fredag 27 september 2013

Kamratbedömning av debattartiklar i genteknik - många flugor i en smäll?

I våras genomförde en kollega och jag ett samarbetsprojekt där våra samhällsvetarelever fick skriva debattartiklar i ämnet genteknik. Sedan fick de ge varandra såväl muntlig som skriftlig respons och bearbeta sina texter för att lämna in dem igen.

Här kommer våra elevers tankar kring vad de tyckte att de lärde sig under arbetets gång:




Jobbar du också med kamratrespons och/eller kamratbedömning?

Vilka är dina erfarenheter och vad tycker dina elever om arbetsmetoden?

Kan lärandet bli mer effektivt genom att eleverna på det här viset jobbar längre och mer med sina uppgifter eller är det en så tidskrävande metod att annat som är viktigt går förlorat?

onsdag 25 september 2013

Kamratbedömning i uppsatsarbetet

I den här filmen berättar Åsa Wennersten om hur hon och hennes mellanstadieelever använder sig av kamratbedömning i samband med att de skriver uppsatser.



Eleverna läser varandras uppsatser och ger två beröm och ett tips på hur respektive text kan förbättras, en metod som ofta kallas "two stars and a wish".

Jag håller med om att metoden många gånger är mycket givande. Eleverna lär sig mycket av att se hur kamraterna har löst samma uppgift, de får såväl inspiration som distans till det som de har skrivit.

Att kalla metoden för kamratbedömning tycker jag dock lätt kan leda tanken fel: att eleverna i första hand har i uppgift bedöma sina kamraters arbeten i relation till ett fast och entydigt mål som är lika för alla, kanske till och med att de ska sätta betyg på texterna. Istället kallar jag hellre metoden för kamratrespons. Jag tycker att ordet "respons" låter mjukare och mindre avskräckande än "bedömning" (både för eleverna och deras föräldrar) och jag tycker att ordet "respons" tydligare lyfter fram att eleverna ska reagera på varandras texter. De ska inte i första hand ge övergripande omdömen, utan med responsen tar vi fasta på deras personliga upplevelser av sina kamraters texter och de ger konkreta råd i stil med "jag tycker att din beskrivning av ... är mycket bra - jag förstår direkt vad du menar" och "din text är ibland lite rörig - här pratar du om ... och sedan tar du upp ... och sedan går du tillbaka till att berätta om ... - det blir lättare att hänga med om du tar en sak i taget".

I våras hade jag och en kollega ett samarbetsprojekt där våra elever bland annat skrev debattartiklar i ämnet genteknik. I vanliga fall brukar jag bara fråga eleverna hur de trivts med att arbeta på ett visst sätt med ett visst område, men i samband med detta samarbete gjorde min kollega och jag en mer omfattande undersökning av hur eleverna uppfattat metoden. Här berättar de vad de tyckte att de lärt sig i ämnet svenska (citat från en enkät och en uppföljande intervju):

·         Det är lättare att se utifrån när det inte är en egen text.
·         Bra att höra andras åsikter än bara lärarens + att man fick tänka till mycket.
·         Man fick en annan synvinkel vilket var bra.
·         Jag lärde mig att texten blir bättre om man lyssnar på andras synpunkter.
·         Hur jag förbättrar argument genom att se från annat (motsatt) håll mer.
·         Man kunde se hur andra skriver och vinklar ämnen, vilket kan vara bra att ha med sig till liknande uppgifter.
·         Hur andra ser på debattartiklar, så man kunde anpassa den bättre. 
·         När vi lyssnade på kamratresponsen lärde vi oss mer om hur man ska skriva debattartiklar än vad vi lärde oss fakta om genteknik.
·         Jag lärde mig hur man skulle skriva en debattartikel.
·         Man lär sig mer om formen genom att lyssna på andras kamratrespons än vad man lär sig om stoffet. Man lärde sig till exempel källhantering och styckeindelning.
·         Tänk på styckeindelning.
·         Viktigt med källor.
·         Hur jag bättre lägger in källor i texten.
·         Hur viktigt källor är.
·         Noggrannare stavning.
·         Vilket system som är bäst att använda. 
·         Vara mer klar och tydlig med vad jag tycker.
·         Hur man kan förbättra en text.
·         Få den mer intressant.
·         Möta argument starkare / tyngre.
·         Måste vara tydligare.
·         Jag lärde mig att det är bra om rubriken är så tydlig som möjligt.
·         Hur andra ser på debattartiklar, så man kunde anpassa den bättre.
·         Hur man kan göra för att få en mer intressant debattartikel genom att väva ihop åsikter med fakta.


fredag 20 september 2013

Använd filmkameran som verktyg vid formativ bedömning

Katarina Lycken spelade in sina elevers redovisningar med hjälp av sin iPad. Hon lade sedan upp filmerna på YouTube och gav kommentarer direkt i filmerna (med hjälp av annoteringsfunktionen).

På så vis kunde Katarina se om valda delar av elevernas redovisningar och hon tyckte att hon kunde ge bättre kommentarer. Eleverna tyckte att det var läskigt att se sig själva, men när de ändå gjorde det och samtidigt läste sin lärares kommentarer i filmen, så kunde de lättare förstå vad det var som de gjorde bra och vad de kunde göra bättre. De elever som inte ville vara med, filmades inte.




Jag har prövat att filma alla föredrag i en del undervisningsgrupper, men jag har inte vågat lägga upp dem på YouTube (även om filmklippen är olistade så kan ju alla som har länken sprida den vidare). Istället har jag gjort det för min egen skull (för en säkrare bedömning) och de elever som har velat har fått en kopia på filmen. Responsen har de nästan alltid fått muntligen i samband med sin redovisning.

Nackdelen med detta är att många elever är stressade, nervösa eller kanske lättade över att föredraget är över och då kan de inte riktigt ta till sig all den respons som de får. Kanske är mitt nästa steg därför att vara lite modigare och faktiskt utnyttja möjligheterna som YouTube erbjuder: att dela filmen med eleven på ett smidigt sätt och att kommentera föredraget direkt i filmen av föredraget? Då kan ju eleverna se filmen med responsen flera gånger om de vill.

Jag har också gått en kurs i retorik där jag själv blivit filmad när jag hållit föredrag. Där var det dock inte läraren som efteråt gick igenom filmen och kommenterade den, utan jag fick i uppgift att göra det själv. Läraren läste sedan igenom mina kommentarer till föredraget och gav respons på arbetet i sin helhet (såväl föredraget som min analys av hur det gått).

Hur gör du? Har du t ex prövat att filma dina elevers föredrag? Vad tycker du funkar bäst?



***

lördag 14 september 2013

Ett exempel på adaptionsstudie - Khemiris roman Ett öga rött

may reading: Ett öga rött (One eye red)


Här kommer ett förslag på uppgifter som man skulle kunna jobba med i samband med att man läser Khemiris roman Ett öga rött och/eller ser filmen som är baserad på boken:

1. Läsa, skriva (b)loggbok och diskutera en roman

Först vill jag att mina elever ska läsa boken Ett öga rött och samtidigt skriva loggbok i form av en bokblogg och särskilt titta på följande saker och skriva upp sidnummer och kommentera det när de hittar något intressant:
  1. ·         Synen på språket
  2. ·         Synen på tankens respektive våldets kraft
  3. ·         Relationen: far – son
  4. ·         Valfritt: det kan vara t ex synen på kärlek, sex, respekt, vänskap eller något annat som eleverna tar fasta på när de läser boken, de bestämmer själva sitt fjärde tema.

Jag vill t ex att de ska lägga märke till språket i boken: ordföljden och jargongen, att hemspråksundervisningen läggs ner och hur arg Halim blir över det (s 20f) och hur hans pappa betonar att det är svenska han måste lära sig tala i Sverige (s 25), att Dalanda med rötter i Libyen säger att en man utan språk är ingenting och uppmuntrar honom att lära sig arabiska och att skriva, tänka och minnas (s 32), pappan säger att Halim kan och bör tala korrekt svenska och är arg för att Halim väljer att ändå tala som en invandrare (s 214f).

 Jag vill framför allt att de ska lägga märke till hur Halim ibland tar till våld (framför allt slåss för att försvara sig och för att ge igen, men också att han funderar på att ta till oprovocerat våld för att hjälpa en vän att få en skådespelarroll) och vandalism (klottrar för ”kampen” och för att hämnas) men att han allt mer går ifrån det, utvecklas, för att istället bli en ”tankesultan”. Han stjäl och köper stöldgods och verkar rättfärdiga det med att världen är orättvis och att han utjämnar orättvisorna genom att ta för sig.

Jag vill att de ska lägga märke till hur viktigt det är för Halim att känna respekt för sin far, att känna att fadern är stark, kraftfull, orädd, skicklig debattör och kompetent. När han känner att pappan tvekar, är osäker eller misslyckas eller vill anpassa sig till det svenska samhället, då blir han arg och besviken på honom. När Halims mamma dör får han ta ansvar och fungera som tolk åt sin pappa och sjukvårdspersonalen. Hans mamma ville tydligen inte ge upp ”kampen” och Halim ser emellanåt sin pappa som en svikare när han försöker gå vidare i livet.

2. Gemensamt studera berättartekniken i romanen

Vi sitter tillsammans och studerar boken och jämför med andra berättelser.

Genre

Vad är det för typ av bok?
Jag vill att vi ska komma fram till att det är en dagboksroman och en utvecklingsroman och så vill jag att de ska jämföra med andra böcker de läst: Vet ni andra böcker som påminner? Hur är de skrivna?

Strukturen

Boken är skriven i fyra delar som inleds med en siffra och ett kort citat ur texten. Varför är texten indelad så? Kan man se att det är olika språng i hans utveckling mellan de olika delarna eller att de har olika teman på något vis? Kan man ha nytta av citaten när man försöker vaska fram vad som är mest centralt i de olika delarna? Eleverna väljer ut vars en egen bok, helst en som de tidigare läst, som de jämför strukturen med.

Berättarperspektivet

Vem är berättaren? Beskriv honom som person och som berättare!  Hur ser han på sig själv och på sin omgivning? Vad väljer han att berätta respektive inte berätta? Finns det några tillfällen då du anar att beskrivningarna inte riktigt stämmer med verkligheten, då du får distans till berättarjaget?

Jag vill att eleverna ska reflektera kring och diskutera hur historien är berättad och vi ska tillsammans gå igenom olika typer av berättarperspektiv och de ska klassificera boken.

Hur har boken kommit till enligt berättelsen? (Hur börjar respektive slutar boken?) Funkar greppet  – känns det trovärdigt? Jag vill att de ska säga att berättaren vill få oss att tro att vi läser Halims anteckningsbok, d v s den som han i början av berättelsen får av Dalanda och som han använder som dagbok och som han i slutet av boken antyder att han kommer att visa Khemiri. Tror vi på att Khemiri äntligen lyckas bli känd och hyllad författare tack vare Halims dagbok? Vi jämför med romanerna Defoes Robinson Crusoe och Hesses Stäppvargen och frågar om de kan komma på fler exempel på sätt att få en historia att kännas ”äkta”. Vad vill en författare vinna på att få läsaren att tro att historien är ”sann”?

Dispositionen/dramaturgin

Hur är berättelsen uppbyggd rent dramaturgiskt? Jämför med den klassiska dramaturgiska modellen med anslag, fördjupning, stegring, klimax och avrundning! Vi jämför boken med inledningar på en väldigt känd film t ex Robin Hood  - the Prince of Thieves med Kevin Costner eller någon tecknad Disney-film. Jag vill att de ska märka att den här romanen inte är uppbyggd på det sättet, utan att den är mer episk, utan någon riktig dramatisk början, utan någon verklig stegring med klimax och utan något avrundande slut: vi får följa Halim så länge som han får plats att skriva i sin anteckningsbok, när sidorna i boken tar slut slutar också berättelsen. Jag vill också att vi ska prata om att även om det kanske inte är så tydligt som i en Hollywoodfilm, så finns det en central konflikt i boken. Bokens handling börjar med hur Halim får reda på ”integrationsplanen” och så får vi följa hans kamp mot den. Kanske finns det fler sådana konflikter som man kan ta fasta på i boken? Vad tycker eleverna att boken handlar om? Vad går den ytterst ut på?

Premiär

3. Jämföra möjliga adaptioner av romanen

a) Gruppdiskussion: Vi börjar med att sätta oss in i hur vi själva skulle ha gjort en film baserad på boken. Vilka möjligheter och svårigheter skulle vi då möta? Vad talar för att det skulle kunna bli en bra film? Vad talar för att det skulle kunna bli svårt? Hur skulle vi göra? Varför? Varje grupp redovisar sina idéer för hela klassen.

b) Vi tittar på Daniel Wallentins adaption av boken. Hur gjorde han? Hur tog han vara på möjligheterna och hur hanterade han svårigheterna? Hur blev resultatet? Funkar det? Likheter och skillnader med boken respektive med våra idéer? Hur skildras Hamid som person? Hur är dramaturgin uppbyggd? Blir hans kamp mot ”integrationsplanen” ännu synligare i filmen, när annat (vad?) skalats bort? Är det andra konflikter eller teman som filmen tar fasta på, som inte är så tydliga i boken? Vilka är målgruppen för filmen respektive boken? Är det olika målgrupper och i så fall vad får det för konsekvenser?

4. Fördjupning kring invandring

Jag vill framför allt jämföra romanen Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri och dess filmatisering regisserad av Daniel Wallentin med filmatiseringen av Khaled Hosseinis roman Flyga drake regisserad av Marc Forster. Därför vill jag att vi ser hela den filmen också. Kanske kan man även läsa stycken ur romanen när man vill jämföra berättartekniken, men jag känner att vi inte kan ta oss tid till så många eller långa utdrag i så fall. Fördelen med att i alla fall läsa lite ur den är att man i så fall väcker mer intresse för boken.

Informationssökning och källkritik

Man kan här samarbeta med samhällskunskapen och titta på hur det är att fly från sitt hemland och växa upp i en annan kultur, att känna att man har sina rötter i två länder – eller inget, att förlora sin ena förälder, att få jobb, starta företag, vilka som har hemspråksundervisning i dag (finns det fortfarande? Varför – varför inte?)

Jämföra adaptionerna

Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan de båda skildringarna?

Några exempel på likheter: En person berättar om hur det är att vara en ung pojke som lever med sin pappa. Berättelserna tar också upp kulturkrockar, att vilja höra till och att vilja särskilja sig.

Några exempel på skillnader: den ena är skriven som en dagbok där den unge mannens alla sätt att uttrycka sig och tankar finns med. Den andra är skriven i efterhand när pojken hunnit bli vuxen och minnena berättas med den mogne mannens erfarenhet. Jag vill att vi tillsammans ska titta på ställen i texten (eller filmen) där detta framgår.

Individuell skrivuppgift

Individuell uppgift: Skriv en fiktiv dagbok utifrån en elev som går på vår skola (skriv din egen dagbok eller hitta på eleven, du får inte ta någon du känner rakt av) eller skriv memoarer en vuxen person utifrån en elev som gått på den här skolan (du själv eller en påhittad elev). Bestäm dig för ett dilemma som texten kretsar kring och bestäm dig för vilka läsare som är din målgrupp och vilket syfte du har med din text.

Målsättning med uppgifterna:


  • ·         Eleverna får chansen att leva sig in i andra människors liv och ta del av deras glädjeämnen och svårigheter.
  • ·         Eleverna får möjlighet att tillsammans diskutera vad som är viktigt i ett verk. Hitta en konflikt/ett problem/en frågeställning som de tycker känns central i boken respektive filmen. Genom att jämföra får de också träna sig i att se vad som kännetecknar berättartekniken i ett verk.
  • ·         Eleverna får lära sig ett metaspråk att beskriva texterna och filmerna och berättartekniken med.

  • ·         Eleverna får träna sig i en mängd färdigheter, bland annat att beskriva, lyssna och diskutera, till och med argumentera för sina idéer, att lära sig nya begrepp och försöka tillämpa dem, söka och sålla information och granska den, dra slutsatser, härma en stil, skriva med tanke på syfte och mottagare.

tisdag 10 september 2013

Ett exempel på adaptionsstudie - Mobergs utvandrarserie

I kapitlet ”How to teach film adaptations, and why” i antologin The Pedagagy of Adaptation (2010, s 1ff) beskriver Thomas Leitch engelskundervisningens stora svårighet att få elever att bli aktiva producenter av nya kunskaper. Leitchs förslag på lösning är att man ska lägga stor vikt vid adaptionsstudier och han har skapat en undervisningsidé i fyra steg som man kan få inspiration från och plocka delar utav.
Det räcker enligt Leitch inte att jämföra kända klassiska romaner med filmer som bygger på dem och konstatera att boken var bättre. Det räcker inte heller att analysera adaptioner. För att eleverna ska förstå och kunna tillämpa sina kunskaper, behöver de träna sig i att tänka ut och genomföra egna adaptioner och förklara hur de tänkt under processen.
Alla Leitchs undervisning-steg lämpar sig för grupparbete:
  1. Leitch vill att eleverna ska inse att de flesta filmer är mer eller mindre baserade på tidigare böcker och filmer. Detta kan man göra tydligt genom att man låter eleverna skriva listor med filmer som man sedan försöker dela in i originalmanus och adaptioner. I  samband med detta kommer man dessutom automatiskt in på hur svårt det är att dra gränsen mellan de båda grupperna och att allt som filmas och skrivs påverkar vartannat genom att de står i ett slags dialog med varandra. Leitch vill också att eleverna ska hitta en film var som är baserad på en bok som de inte ännu läst (och gärna som de inte ens kände till). De ska sedan läsa boken och ta reda på hur man använt sig av den när man gjort filmen.
  2. Nästa steg är att eleverna i form av grupparbeten ska göra fördjupade analyser av en adaption. Leitch menar att det till den här uppgiften är en stor fördel att välja en adaption som eleverna redan är mycket välbekanta med och gärna en som de till och med redan innan arbetet börjar har en åsikt om hur trogen den är sin förlaga. Detta ska man enligt Leitch göra därför att eleverna presterar bättre om de jobbar med adaptioner som de redan är välbekanta med.
  3. Det tredje steget är att välja en novell eller ett kapitel ur en roman som eleverna i mindre grupper ska göra ett filmmanuskript på. Nu ska de göra mängder av avväganden vad gäller hur berättelsen måste skrivas om för att passa filmen och de ska kunna motivera sina val.
  4. Det sista steget är att eleverna ska genomföra sina adaptioner och samtidigt skriva en loggbok över sitt arbete: vilka övervägande de gjort, vilka de bestämde sig för, varför och vad detta ledde till. Detta moment är enligt Leitch viktigt därför att när eleverna gör verklighet av sina projekt kommer de fort att inse att de måste fatta nya beslut kring t ex hur scenerna ska filmas, hur de ska ljudläggas, som de inte tänkt på i det tredje steget.
Vilhelm Moberg 1967Till skillnad från Leitch skulle jag gärna vilja att jag och mina elever i en adaptionsstudie fördjupade oss i en klassiker och, eftersom jag även är historielärare, skulle jag gärna vilja att denna klassiker tog upp någon central händelse i historien. Därför väljer jag här att fundera över hur man skulle kunna arbeta kring Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Moberg är en skicklig berättare och adaptionerna på hans romanserie om utvandrarna har rönt mycket uppmärksamhet. Böckerna har filmatiserats av Jan Troell (1971-72) och hans filmversioner fick en hel del priser och böckerna har även använts till en mycket uppmärksammad musikal av Björn Ulvaeus och Benny Andersson (1995).
Här kommer en skiss över vad jag skulle vilja göra: (Jag inser att jag inte har riktigt koll på hur mycket man måste läsa och se av romanerna och filmerna och musikalen för att klara av att göra uppgifterna. Jag tror dock det är svårt att hinna läsa och se allt.)
Utvandrarna
  1. Vi ska läsa inledningen på romanen Utvandrarna och jämföra med Troells inledning av filmatiseringen och dra nytta av de intressanta jämförelser som tagits upp av Jörgen Bruhn i en föreläsning i kursen Film och litteratur i svenskundervisningen vid Linnéuniversitetet, sommaren 2013. Bland annat ska vi lägga märke till skillnaderna och likheterna mellan de 8 prosasidorna i romanen och de sex inledande textrutorna i filmen och så ska vi lyssna till naturljuden och ljuden av arbetande människor i Troells film och lägga märke till övergången till kyrkscenen med hjälp av ett slags ljudbrygga: kyrkklockornas klang och prästens tal hörs redan innan vi får se kyrkorummet.
  2. Vi ska bläddra i romanen och läsa valda delar för att försöka beskriva hur den är skriven. I samband med detta ska vi titta på brevens placering och funktion och studera berättarperspektivet.
  3. Vi tittar också på delar av filmerna och läser om musikalversionen som finns ingående beskriven i uppslagsverket  Wikipedia.
  4. Vi jämför de olika versionerna: Vem eller vilka är huvudpersonerna i Mobergs roman? I Troells filmer? I Anderssons och Ulvaeus musikal? Varför? Vad representerar de olika personerna?
  5. Vi fortsätter med att jämföra de olika versionernas budskap och tema: Vad handlar de olika versionerna om? Var ligger tyngdpunkten? Vad ville Moberg få sagt med sitt verk? Varför valde Troell att filma det och vad ville han ha sagt med sin version? Varför valde Andersson och Ulvaeus att ta upp berättelsen igen och vad ville de uppnå?
  6. Vad kan vi lära oss av de olika versionerna om hur det var att leva då (vid den tid som berättelsens handling utspelas, d v s  i mitten av 1800-talet, när romansviten skrevs i mitten av 1900-talet och när den adapterades under senare delen av 1900-talet)? Har personerna och deras levnadsöden något att lära oss om hur det är att leva i dag? Vad kan Moberg ha ansett om det? Troell? Andersson/Ulvaeus? Vad anser vi, d v s du och jag, i dag?
  7. Eventuellt skulle vi kunna gå vidare med projektet genom att dela upp klassen i grupper där varje grupp väljer en karaktär ur handlingen och bestämmer vilket som är hans eller hennes övergripande dilemma. Därefter ska de olika grupperna ta ställning till hur denna person och detta dilemma skulle kunna skildras i en kortfilm. De får mycket fria tyglar och kan själva välja om de vill behålla samma namn och samma tid och detaljer eller om de vill överföra karaktären till ett annat sammanhang och omarbeta rollen så den är jämförbar men ändå anpassad till de nya förutsättningar som den nya tiden och/eller miljön för med sig. Det kan räcka att redovisa filmidéerna genom att prata om hur man tänkt göra, men skulle man hinna vore det fint att löpa linan fullt ut och till och med skapa de där filmerna.
Källförteckning:
Andersson, Benny & Ulvaeus, Björn (1995). Kristina från Duvemåla, musikal baserad på Mobergs utvandrarepos.
Leitch, Thomas (2010). “How to Teach Film Adaptations and Why”. Ur: Cutchins, Dennis. The Pedagogy of Adaptation (2010, s 1-20). The Scarecrow Press, Plymouth.
Moberg, Vilhelm (1949-59). Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) och Sista brevet till Sverige (1959)Albert Bonniers förlag, Stockholm.
Svenska Filminstitutet, Svensk filmdatabas, uppslagsartikel: ”Utvandrarna (1971)” http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=4865
Troell, Jan (1971-72). Utvandrarna(1971), Nybyggarna (1972), filmatiseringar av Mobergs utvandrarepos.
Wikipedia, uppslagsartikel: ”Kristina från Duvemåla”, hämtad 2013-07-16 från: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kristina_fr%C3%A5n_Duvem%C3%A5la&oldid=21950116

måndag 2 september 2013

Ett exempel på adaptionsstudie - Austens Emma

I kapitel 4 ”The Proto-cinematic Novel: Metamorphoses of Madame Bovary” i boken Literature through Film (2005, s 144 ff) beskriver Robert Stam vad han menar med en roman kan vara protocinematisk (ha filmiska kvaliteter) och han ger konkreta exempel på filmiska drag i Gustave Flauberts roman Madame Bovary (1856). Jag gillar att Stam så fördomsfritt ser på skönlitteraturen och filmen. Det ena mediet är inte bättre än det andra och oavsett vilket medium som kommer först så kan de olika berättelserna eller tolkningarna av dem stå i dialog med och berika varandra.
Jane Austen's EMMASamtidigt med Stams bok läser jag om Jane Austens roman Emma från 1816 i en nyöversättning av Rose-Marie Nielsen (2010) och jag har inte tänkt på det vid tidigare läsningar, men efter att ha läst Stams beskrivningar av Flauberts roman ser jag tydliga likheter mellan romanerna Madame Bovary och Emma.

Austens Emma

Vad gäller hur protocinematisk romanen Emma är, så blir mitt spontana läsintryck att den har filmiska drag, men att den egentligen inte passar som spelfilm, trots att jag faktiskt sett flera bra filmatiseringar av den. Däremot skulle den passa utmärkt som en såpa. Här kommer mina skäl:
    Emma, del 2 av Jane Austen
  • Vi kastas inte direkt in i romanens handling. Istället är bokens inledning en lång och omständlig bakgrundsbeskrivning. Det kan man i en filmatisering lösa genom att hoppa över den och ta bakgrunden lite senare efter ett mer spännande anslag eller så kan man vara romanen mer trogen och lägga en så kallad ”voice over” och låta berättaren beskriva hjältinnan och hennes familj och vänner. Denna senare lösning tror jag känns mest frestande eftersom det är svårt att komma på en spännande händelse ur bokens handling som passar för ett anslag och eftersom den distanserade berättarrösten senare kan återkomma då och då för att kommentera skeendena. Berättarrösten är för övrigt en av bokens största tillgångar genom sina mycket träffande, stundom raljanta men alltid ömsinta beskrivningar.
  • Boken består till stor del av dialoger och avsnitt som påminner om kortare regianvisningar. Vi får veta vad som sägs och vad som inte sägs. Dialogerna och informationen om hur replikerna framförs och vilka reaktioner de väcker, för den långsamma handlingen framåt och ger läsaren massor av information om bokens karaktärerer. 
  • Austens karaktärer är omsorgsfullt skildrade, men påminner ändå om karikatyrer. Vi får veta en hel del om varje person och bakom det som skildras kan vi ana hela liv. Dessa levnadsöden skulle man i en såpa kunna brodera ut ytterligare. Emma är den vackra, rika och ungdomligt arroganta, Emmas far påminner om den inbillningssjuke i Molières pjäs med samma namn, den förra guvernanten som gifter sig och blir Mrs Weston är godheten personifierad, prästen Mr Elton skulle i sin skenhelighet nästan kunna gå som Tartuffe i en annan av Molières pjäser, Mr Eltons nya hustru är odrägligt högfärdig, Mr Knightley är butter men trofast, Mr Churchill är något av en ansvarslös playboy, Harriet Smith fungerar både som ett slags lera i händerna på Emma, redo att formas efter Emmas goda smak, och som ett slags katalysator för Emma, först när Harriet blir förälskad i Mr Knightley inser Emma att hon också är det ... Ja, listan kan göras ännu längre.
  • Det händer inte mycket i boken och det som händer är av mer vardaglig karaktär. Det är inte händelserna som står i centrum för berättandet, utan karaktärerna och deras utveckling. Det skulle därför lätt kunna gå att lägga till fler likartade middagar, promenader, fester, förvecklingar och missförstånd, om man skulle vilja dra ut på historien. 
  • Ett av bokens övergripande teman är att en kvinnas högsta önskan är att finna den sanna kärleken och att bli tryggt gift och såväl detta romantiska tema och ironiserandet över människans strävanden efter lycka och bekvämlighet, känns mycket aktuella än i dag. Jag tror att det finns många potentiella kvinnliga tittare till en Emma-såpa. Däremot tror jag (kanske lite fördomsfullt?) att det skulle kunna bli lika svårt att hitta manliga tittare, som det har varit att hitta manliga läsare till Austens bok.
  • Ja, det kanske låter hårt att beskriva boken som en såpa, för det är en underbar bok, med sina fantastiska miljöer, kläder, romantik och de intelligenta och bitvis ironiska iakttagelserna, men visst är det ett mycket gott betyg att boken fortfarande känns så aktuell till sin form.

What a strange thing love is!

Heckerlings Clueless

Att se till exempel filmer, operor eller pjäser som är baserade på klassiska verk men förflyttade i tid och rum kan bli en besvikelse, men det kan lika gärna bli inspirerande och intressant, allt beroende på hur skickligt transformationen utförts. Filmen Clueless från 1995 av Amy Heckerling är ett lyckat exempel på det senare. I denna film förflyttas handlingen från tidigt 1800-tal på landsbygden utanför London till nutid på en amerikansk High school. Vem som helst kan tycka att filmen är charmfull och kul, men jag tror att ju mer man kan om Austens förlaga desto mer kan man få ut av filmen. Austens bok och alla referenserna till den ger nämligen ytterligare en dimension till filmen. Att klura ut vem som är vem från boken respektive filmen, oavsett vilken av dem som man upplever först, blir lite som att lösa en rebus. Romanen och boken står i dialog med varandra.
Jag tror att många av de som ser filmen Clueless har sett någon eller några av filmatiseringarna av Emma eller av några andra av Austens romaner och att de dessutom sett andra high school-filmer och på så vis är välbekanta med de båda genrerna. Rimligtvis är det fler som sett filmatiseringarna än vad det är som läst romanerna, så man kan tänka sig att referenser till filmatiseringar kan vara viktigare för filmen än referenser till själva ursprungsboken.
Precis som i boken är filmens huvudhandling en ung kvinnas utveckling och mognad och meningen med livet är att hitta den rätta partnern. Emma heter nu istället Cher, döpt efter den kända sångerskan, och hennes far är en aktiv och framgångsrik advokat istället för en passiv och ängslig änkeman, men i övrigt är mycket sig likt. Cher är rik, vacker, intelligent, men inskränkt och med lika oproportionerligt stor tilltro till sin egen förmåga som Emma och hon pysslar ständigt om sin far och söker hela tiden hjälpa sina vänner att bli mer populära hos det andra könet.
I både Emma och Clueless så är det en ”storebror”, Mr Knightley/Josh, som får Emma/Cher att vilja bli en bättre människa, att utnyttja sin popularitet för att hjälpa andra, och det är också senare honom hon inser att hon älskar. I Emma är det de fattiga som vuxit upp i samma bygd som behöver hjälpen. I Clueless är det flyktingar.
I både Emma och Clueless blir det fel när Emma/Cher försöker omforma sin nya väninna Harriet/Tai. Först när den nya väninnan hittar tillbaka till sitt naturliga ursprung är ordningen återställd och hon kan hitta den rätta partnern.

Dina erfarenheter?

EmmaHar du i din undervisning använt Austens roman Emma och/eller någon av filmatiseringarna av den eller Heckerlings Clueless eller någon annan film baserad på Austens berättelse, t ex Aisha (Rajshree Ojhà, 2010)?

Hur jobbade ni med dem? Hur vill du att ni ska göra nästa gång?
Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...