för lager och komma allt närmre kärnan/sanningen. Men ska man vara helt noga så når man aldrig "sanningen".

Vetenskaplig undersökning:

  1. Frågeställning. T ex ”Varför står öringen i Tommarpsån på samma ställen år efter år?”, ”Har tjurar färgseende?”, ”Vilken roll har utseende för partnerval hos människa?” eller ”Varför utrotades pungvargen?”. Utgå från din egen nyfikenhet, dina specialintressen, be om förslag från lärare eller handledare om hur du ska vinkla din undersökning och se vad man tidigare studerat. Uppgift: Hitta på en egen frågeställning! Ex. på en undersöknings som skulle passa på universitetet: Klimatet på jorden förändras ständigt. Märker man på växter eller djur att de håller på att anpassa sig till det nya klimatet? Har man märkt att djur söker sig till nya områden? Har man funnit att växter börjat växa på områden där de funnits/inte funnits innan?” Undersökning som passar för gymnasiet: ”Hur påverkar almsjukan djur och natur?”, ”Gör mördarsniglar någon nytta?”
  2. Planering. Samla kunskap om din frågeställning från läroböcker, lärare, tv, radio, populärvetenskapliga tidskrifter, pek (förkortning av pekoral, vilket kommer från att man på Linnés tid bad kollegor läsa sitt vetenskapliga pekoral – man förringade alltså artigt sin egen forskning). Frågeställning och bakgrundskunskap ger tillsammans en hypotes. Med hjälp av en förutsägelse (prediktion) testar man hypotesen. Hypotes 1 om öringen: den vilar i lugna partier av ån, H 2: den gömmer sig för predatorer eller H 3: den lurpassar på bytesfisk. Hypotes 1 om tjuren: ser inte färger, H 2 ser färger, H 3 ser färger men inte så bra. Förutsägelse för hypotes 1: öringen finns oftare i lugna sträcker än i stark ström, tjuren kommer inte att kunna skilja på en röd plasthink från en grå (samma grå färg som den röda representerar på ett svart-vitt kort) och pungvargen försvann gradvis när dingon koloniserade. Uppgift: Gör en testbar förutsägelse till din hypotes! Ex: jämförande studier av olika delar av bäcken som är strömmande resp lugna, experiment med hinkar av olika färg, studier av historiskt material från Australien. Planera försöket eller undersökningen. Svagare bevis är ofta enkla att utföra och billiga, starkare bevis är dyra och svåra att genomföra. Olika typer av studier: systematiska observationer, jämförande studier och kontrollerade försök.
  3. Insamling av data. Observationer: direkta, video, flera observatörer? Hur samlar man data: protokoll + penna, direkt i dator? Systematisering: observationens längd, fördelning över dagen, antalet stickprov, statistisk metod och statistiskt test, val av område? Står t ex öringarna på samma ställe på morgnarna som på kvällarna? Vid intervjuundersökningar: prova frågor eller blanketter. När metodiken fungerar: jobba hårt! Samla mycket data!  Tips: Läs metod och material-delen i tidigare genomförda undersökningar! Gör pilotförsök (pilotstudier), provobservationer, fråga någon med erfarenhet (lärare, handledare), testa dig fram (trial and error).
  4. Analys och bearbetning. Beräkna medelvärden, spridningsmått. Gör preliminära figurer och tabeller för att se trender, statistiska test (enstjärnig signifikans: det får inte finnas mer än 5% risk att slumpen har varit avgörande för resultatet), man gör statistik för att få överblick. Man kan göra antalstester (se hur antalet i olika grupper skiljer sig), icke-parametriska tester, parametriska tester och randomiseringstester. Vetenskapen är konservativ, därför gör man en omvänd nollhypotes: Hypotes 1 kan vara ”Flickor är bättre än pojkar i matte.” Denna gör man om till 0-hyotesen: ”Det finns ingen skillnad i hur bra flickor och pojkar är i matte”.
  5. Presentation av undersökningen. Till exempel genom föredrag (t ex på kongresser), poster (affisch), vetenskaplig rapport och vetenskaplig uppsats. Inte läsa innantill, visa bilder och använda stolpmanus, overhead/ diabilder/ powerpoint. Välj bakgrund som passar och typsnitt som är lättlästa. Inga animeringar som distraherar. Gör så att det blir enkelt, snyggt och lättläst, lättbegripliga bilder, inte för mycket text per bild.
  • Skriv enkelt 
  • I aktiv form 
  • Tar lång tid 
  • Engelska?

Tänk på språket i en rapport:

eggshell
Skriv inte: ”Vi gjorde eftersök i häckningsbiotopen för att fastställa frekvensen av avtransporterade skalrester efter kläckning.” Skriv istället: ”Vi letade efter äggskal runt boet.”
Innehåll i en rapport:
1)       Titel/Title Väck intresse och beskriv vad texten handlar om (försök att ringa in området och ej skapa felaktiga förväntningar)! Uppgift: Hitta på en titel till ditt arbete!
2)       Sammanfattning/Abstract
3)       Inledning/Introduction Varför är detta intressant? Gå från det breda (ge en bakgrund) till det speciella. Beskriv frågeställningen.
4)       Material och metoder/Methods Läses främst av de som tvivlar på undersökningen eller själv vill göra något liknande. Skriv alltså rakt på sak. Det får gärna vara knastertorrt!
5)       Resultat med figurer, tabeller, tester, o s v. Läses också främst av tvivlare och de som vill göra liknande studier.
6)       Diskussion. Ta upp möjliga fel, tolkningar, relation till tidigare studier. Sammanfatta och dra slutsatser.
7)       Tack
8)       Referenslista Skilj på egna påståenden och andras inne i texten och gör en lista över vilka referenser du använt i slutet.
9)       Eventuell sammanfattning på engelska.


Här kommer avslutningsvis ett bildspel från temadagen:





lördag 24 mars 2012

På flickr kan du samla elevernas bilder

Ibland ger du kanske dina elever i uppgift att skapa egna bilder som de senare ska kunna använda i sina skolarbeten? Då kan ni behöva ett ställe att lagra bilderna på och det är en stor fördel om alla lätt kan komma åt bilderna när de behöver dem.

Samla era skolbilder på flickr så är det lättare att använda dem i skolarbeten!

Flickr är ett bra sådant ställe. Där kan ni sortera era bilder i så kallade "sets", lägga taggar på dem så att de blir sökbara och fundera över vilken licens ni vill lägga på dem. Väljer ni ingen särskild licens kommer bilderna automatiskt att innefattas av upphovsrätten (Copyright).

När bilderna väl ligger på flickr är de lätta att använda på nätet. Ni kan till exempel skapa bildspel och bädda in dem eller enskilda bilder på bloggar, wikis och google dokuments. Det går också lätt att sprida dem via twitter och facebook.

En liten kul detalj är att man kan lägga in rss-flödet till sina flickr-bilder som en widget på sin blogg. Jag har en sådan widget i kanten på mina kursbloggar, så att alla som går in på någon av bloggarna kan se elevernas nyaste bilder. På denna blogg har jag till höger en widget som plockar upp bilderna från mitt eget flickr-konto.

fredag 23 mars 2012

Några tips från konferensen "Så funkar det!"

I går var jag såväl deltagare som talare på "Så funkar det!" på Väsby nya Gymnasium i Upplands Väsby. Det var oerhört inspirerande och lärorikt och nu har jag ännu fler "fiffiga kompisar" som jag kan be om hjälp och råd.

Bo KristofferssonDagen inleddes med att Bo Kristoffersson berättade att han länge drömt om att arrangera en sådan här dag, där massor av lärare och skolledare möts för att diskutera metoder och innehåll i undervisningen (i motsats till mässor där fokus ligger på ny teknik). Och det var häftigt att se hur många vi var som förväntansfulla samlats i skolans idrottshall.

Martin IngvarDärefter fick Martin Ingvar ordet. Jag tycker att han är en väldigt skicklig talare. Han lyckades med såväl ethos, som logos och pathos. Först och främst framstår han som sympatisk och ödmjuk och så talade han kunnigt om forskningsläget och gav konkreta exempel i form av såväl enskilda människors levnadsöden som statistik och sist, men inte minst, så talade han med stort engagemang.

Martin Ingvar anser att vårt samhälles största utmaning i dag är att se till att så många barn som möjligt, oavsett bakgrund och förutsättningar, kommer med på "läståget". Läsningen är nämligen grundläggande för alla ämnen och för abstrakt tänkande.

Säkert är det också en anledning till varför jag tyckte så mycket om hans tal. Detta är nämligen en fråga som jag brinner för, svensklärare som jag är.

Förutom att dagen innehöll en mängd spännande föreläsningar (här kan du hitta programmet: http://learnit24.se/sa-funkar-det/talarlista/) så var det ett utmärkt tillfälle att lära känna kollegor som är intresserade att utveckla sin undervisning och att utbyta erfarenheter och tips.

Ann S Michaelsen Innan dagen ens börjat, hade jag till exempel förmånen att få ta en kopp kaffe tillsammans med Ann S Michaelsen från Sandvikaskolan utanför Oslo. Hon använder sig mycket av webb 2.0-verktyg i undervisningen och har egen blogg: ”Teaching English using web 2.0″, som blev nominerad i klassen ”best teacher blog 2011″. Hon är även medförfattare på sidan ”Voices of the Learning Revolution”, som är en del av Powerful Learning practice och hon vägleder lärare i hur de kan använda sig av Skype, Twitter, Facebook och bloggar i undervisningen.

Jag vill varmt rekommendera denna blogg av Ann Michaelsen: http://annmic.wordpress.com/. Själv ska jag så fort jag får en stund över läsa hennes inlägg om hur hon använder webnote. Det låter som ett väldigt användbart verktyg för oss som har elever som publicerar sina texter på nätet. Du kan hitta mer om det här:   http://annmic.wordpress.com/?s=webnote.

Ylva PetterssonTyvärr hann jag inte gå på mer än en föreläsning, men den var desto mer värdefull för mig. Den handlade nämligen om Wikipedia och eftersom jag själv har lite småtaskiga erfarenheter av att försöka författa artiklar till Wikipedia var det underbart att få träffa Ylva Pettersson, som är administratör och styrelseledamot på det svenskspråkiga Wikipedia och som själv använder Wikipedia mycket i sin undervisning på Katedralskolan i Skara. Hon betonade hur man på Wikipedia uppmuntrar användarna att bidra till innehållet. Jag måste försöka igen. Särskilt nu när jag fått så många fina tips på hur man kan arbeta med materialet och verktyget.

Här kan även du hitta hennes material. Hon lever nämligen som hon lär. Hon delar med sig av sitt arbetsmaterial och har bland annat gjort en lathund för dig som vill använda Wikipedia i klassrummet, som det är fritt fram för dig att använda med dina elever:  http://simplebooklet.com/publish.php#wpKey=gD15qX8MrRUue9NNukJz76#page=0

Här kan du hitta materialet från mina två pass:
http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/sa-har-kan-en-svensklarares-baspaket-se.html
http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/snabbguide-till-bloggen-i.html

Här kan du se ett bildspel från dagen:




Tack "Så funkar det!" för en välarrangerad och inspirerande dag!



torsdag 22 mars 2012

Snabbguide till bloggen i undervisningen

Här kommer ...
  • fem fördelar med att använda bloggar i undervisningen, 
  • fem förslag på vad du kan använda bloggarna till och 
  • fem saker du ska tänka på när du bloggar själv eller med dina elever:


Länkarna i presentationen är klickbara (i alla fall i Crome).

Är du sugen på att blogga med dina elever eller kollegor, så vill jag i första hand tipsa dig om att använda skolbloggen.se (som i sin tur använder bloggverktyget WordPress) eller blogger (som är Googles bloggverktyg). Blogger är lite lättare att lära sig, men skolbloggen/Wordpress har lite fler och större möjligheter, till exempel kan du där få din blogg att fungera och se ut som en hemsida med menyer och undersidor och så vidare). 

Här har jag skrivit lite mer om skolbloggen och om .SE:s handledningar: http://cwasteson.blogspot.se/2011/09/hur-du-lagger-in-bilder-i-dina-inlagg.html 

Och här kan du läsa mina elevers tips på hur du kommer igång med skolbloggen och WordPress (t ex hur du skriver blogginlägg, lägger till bilder och filmer och vad du ska tänka på när du väljer synlighetsinställningar på bloggen): http://cwastes.skolbloggen.se/category/kom-igang-med-skolbloggen-se/

Lycka till!

Så här kan en svensklärares baspaket se ut

Social Media Landscape (redux)

De sista åren har vi fått tillgång till många nya och intressanta webbaserade verktyg. Detta har skapat nya möjligheter och nya utmaningar, för såväl eleverna som mig:
  • De nya webbaserade verktygen är användarvänliga. De liknar varandra, man lotsas "steg för steg" i processen och man behöver inte ladda ner några programvaror för att kunna använda dem.
  • Det har blivit lättare att sprida information och redovisningar.
  • Det har blivit lättare att knyta kontakter och att kommunicera oberoende av tid och rum.
  • Internet kan vara distraherande och använder vi internet i undervisningen så finns mycket påtagliga distraktioner bara ett knapptryck bort. Många elever (och lärare) kan nå ett stort socialt nätverk via nätet och det är frestande att försöka ha koll på vad vännerna pysslar med just nu. Dessutom lockar kanske filmer, musik, skvaller och tips på hur man kan komma vidare i olika spel. Kanske använder någon elev lektionen till att göra spellistor på spotify istället för att söka fakta om första världskriget? Jobbar eleverna med sina skoluppgifter blir läraren nöjd, men gör de en bra spellista som de delar med sig till sina kompisar via sociala medier, stiger de i anseende hos kompisarna. Vilket känns viktigast för en sextonåring? I dessa lägen kan det vara lätt för oss lärare att glömma att det rika utbudet på internet i första hand inte är ett problem, utan en alldeles fantastisk möjlighet. Även inom utbildning växer materialet och antalet användbara verktyg explosionsartat.
  • Man behöver en internetuppkoppling och en dator, smartphone eller läsplatta för att man ska kunna arbeta. Funkar inte internetuppkopplingen så får man stora problem, men funkar den så har man tillgång till en oändlig mängd material och funktioner. Dessutom passar webben bra för lagring av anteckningar, information och redovisningar, för via internet kan du komma åt materialet från vilken internetuppkoppling som helst, till och med om din dator kraschar eller blir stulen.
  • Det blir snyggt utan att man behöver anstränga sig så mycket.
Vilka tycker du är de största svårigheterna respektive de största möjligheterna med att använda datorn i undervisningen?

Jag testar ofta nya verktyg, men hinner inte lika ofta använda dem i min undervisning. Följande verktyg finns det dock alltid utrymme för. De har helt enkelt redan hunnit bli en självklar del av hur jag jobbar.



(Länkarna i presentationen är klickbara.)

Vilka webbverktyg tycker du särskilt mycket om? Vilka ingår i ditt baspaket?

PS. Med hjälp av SurveyMonkey kan du göra enkla enkäter som du kan bädda in på till exempel din blogg. Svarar eleverna via bloggen kan de vara anonyma. Du kan också skicka dina elever en länk till enkäten via mejl, men då syns det vilka epost-adresser som har gett vilka svar.

Här kan du testa verktyget. Den första frågan är en typisk utvärderingsfråga. Jag har valt att göra fyra svarsalternativ där du bara kan välja ett, så att du är tvungen att ta ställning och inte bara ta "mitt emellan"-alternativet. Sedan har jag ställt några öppna frågor och slutligen en fråga där man kan kryssa för flera av alternativen.

Pröva gärna att svara, så sammanställer jag resultatet och redovisar det här på bloggen i nästa vecka. Själv tycker jag att det skulle vara spännande att få veta vad ni tycker är de största svårigheterna och möjligheterna med att använda datorn i undervisningen.

Create your free online surveys with SurveyMonkey, the world's leading questionnaire tool.

onsdag 21 mars 2012

Jag älskar Creative Commons!

LuMaxArt Gold Guys With Creative Commons Symbol
Jag älskar Creative Commons därför att licenserna gör det lättare för oss "Commons" att bli "Creative"!

Den fina bilden Golden Guys with Creative Commons Symbol av LuMaxArt här bredvid är hämtad från Wikimedia Commons och ligger under licensen CC (by, sa). Annars hade jag först behövt fråga LuMaxArt om lov att få använda den.

Vilka olika licenser finns då inom Creative Commons?

Här nedan kommer ett utdrag ur Mathias Klangs häfte Copyright - Copyleft. Utdraget handlar om de olika licenserna inom Creative Commons och häftet kan läsas i sin helhet här (som pdf):  https://www.iis.se/docs/copyright_copyleft.pdf. Materialet ligger självklart i sig under licensen Creative Commons, så använd det: läs, sprid och njut!


PS. I mitt förra inlägg har jag skrivit mer om vad Creative Commons är och hur du kan hitta bilder som ligger under Creative Commons-licens:  http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/snabbguide-nar-du-vill-anvanda-andras.html

tisdag 20 mars 2012

Snabbguide när du vill använda andras bilder

CopyrightAllt material som skapas får automatiskt copyright-skydd. Det innebär att du inte kan använda det utan att först be om lov och få tillåtelse. Detta är ett sätt att skydda upphovsmannens intressen och det är bra att skyddet finns. Tack vare upphovsrätten äger du automatiskt det du skapar och på så vis bestämmer du över ditt material även efter att du visat upp det för andra.

Creative Commons Logo in CandyMen i dag är det så många användare som publicerar sitt material på nätet just därför att de vill sprida materialet så att så många som möjligt kan få nytta av det. För att underlätta detta delande har man skapat Creative Commons som består av en mängd licenser förbundna med olika förpliktelser för den som vill använda och sprida andras verk vidare.

Vad som är gemensamt för alla Creative Commons-licenserna är att du alltid måste uppge vem som har skapat materialet. Vad som sedan skiljer licenserna åt är om den som skapat verket tillåter dig att använda verket i kommersiellt syfte eller inte (alltså om du får lov att till exempel använda det i marknadsföring för en produkt) och om du får göra ändringar i verket eller inte (till exempel om du får beskära bilden eller korta ner texten eller göra egna tillägg till dem).

Jag är oerhört förtjust i Creative Commons. Tack vare det här licenssystemet är det till exempel ganska enkelt att hitta bilder som andra skapat och som man får lov att använda.

Här får du tips om hur du kan gå tillväga:

måndag 19 mars 2012

Ny teknik och nya verktyg möjliggör nya arbetsformer. Andra delen av Veletsianos bok

Andra delen av Veletsianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) har fått mig att fortsätta fundera över vad vi kan använda den nya tekniken och verktygen till. 


Jag tycker att de nya förutsättningarna både leder till problem och nya möjligheter: 
  • Vi ställs å ena sidan inför nya och stora utmaningar (vi och våra elever måste lära oss hantera Internet och de sociala medierna). 
  •  Å andra sidan har verktygen en potential som kan leda till att vi kan ta ett språng i vår kunskapsutveckling (vi och våra elever kan tillsammans ha en oerhörd nytta av Internet och de sociala medierna om vi lär oss behärska dem). 
Mina senaste inlägg här på bloggen är inspirerade av min läsning av boken:

Mitt första inlägg kring del två i boken handlade om att det livslånga lärandet kommer att vara webbaserat och att vi behöver förbereda våra elever för detta genom att systematiskt träna informationssökning och källkritik: http://cwasteson.blogspot.com/2012/03/det-livslanga-larandet-kommer-till-stor.html 


Mitt andra inlägg handlade om att webb 2.0-verktyg stöttar möjligheten att samarbeta, ta del av och dela med sig. På så vis kan vi i dag mycket lättare samarbeta med andra skolor, andra lärare och specialister i form av till exempel forskare och företagare: http://cwasteson.blogspot.com/2012/03/i-dag-ar-det-sa-mycket-lattare-att.html 


Mitt tredje inlägg handlar om att öppenheten tar oss en rejält kliv framåt. Tillsammans är vi smartare än de smartaste! Dessutom bygger vi nu nya och spännande nätverk där människor som är nyfikna på samma problem möts: http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/oppenheten-tar-oss-en-rejalt-kliv.html 


Mitt fjärde inlägg handlar om att webb 2.0 har gjort det enklare att nätverka, vilket innebär att allt fler lärare och elever också gör det. Mitt tips är att du ska satsa på att skapa dig en personlig lärmiljö (PLE). Då kommer du att märka att du samtidigt automatiskt bygger upp ett personligt nätverk av människor (PLN) som är intresserade av samma frågor som du: http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/den-natverkande-lararen-blir-vanligare.html 


Mitt femte inlägg handlar om att det tar tid att skapa studiematerial som man lägger ut på nätet för vem som helst att ta del av, men att det kan vara en god investering. När man jobbar på det viset lär man sig mycket av att skapa materialet, man lär sig av omgivningens reaktioner på det och man lär sig av de nätverk av människor som skapas när vi hittar till varandras öppna innehåll: http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/att-skapa-oppet-kursmaterial-tar-tid.html 


Är du intresserad av att veta mer om innehållet i del två av Veletianos antologi, kan jag avslöja att den även handlade om "artistic pedagogical technologies" (kap 7 i boken), vilket i korthet innebär att man bör satsa på att en distansutbildning innehåller såväl litterära som visuella, musikaliska och dramatiska element. På så vis är det lättare att bygga relationer mellan de som deltar i kursen (framför allt lärare och elever) och skapa en engagerande kurs där elever interagerar med varandra. Del två innehöll även ett kapitel som handlade om hur man kan utnyttja den oerhörda potential som finns i wiki-verktyget (kap 8 i boken). 


Inget av dessa två avsnitt har jag valt att blogga vidare om här och nu, men det är intressanta ämnen. "Det utvidgade textbegreppet" (som innefattar t ex bild, film och teater) är en självklar och viktig del i jobbet som svensklärare och wikis använder många av oss lärare även om vi inte har distansutbildningar. 


Jag har skrivit om min läsning av första delen av Veletianos antologi mer övergripande här:
Vi kommer att bli bättre

och mer ingående här:

Under ytan är det mycket som förändrats med hjälp av tekniken

Gammalt och nytt går hand i hand

Vi kan hjälpas åt att vaska fram guldkornen i den stora teknikfloden


lördag 17 mars 2012

Att skapa öppet kursmaterial tar tid, men den kan vara en god investering

I kapitel 6 i Veletsianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) berättar Alec Couros ingående om en öppen webbaserad kurs som han skapat för lärare som vill utveckla sin användning av Internet och sociala medier i sin undervisning. Han har också rest och föreläst mycket om denna kurs och varför den blev så uppskattad och framgångsrik. I samband med detta har han fått många frågor, men den vanligaste frågan har varit: "Hur hinner du?"

Denna fråga tror jag att alla lärare får av kollegor när de väljer att öppet publicera sitt kursmaterial på nätet och det är en bra fråga, för det tar tid att skapa eget kursmaterial som håller en sådan kvalitet att man kan och vill visa det för människor även utanför klassrummets väggar. Här kommer Couros svar:
"Where do you find the time to teach this way?” /.../  my gut response is to note my personal belief that good teaching always requires more time. This response is often not well received, considering the “publish or perish” mantra evident in contemporary universities. I can only support this with my own experience, through the realization of how interlaced the activities of teaching, learning, and research have become through the development of my own personal learning network. When I contribute to the network, I am rewarded with potentially rich opportunities for student learning, connections to individual knowledge and expertise, and tremendous insight into emerging areas of research. While developing a PLN requires a significant time commitment initially, these losses can be regained quickly through networked efficiencies, enhanced learning experiences, and new opportunities."
Jag tycker att det ligger mycket i detta. Att göra saker bra, vad än det månde vara för något, tar tid och kraft. Å andra sidan om man lägger tid och kraft på att göra något, kan det bli riktigt bra.

Vill vi göra ett bra jobb måste vi alltså antingen söka oss till en arbetsgivare som är villig att betala för kvalitet eller så får vi ha jobbet som vårt kall och vår passion och låta det spilla över på vår fritid.

Hur gör du?


***

fredag 16 mars 2012

Den nätverkande läraren blir vanligare tack vare webb 2.0

Puzzled_1Webb 2.0 har gjort det så mycket enklare för oss lärare att skapa nätverk för att kunna inspirera och inspireras, hjälpa och ta hjälp av och sist men inte minst samarbeta kring gemensamma projekt.


I kapitel 6 i Veletsianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) intresserar sig Alec Couros för skillnaden mellan hur lärares nätverk sett ut före och efter webb 2.0.

Här kommer hans två illustrationer av skillnaderna och det ligger onekligen mycket i hans påstående att Internet och de sociala medierna förändrat förutsättningarna för samarbete, undervisning och lärande.

Så här såg det ut före webb 2.0:



och så här ser det ut för många lärare i dag:


Alec Couros har även intresserat sig mycket för skillnaden mellan PLE och PLN, alltså Personal Learning Environment och Personal Learning Network, och här har han skrivit vad han kommit fram till efter att ha tagit hjälp av sitt eget Personal Learning Network (han lever som han lär!):  http://educationaltechnology.ca/couros/1156


Här kommer Couros sammanfattning av skillnaderna (Veletiano, 2010, s 125):
"The general consensus of this conversation maintains that PLEs are the tools, artefacts, processes, and physical connections that allow learners to control and manage their learning. This definition supports Martindale’s and Dowdy’s observation that “A PLE can be seen as a manifestation of a learner’s informal learning processes via the Web” (chapter 9). Definitions of PLNs, however, seem to extend this framework to more explicitly include the human connections that are mediated through the PLE. In this framework, PLEs become a subset of the substantially humanized PLN. For reference in the remainder of this section, my PLN definition is simple: personal learning networks are the sum of all social capital and connections that result in the development and facilitation of a personal learning environment."
Våra PLE och PLN hör alltså väldigt nära samman. Satsa helhjärtat på att skapa dig en personlig lärmiljö så kommer du successivt att märka att du samtidigt byggt upp ett personligt nätverk av människor som är intresserade av samma frågor som du.


torsdag 15 mars 2012

Öppenheten tar oss en rejält kliv framåt - tillsammans är vi smartare än de smartaste!

I kapitel 6 i Veletsianos antologi  Emerging Technologies in Distance Education (2010) skriver Alec Couros bland annat om öppna lärresurser: att allt mer material och allt fler verktyg finns tillgängliga för alla. 

Detta gör att såväl vi lärare som våra elever får lägga allt mer tid på att hitta och sålla. Samtidigt gör den här öppenheten att vi lättare och snabbare når kunskap som vi kan bearbeta och i vår tur sprida vidare

Detta är helt fantastiskt, tycker jag. På ett helt annat sätt än tidigare i historien kan vi bygga vidare på varandras kunskap och idéer. Tillsammans är vi smartare än de smartaste! Dessutom bygger vi nu nya och spännande nätverk av människor som är nyfikna på samma problem. Och eftersom många av dessa nätverk använder sig av öppna mötesplatser på nätet, kan allt fler hitta dit, ta del av och kanske till och med bidra till innehållet.

Jag tror att användningen av Webb 2.0 kommer att kunna förändra världen och våra kunskaper om den från grunden.


Web 2.0 Map

onsdag 14 mars 2012

I dag är det så mycket lättare att undersöka tillsammans


Ett spännande exempel på hur man kan ta till vara på de nya tekniska möjligheterna med webb 2.0 är så kallad "Adventure learning". Det kan se ut så här:

  • Gruppen beslutar om ett projekt. Man bestämmer sig för något som man vill undersöka, gärna i sin nära omgivning så att det blir smidigt att genomföra och kan känns angeläget även för lokalsamhället. 
  • Man beslutar vilka man kan och vill samarbeta med och hur och var man ska föra samtal, ställa frågor och redovisa för varandra. Som verktyg för detta kan man till exempel använda wikis, bloggar, facebook, epost, chatt och skype.
  • Man undersöker det man bestämt sig för och samlar data som man redovisar och analyserar. 
so-many-social-networks by socialmediahq, on Flickr
Tack vare webb 2.0-verktygen har det blivit så mycket lättare att ställa frågor och få svar, diskutera viktiga och intressanta frågor utan att behöva ta hänsyn till tid och rum och redovisa för många och olika mottagare.  


Detta öppnar upp nya möjligheter att lätt, snabbt och smidigt samarbeta med andra elever, studenter, lärare, forskare, upptäcktsresande, företag, politiker, tjänstemän eller vilka som nu kan tänkas vara intresserade och berörda.  (Läs mer om "Adventure learning" i kap 5 i Veletsianos antologi Emerging Technologies in Distance Education, 2010.)  


Dessa nya möjligheter till samarbeten tror jag att vi, såväl lärare som elever, kommer att bli allt bättre på att utnyttja. Verktygen finns och allt fler lärare och elever kan redan använda dem. Nu gäller det bara att vi får tid att utveckla våra idéer. Att tänka tar tid. Att tänka nytt tar ännu mer tid.


Jag tror mycket på den här modellen (som i Veletsianos bok kallas "Adventure learning") och har funderat mer kring den bland annat här:  Högskolestudenter bör få arbeta forskningsbaserat redan från början. Jag såg nämligen för någon vecka sedan delar av en programserie på UR kring vetenskap och utbildning där Mick Healey, professor emeritus vid universitetet i Gloucestershire och konsult inom högre utbildning, bland annat berättade om en lärare i Sydney. 


Denna lärare, Charlotte Taylor, bad sina 1000 nyblivna biologistudenter att ta hem en liten petriskål och sätta den på en fönsterbräda hemma i 15 minuter. Sedan samlades petriskålarna in och analyserades utifrån koncentrationen av olika sporer. På så vis fick studenterna god insyn i hur forskning går till, samtidigt som deras studier bidrog till internationell astmaforskning. 


Detta experiment tycker jag var mycket inspirerande och ett utmärkt exempel på "Adventure studies". Visst vore det häftigt om vi lite oftare kunde komma på elevuppgifter där även eleverna kan bidra med material som intresserar och har betydelse för kurskamraterna, lärarna, forskare och andra experter och/eller samhället i stort!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...