tisdag 19 augusti 2014

Digitala verktyg kan öka lärandet

Patricia Diaz, språklärare, förstelärare och utvecklingsledare på Mikael Elias Gymnasium i Stockholm, deltog den 11 augusti i Simrishamns kommuns Kickoff för skolpersonalen på temat "Hjärnan vill ha KUL! Kunskap, Utmaning och Lagarbete". Hon talade då bland annat om hur hon använt internet, sociala medier, film och webbpublicering.


Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Patricia Diaz började med att berätta att ibland kan elever, föräldrar, kollegor eller skolledning ha frågor kring varför hon jobbar så mycket med datorer med sina elever och om de inte istället kan skriva med penna och papper. Då är det bra att i förväg ha tänkt igenom vad man vill åstadkomma med hjälp av tekniken, som man inte kan klara lika bra om man inte har tillgång till den.


Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Patricia menar att hon använder digitala verktyg för att eleverna ska lära sig fler sätt att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära och för att hon som lärare ska kunna ge bättre förutsättningar för elevinflytande och återkoppling på elevernas arbeten.

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Hon menar att det också kan kännas bra att visa att man har tydligt stöd i skolans styrdokument

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014


Det finns i dag många sätt att publicera sina skolarbeten på. En sak har dock alla typer av webbpublicering gemensam: "det gör att man skärper sig". 

Patricia berättar att en del elever tycker det känns jobbigt att behöva publicera sina arbeten. Hon brukar då ställa följdfrågan: "Vad händer när ni skärper er?" ("Blir det ni gör bättre?")

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Jo, det är när man går lite utanför sin bekvämlighetszon, när man vågar satsa lite extra, det är då som verkligt spännande saker händer och ens utveckling kan ta ett språng: "the magic happens".

Ett annat sätt som man kan motivera sina elever att våga, kan vara att peka på att de genom sin webbpublicering kan förändra världen - eller i alla fall nå ut till fler intresserade mottagare. 

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014


Patricia Diaz jobbar mycket med film. Det kan vara att eleverna ska visa eller förklara något på svenska eller spanska, att de gör ett nyhetsprogram, skriver fiktiva resedagböcker eller jobbar ämnesövergripande och/eller samarbetar med skolor i andra länder. 

Om eleven inte vill visa sig i bild så kan man lösa det genom att man filmar det som man pratar om istället för de som pratar. Skärminspelningar är ett exempel på detta. Då spelar man in vad som händer på datorskärmen och så pratar man till. Man kan också använda handdockor eller göra animeringar med hjälp av olika verktyg på nätet. Voki, GoAnimate och PuppetPals när några exempel på detta.

Något som eleverna får lära sig ordentligt, när de jobbar med webbpublicering, är upphovsrätten. Särskilt när de jobbar med film blir det tydligt för dem att de inte kan sno andras musik och filmklipp hur som helst. Det händer att elevers filmer blir bortplockade från YouTube på grund av att de innehåller upphovsrättsskyddat material och en del elever ändrar sitt beteende först då de tvingas lära sig det den hårda vägen. 

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Att jobba med webbpublicering och film har visat sig vara motivationshöjande för många elever. Här kommer några citat från Patricias utvärderingar:

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014


Film kan också vara ett bra verktyg när man vill ge eleverna återkoppling på deras arbeten. Läraren kan använda ett skärminspelningsverktyg och filma när han eller hon muntligt kommenterar en elevs skriftliga redovisning

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014


Läraren kan också filma sin elevs muntliga redovisning, ladda upp den på YouTube och kommentera den skriftligt via YouTubes annoteringsverktyg.

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Även eleverna kan behöva ge återkoppling på undervisningen. Ett sätt att fånga upp elevers önskemål och åsikter kan vara genom olika former av enkäter eller så kallade "exit-tickets". 

Patricia Diaz använder själva ofta Padlet för detta. Här kan du läsa mer om varför och hur hon använder detta verktyg:  http://www.patriciadiaz.se/padlet-ett-favoritverktyg/

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Några andra digitala verktyg för avstämningar, omröstningar och utvärderingar som hon rekommenderar är Mentimeter och Socrative. Hon är också förtjust i Kahoot, som är ett spelbaserat responssystem.

Avslutningsvis gav Patricia Diaz några tips till de som vill jobba mer med digitala verktyg i sin undervisning: 
  • Börja i liten skala och våga prova!
  • Förklara vad det kan ge och hänvisa till styrdokumenten!
  • Skapa meningsfulla uppgifter (som alltid)!
  • Lär tillsammans med eleverna!
  • Tänk att det ska vara roligt och viktigt!

Digitala verktyg kan öka elevers känsla av delaktighet och meningsfullhet. Det gör att de känner sig mer motiverade och lärandet ökar.

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Vill du veta mer?

Här kan du följa Patricia Diaz egen blogg:  http://www.patriciadiaz.se/

Här kan du hitta böcker och artiklar som hon skrivit:  http://www.patriciadiaz.se/bocker/

Här hittar du henne på Twitter:  https://twitter.com/patriciadiaz


lördag 16 augusti 2014

Nyheter på nätet engagerar och leder till ökat ordförråd

Anders Lind föreläser på "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014 på Grand i Simrishamn
Anders Lind berättade hur
han jobbar i ämnet engelska med
sina elever på Korsavadsskolan
i Simrishamn. 
Måndagen den 11 augusti hade personalen på Simrishamns skolor en kickoff på temat "Hjärnan vill ha KUL! Kunskap, Utmaning och Lagarbete". Föreläsningar varvades med dans och musik och vi fick och gav varandra massor av kollegiala tips.

En av dem som föreläste var Anders Lind, ämneslärare i engelska på Korsavadsskolan åk 7-9. Han gav tips på hur man kan få elever att bli engagerade och nå goda studieresultat i engelska utan att ha vare sig läroböcker eller läxor.

Anders berättade att han och hans elever jobbar mycket med nyheter på nätet och Anders tipsade särskilt om en webbplats som heter News in Levels.

News in Levels har nyheter på engelska i form av både filmer och texter som man kan få upplästa för sig. Webbplatsen lämpar sig för alla som vill utveckla sitt ordförråd. Materialet finns i tre olika svårighetsgrader, varav "Level 1" är den lättaste och vänder sig till nybörjare. En särskild finess med webbplatsen är att ord, som anses svåra för den valda nivån, förklaras på engelska. Till en del av artiklarna finns övningar.


Anders Lind föreläser på "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014 på Grand i Simrishamn


News in Levels har också en chatt där de som vill kan diskutera nyheter och annat som engagerar. Här kan du läsa mer om hur News in Levels fungerar:  http://www.newsinlevels.com/special-method/easyenglishstories/ Titta särskilt på avsnitten under fliken "How to use".

Anders Lind påpekade att alla elever, såväl de avancerade språkanvändarna som nybörjarna, har stor nytta av att lyssna mycket på det nya språket och att få texter upplästa. Han tycker också att det ger mycket att visa filmklipp för eleverna.

De många olika digitala verktygen har gjort det lättare för Anders att hjälpa elever som känner sig så blyga att de inte vill tala engelska inför klassen. De kan istället göra uppgiften hemma och spela in sig själva när de talar. När de lämnat in några sådana filmer eller ljudfiler och fått hans respons på dem, börjar de känna att de duger och då kommer de ofta på att de vågar prata även i klassrummet.


Anders Lind föreläser på "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014 på Grand i Simrishamn

Avslutningsvis berättade Anders Lind att han försöker lägga upp sin undervisning efter devisen att vi behöver känna oss berörda och engagerade för att kunna lära. Genom att jobba mer med digitala verktyg, tycker Anders att han lättare kunnat jobba med aktuella händelser i omvärlden och anpassa sin undervisning efter sina olika elevers styrkor och svårigheter. Eftersom webben är så omfattande behöver utmaningarna heller aldrig ta slut. På så vis tycker Anders att han bättre kunnat stötta sina elevers utveckling och att hans elever blivit mer studiemotiverade.

Anders Lind föreläser på "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014 på Grand i Simrishamn

Vill du veta mer?

Emma Lawesson på Ystads Allehanda skrev om Anders sätt att undervisa (2 juni 2014). Den artikeln kan du hitta här: http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article2170247/Udda-undervisning-utmarkt.html

tisdag 12 augusti 2014

Det flippade klassrummet ger utrymme för mer elevaktiva arbetssätt

Sedan några år har det varit populärt att tala om det "flippade" eller "omvända klassrummet" och vad man då menar har ändrats är hur man använder tiden i klassrummet.

I det traditionella klassrummet använder läraren en stor del av sin undervisningstid till att föreläsa och förklara viktiga företeelser och begrepp. Eleverna förväntas sedan, ofta själva och i form av läxor, jobba vidare hemma med materialet t ex genom att lösa uppgifter som kan kopplas till föreläsningen.

Flipped Classroom

I det "flippade klassrummet" vänder man på när eleverna får läxor. Istället för att få läxa efter genomgången, får de sin läxa före. De ska helt enkelt förbereda sig inför lektionen. Detta kan de t ex göra genom att se en föreläsning i form av en film. När läraren och eleverna sedan träffas i klassrummet använder läraren sin undervisningstid till att jobba med övningar, frågor och diskussioner istället för att föreläsa. Tanken är att läraren på så vis ska kunna få tid till fördjupande diskussioner och till att stödja sina elever när de möter svårigheter i tillämpningen av sina nya kunskaper.


Flipped Classroom

Daniel Barker har jobbat på det här viset i flera år i ämnena matematik och fysik på Norra Real i Stockholm. Våren 2014 fick han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris för sitt arbete med att utveckla och sprida kunskap om "Flipped Classroom" och elevaktiva undervisningsmetoder och han har gett ut en bok med namnet Flipped Classroom - det omvända arbetssättet (2013).

Måndagen den 11 augusti föreläste Daniel Barker för personalen i Simrishamns kommuns skolor. Här kan du se bilder från föreläsningen:  https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157646022467260/


Daniel Barker
Daniel Barker föreläste om det omvända klassrummet för lärare
och annan skolpersonal på Grand i Simrishamn, vid Simrishamns
kommuns kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014.
Foto: Charlotta Wasteson.

Daniel Barker har inspirerats av Eric Mazur, professor vid Harvard University, som hävdar att om man vill att eleverna ska nå riktigt goda studieresultat måste man skifta fokus från undervisning till att hjälpa elever att lära:




En annan av Daniel Barkers inspirationskällor är Aaron Sams, en kemilärare som flippat klassrummet och på så vis hunnit jobba mer elevaktivt på lektionerna:





Vårt fokus som lärare ska alltså inte ligga på vad vi själva gör utan fokus ska ligga på vad eleverna gör.

Här kommer några tips till dig som vill jobba med flippat klassrum:

  • Börja genom att undersöka om du lätt kan hitta bra redan färdigt material på nätet som du kan länka till eller om du ska skapa eget material.
  • När du gör eget material, så var inte för kritisk. Om allt ska vara felfritt, utan hummanden och felsägningar, så tar det oändligt mycket tid att göra filmerna. Försök att göra allt i en tagning och lägg ut det direkt på nätet på t ex youtube. Sedan kan du kort beskriva innehållet och länka till filmerna från en blogg, skolans lärplattform eller i ett mail som du skickar till eleverna. 
  • Visst kan det vara bra för eleverna om din inspelade föreläsning kan komplettera det som står i boken, men det kan räcka att du bara förklarar det som står där. Även om du bara gör det, så hjälper du dina elever och det går snabbare att göra filmerna. Kompletteringarna kan dessutom kanske passa ännu bättre att ta upp i form av övningar, frågor eller diskussioner när du senare träffar klassen? De kanske kan användas när du vill försöka få eleverna att tänka själva?
  • En central fråga är hur ska du få eleverna att titta på filmer med "hemföreläsningar" och Daniel Barkers tips är att man gärna på lektionen innan ska fråga eller visa eleverna något som får dem att bli sugna på att se den. Han ger dessutom sina elever kontrollfrågor i google formulär som de ska göra i anslutning till att de ser hans föreläsning. På så vis kan han, precis innan han ska träffa klassen, gå in i google formulär och se vilka elever som sett filmen och vilka elever som har förstått respektive inte förstått vad. I slutet på sina frågeformulär brukar han ha en öppen fråga i stil med "Finns det något i avsnittet som ni inte har förstått eller behöver särskild hjälp med?".
  • Den stora utmaningen med det flippade klassrummet är att komma på bra och elevaktiva övningar som eleverna kan jobba med i klassrummet. Dessa övningar ska ge eleverna möjlighet att tillämpa de kunskaper de fått via föreläsningarna, t ex genom att dra paralleller, se likheter och skillnader och dra slutsatser. Lektionsplaneringarna ska också utnyttja den styrka som det innebär att eleverna kan jobba aktivt under lärarens handledning och med sina kurskamrater som inspiration och stöd.

Vill du veta mer?

Läs mer om hur Daniel Barker jobbar i en artikel i Svenska Dagbladet från 7 feb 2014 "Föreläsning på film lyfte lektionerna":  http://www.svd.se/nyheter/inrikes/the-flipped-classroom_8612250.svd

Se en film av Pedagog Stockholm med Daniel Barker om hur man flippar klassrummet:



Här kan du se en längre föreläsning som Barker höll på Matte/NO-biennetten 26 januari 2013:  https://www.youtube.com/watch?v=faDRIkHENJs

Här kan du följa Barkers egen blogg om hur han använder digitala verktyg i undervisningen:  http://barkersthlm.blogspot.se/

Här kan du ta del av Barkers föreläsningar i matematik och fysik:  http://www.danielbarker.se/

Här kan du läsa läromedelsförlaget Natur och Kulturs beskrivning av Daniel Barkers bok om metoden Flipped Classroom:  http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-7-9/Lararlitteratur-Gr-Lm/Input/

På Mind/Shift kan du läsa mer om hur man kan utveckla metoden för att få eleverna mer aktiva och engagerade "Flipped Classroom 2.0: Competency Learning With Videos":  http://blogs.kqed.org/mindshift/2013/05/flipped-classroom-2-0-mastery-levelcomptenecy-learning-with-videos/

tisdag 5 augusti 2014

Vilken är din pedagogiska grundsyn?

När vi ger våra elever tillgång till internet i skolan, förlorar vi automatiskt en hel del av vår möjlighet till kontroll av vad eleverna lär sig, hur de lär sig, var de lär sig, när de lär sig, av vem de lär sig och med vem de lär sig.

När vi inför internet och digitala verktyg på en skola, bör vi alltså på nytt ställa oss frågor kring vår pedagogiska grundsyn. 


Day 83: Fifty Fingers - Hands Together
"Day 83: Fifty Fingers - Hands Together"
bild upplagd på flickr CC (by,nc, sa) av Susan van Gelder

I sin bok Lyckas med digitala verktyg i skolan (2013), ger John Steinberg, fil dr i pedagogik, därför tips på saker som är viktiga att ifrågasätta och diskutera kring ...
  1. vår syn på hur elever bäst lär sig saker, 
  2. vad som är viktigast för våra elever att lära sig och 
  3. vilka saker vi verkligen behöver ha kontroll på.
Förslag på frågor att diskutera:
  • Vad vill vi att våra elever ska lära sig? Vilka fakta, vilka färdigheter och vilka metoder? Vem eller vilka ska bestämma det? Vilket inflytande har Skolverket? Vilket inflytande har eleverna? Hur balanserar vi mellan Skolverkets respektive elevernas önskemål och behov?
  • Hur lär de sig detta bäst? Vem bestämmer var de ska lära sig, när och med vilka? Hur ska arbetet bäst struktureras - i kortare väl avgränsade lektionspass eller i större sjok med ämnesövergripande arbeten? Bör vi ha regelbundna kunskapskontroller? Läxor? Hur ser bra övningar och prov ut? Hur strukturerar vi bra grupparbeten och projekt och hur följs de upp? Hur ska en bra lärare vara? Hur ska bra läromedel se ut och fungera? Hur kan vi individanpassa vår undervisning? Hur kan vi se till att våra elevers arbeten håller god kvalitet? Hur får vi våra elever motiverade och engagerade? Hur skapar vi en trygg och tillåtande miljö för våra elever? Hur skapar vi ett kreativt klimat där elever samarbetar och lär med och av varandra? Hur kan vi organisera det så att våra elever inte stör varandra när de jobbar?
  • Hur kan vi dra nytta av digitala verktyg för att utveckla och förbättra vår undervisning?
  • Hur kan vi se till att alla våra elever får god digital kompetens, så att de kan, som läroplanen uttrycker det, använda modern teknik "som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande"?

fredag 1 augusti 2014

Viktiga förutsättningar om du vill lyckas med digitala verktyg i skolan

I sin bok Lyckas med digitala verktyg i skolan (2013) skriver John Steinberg att du behöver en genomtänkt pedagogik, tydlig struktur och ett gott ledarskap om du ska kunna klara höja undervisningskvaliteten med hjälp av t ex datorer, surfplattor och mobiler.

Om du inte har det, kan de digitala verktygen leda till att eleverna lär sig ännu mindre.

Men ... om du har det ... så kan de digitala verktygen lyfta din undervisning väsentligt.




Vi kan alltså inte nöja oss med att dra in tekniken i klassrummet och hoppas att den automatiskt ska göra eleverna mer motiverade, utan vill vi bli bättre lärare bör vi fundera över ...
  • vilken pedagogisk grundsyn vi har och vad vi vill åstadkomma med vår undervisning,
  • vilka digitala verktyg som kan passa för detta, 
  • hur vi vill använda de digitala verktygen, 
  • vilka inköp som måste göras och hur maskinerna ska underhållas,
  • vilken utbildning vi behöver - vad vi kan klara av på egen hand och vad vi måste ha hjälp med och 
  • hur vi kan bli ännu bättre ledare. 


Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...