måndag 27 oktober 2014

Du kan lära dig vad som helst på 20 timmar

Man brukar säga att det tar 10 000 timmar att lära sig något nytt och bli bra på det. 10 000 timmar motsvarar att ett heltidsjobb i fem år. Innebär det då att man som vuxen aldrig mer kommer att kunna lära sig något nytt?

Josh Kaufman punkterar i sitt tal "The first 20 hours - how to learn anything" (TEDxCSU, 2013) denna myt med 10 000 timmar, genom att berätta hur den uppstått:

Forskning av hur bland annat musiker och atleter utvecklas har visat att det tar 10 000 timmar att bli en expert på något, att bli bland de bästa i världen inom ett smalt och konkurrensutsatt område, men resultatet av forskningen kan inte överföras direkt på allt annat lärande.


 


Hur lång tids träning tar det då från att man är riktigt dålig på något och vet om det tills dess att man är riktigt bra på det? Jo, enligt Josh Kaufmans forskning tar det 20 timmar av målmedveten och fokuserad träning.

För att kunna uppnå goda resultat på bara 20 timmar behöver du dock vara mycket effektiv, t ex genom att göra följande:
  1. Tänk igenom vad det är du vill lära dig och bryt ner det i mindre och mindre delar som till slut är så små att de är överkomliga och börja med att öva på de delar som är allra viktigast.
  2. Se filmer, gå på lektioner eller föredrag eller läs böcker för att få bakgrundskunskaper, men lär dig bara så mycket att du kan korrigera dig själv (annars tar det för lång tid att komma igång).
  3. Ta bort de hinder som finns för dig att träna, de så kallade distraktionerna (se t ex till att inte bli avbruten av spännande tv-program, internet eller telefonen, när du tränar).
  4. Bestäm dig för att träna i minst 20 timmar, även om det tar emot (det är så klart särskilt jobbigt i början när vi fortfarande är riktigt dåliga på det).

Avslutningsvis visar Josh Kaufman hur han inspirerad av en TED-talk valde att försöka lära sig spela ukelele på 20 timmar. Du ser resultatet i slutet av videon.

Här kommer det TED-klipp med Jake Shimabukuro, som inspirerade honom att försöka:





Här kan du hitta lektioner för hur du kan lära dig spela ukelele:  http://youtu.be/j_at_nglL3M och här kommer några ukelele play alongs:  http://youtu.be/iyI6wE4cm6g?list=PLCD6F28C13A0A9AC2

Vad vill du lära dig?

torsdag 23 oktober 2014

Visa att du ser dina elever

Steve Dobo höll på TEDxCrestmoorParkED (2013) ett tal på temat "I see you - how to achieve a zero dropout rate". Han menar att det bästa sättet att minska studieavhoppen är att se sina elever. Ser du dina?

  • Kan dina elever känna att du ser dina elever för vilka de är?
  • Kan de känna att du ser deras potential?
  • Kan de känna att du ser vilka de vill vara?

Steve Dobo berättade hur han som barn kunde känna sig osynlig och att han ibland testade detta genom att smyga undan och gömma sig i timmar för att se om någon i familjen upptäckte att han var borta. De upptäckte det inte.

Som kontrast till detta berättade Steve om hur folken på Pandora hälsade på varandra i filmen Avatar: de mötte varandras blickar, såg på varandra en stund och sa "Jag ser dig".




Steve Dobo menar att vi inte ska tala om problemet med studieavhopp utan om problemet med systemet som skapar studieavhopp. Målsättningen ska nämligen inte vara att vi förändrar eleverna, utan att vi förändrar systemet. Vi behöver skapa en skola som fungerar för alla elever.

Steve har frågat elever som valt att hoppa av, men sedan återupptagit sina studier: "Vad fick dig att ändra ditt beslut?". De berättar då att de träffat någon som betyder mycket för dem. Det kan t ex ha varit någon av deras släktingar, vänner till familjen, lärare eller fritidsledare. Den här personen har sett dem och övertygat dem att återvända till skolan.

Du kan vara den personen som får elever att vilja fortsätta gå till skolan. Du kan kan få dem att känna sig sedda:

"Jag ser dig."



fredag 17 oktober 2014

Ett meningsfullt jobb som lärare

Vi är nog många som då och då funderar över livets mening: om vi är på rätt väg eller gått vilse?

I denna föreläsning med rubriken "How to know your life purpose in 5 minutes" ger Adam Leipzig några grundläggande råd (TEDxMalibu, 2013):

Fråga dig själv ...
  • vem du är, 
  • vad du gör,
  • vilka du gör det för, 
  • vad dessa personer vill ha och behöver och 
  • hur de påverkas av det du gör.


 

Adam drar ihop dessa stora livsfrågor till en intensivgenomgång som vi hinner besvara på mindre än fem minuter:

  1. Vad heter du?
  2. Vad gör du som du gillar att göra? Om det är svårt att komma på en sak, så ställ dig frågan: Vad känner du att du är så bra på att du kan lära ut det till andra människor?
  3. Vem eller vilka gör du det för?
  4. Vad vill de ha från dig? Vad ber de dig om?
  5. Hur påverkas de av det som du ger dem?
Adam Leipzig gör oss uppmärksamma på att bara två av frågorna sätter oss själva i centrum. De andra tre frågorna handlar om våra medmänniskor, vad de vill ha och behöver och hur de påverkas av det som vi ger dem. Vill du känna att du lever ett meningsfullt liv, ska du nämligen fokusera på vad du kan göra för andra, mer än på vad andra kan göra för dig.

Avslutningsvis ger Adam sin publik rådet att nästa gång någon frågar dig "Så, vad sysslar du med?", då ska du svara likadant som du svarade på fråga nummer fem: hur de du jobbar för påverkas av det som du ger dem. 

Vad skulle du som är lärare svara på frågan om vad du gör?

Jag har inte själv hunnit tänka färdigt, men spontant tänker jag att mitt svar skulle kunna vara något i stil med att ...
"Jag jobbar med att få ungdomar att känna sig nyfikna och kompetenta. Vad jobbar du med?"


onsdag 15 oktober 2014

Bra lärare har stora hjärtan

Lärarjobbet är ett av de viktigaste jobben i världen och lärarens viktigaste uppgift är, enligt Lisa Lee (TEDxCrestmoorParkED, 2013), att få sina elever att känna att de är värdefulla, respekterade, accepterade och sedda för vilka de är och vad de gör.

Det är först när elever upplever att de verkligen blivit sedda och accepterade, som förändring, acceptans och lärande kan ske:

måndag 13 oktober 2014

Satsa på skickliga lärare och du får duktiga elever

John Hattie talade på TEDxNorrkoping (2013) med rubriken "Why are so many of our teachers and schools so successful?".

Ämnet känns kanske lite ovant och omvänt mot vad vi är vana vid? Brukar vi inte alltid tala om hur dåligt det går för oss i internationella jämförelser?! Men det är klart att vi inte bör stirra oss blinda på vilken position vi tidigare haft, utan istället inse att ju bättre utbildningsväsendet blir i övriga delar i världen, desto svårare kommer vi ha att hävda oss i rankningen.

Att vi förlorar en topp-placering behöver alltså inte nödvändigtvis innebära att det är vi som blivit sämre. Ibland kan det faktiskt handla om att det är andra som blivit bättre. Och det är väl i så fall bara bra, eller hur?

Hatti hävdar att vad som spelar roll för elevernas studieresultat inte i första hand är vilka strukturer vi har på våra skolor vad gäller klasstorleken, lektionslängden, gruppsammansättningen och liknande, inte heller om vi jobbar problembaserat eller vilken teknik, vilka datorer eller appar vi använder. Vad som är avgörande för elevernas resultat är i första hand vilka lärare eleverna har.



Bra lärare utmärker sig:
  • De har en passion.
  • De ser något inom sina elever som eleverna själva inte alltid kan se.
  • De samarbetar med andra lärare och lär av sina egna erfarenheter och av sina kollegors.
  • De försöker förstå vad det är som leder till att elever utvecklas och vill lära sig mer.
  • De vet vad eleverna redan kan och börjar undervisningen där. 
  • De lägger ribban lagom högt, gör varken uppgifterna för lätta eller för svåra, och får eleverna att uppleva hur det känns att lyckas.
  • De får eleverna att känna att det är ok att göra misstag och blotta sin okunskap och de får dem att inse att de går i skolan för att de inte redan kan allt det som är bra att kunna.
  • De hjälper eleverna att hitta sina bästa lärstrategier, att lära sig lära.
Hatti menar att ett bra sätt att uppmuntra och ge duktiga lärare mer inflytande över utbildningssystemet, är att skapa olika former av karriärstjänster för lärare. Skapar man bättre förutsättningar för framgångsrika lärare skapar man samtidigt också bättre förutsättningar för eleverna att lyckas med sina studier.


fredag 10 oktober 2014

De bästa lärarna

Pierre Pirard höll på TEDxGhent 2013 ett tal med rubriken "The 5 principles of highly effective teachers" och han sammanfattar med fem punkter vad som utmärker de mest effektiva lärarna. Det handlar inte om humor, auktoritet, respekt eller att kunna sitt ämne, utan i första hand om:
  1. Believe in your team
  2. Set goals
  3. Invest in your team
  4. Plan carefully
  5. Work hard



För att lyckas med dina elever behöver du ett starkt ledarskap som innebär att du har ...
  1. en övertygelse om att dina elever kan nå goda resultat. Din övertygelse ska vara så tydlig att dina elever känner den och den smittar av sig på dem så att de också vet att de kan klara sina studier.
  2. tydliga mål som du och dina elever prioriterar och jobbar mot varje dag och 
  3. du måste visa att du menar allvar med dina ambitioner och planera omsorgsfullt för att nå målen. Utgå från målet och planera baklänges vad som krävs för att nå dit.

onsdag 8 oktober 2014

Skolverket ger råd kring betygssättning

Vi är många lärare och skolor som diskuterar och funderar kring formativ bedömning, pedagogisk dokumentation och betygssättning. Här kommer tips på tre filmer från Skolverket (28 mars, 2014) som handlar om bedömning och betygssättning.

Detta är den första av tre filmer om betygssättning i årskurs 6. Den här filmen handlar om hur du som lärare kommer igång med betygssättningen:

 

Några citat som jag särskilt tog fasta på:
  • "Ett betyg är ett omdöme som ska visa elevens aktuella kunskaper vid betygstillfället."
  • "I slutet av varje termin sätts terminsbetyg, och i slutet av årskurs 9 sätts ett slutbetyg".
  • "I grundsärskolan sätts endast betyg om elevens vårdnadshavare begär det."
  • "När du ska sätta betyg, ska du ta med alla bedömningar du gjort av elevens arbete i förhållande till kursernas kunskapskrav, men de nyaste bedömningarna väger tyngst."
  • "Redan i planeringen ska du fundera över när och hur bedömningen ska göras: vilka förmågor ska du undervisa om, vilket centralt innehåll ska du behandla, hur ska du involvera eleverna och hur ska du bedöma och dokumentera elevernas kunskaper?"

  • "Man kan sätta blockbetyg i NO och/eller SO och i så fall måste undervisningen i huvudsak vara ämnesövergripande."

Detta är den andra av tre filmer om betygssättning i årskurs 6. Den här filmen handlar om hur du som lärare kan tänka när du tar reda på vilka kunskaper eleverna har:

 

Några citat som jag särskilt tog fasta på:
  • "Alla elever är olika och alla elever måste få chansen att visa sina kunskaper på bästa sätt."
  • "De nationella proven konkretiserar och prövar flera delar av kunskapskraven. Men tänk på att alla prov inte prövar allt."
  • "Elevens kunskaper bedöms utifrån kunskapskraven och inte utifrån det centrala innehållet. Om en elev missat ett centralt innehåll, kan den alltså ändå få betyg om han eller hon uppnår kunskapskraven för det betyget."
  • "Om man delat upp ämnet slöjd i textil- respektive trä- och metallslöjd, och en elev klarar kunskapsskraven för betygssteget C i den ena delen av ämnet men inte i den andra, ska eleven få betyget C eftersom det inte krävs att eleven klarar kunskapskraven i alla material."


Detta är den sista filmen av tre filmer om betyg i årskurs 6. Den här filmen handlar om hur du som lärare kan tänka vid själv betygssättningen:

 

Några citat som jag särskilt tog fasta på:

  • "Om det ingår i kunskapskraven att eleven ska kunna ge flera exempel och göra jämförelser, behöver eleven ofta visa dessa kunskaper vid mer än ett tillfälle. Om kunskapskravet däremot gäller en färdighet, t ex att kunna läsa med flyt, räcker det att han eller hon visar det vid ett tillfälle."
  • "Om det finns särskilda skäl, t ex funktionsnedsättning, kan man bortse från enstaka kunskapskrav när man sätter betyg."

  • "Hela betygsskalan används redan när man sätter betyg de första gångerna, även om man inte ännu hunnit jobba med alla centrala innehåll eller kunskapskrav. När man sätter betyg tittar man alltså bara på de kunskapskrav som man hittills hunnit jobba med i undervisningen och man tar hänsyn till vilken årskurs eleven går i när man tolkar kraven."
  • "För att elev ska kunna få ett visst betyg måste den inte ha uppnått det betyget vid alla bedömningstillfällen. Det räcker att eleven någon eller några gånger har visat att han eller hon klarar uppnå kraven."
  • "Man kan inte bortse från kunskapskrav bara för att man inte klarat av att ge eleven tillfälle att visa att han eller hon klarar kraven. Det är t ex skolans skyldighet att ge eleven tillfälle att visa att han eller hon kan simma."
  • "Elever behöver inte få samma betyg på terminsbetygen som de får på de nationella proven. De nationella proven är bara en del av bedömningsunderlaget."
  • "Det är bra om lärare diskuterar bedömningsfrågor. Några förslag på material som man kan utgå från vid dessa diskussioner: Skolverkets allmänna råd, litteratur kring bedömning, samplaneringar av undervisning och sambedömningar." 



tisdag 7 oktober 2014

Ingela Ekdahl Johansson prisad för sitt arbete med barnlitteratur


Ett nyinstiftat pris, Grodan-priset som skapats till minne av barnbokhandlaren Peggy Rydemalm, delades hösten 2014 ut till ”någon som i skolans värld spridit stor läsglädje och kunskap om litteratur”. 

Priset bestod av 10 000 kr och gick till Ingela Ekdahl Johansson, lärare vid Simrislundsskolan i Simrishamn. Hennes klass kommer dessutom att få ett klassbibliotek med utvalda böcker från Barnens Bokhandel och barnboksförlagen Alfabeta, Berghs, Hjelms och Opal till ett värde av ca 10 000 kronor. 



Motiveringen till priset kan du läsa här:
"Kultur, böcker och läsning har en självklar och lustfylld plats i Ingelas klassrum, ett rum som är både kreativt och strukturerat. Ingelas öppenhet, nyfikenhet och entusiastiska personlighet gör att hon gärna samarbetar med kulturaktörer i och utanför skolan och att hon förbereder både sig själv och sina elever väl inför aktiviteter. Hon äger dessutom en härlig förmåga att vidareutveckla och fördjupa sina impulser och tankar. Ingelas entusiasm speglas i eleverna och tillsammans skapar de ett fantasifullt klassrum."



Ingela blev väldigt glad för priset. Hon säger att arbete med skönlitteratur i undervisningen ligger henne varmt om hjärtat, och att Grodan-priset därför är det finaste pris hon kunde få. Med hjälp av skönlitteraturen kan hon väcka elevers nyfikenhet och lust att lära, och tillsammans kan de ge sig ut på resor i böckernas värld.

lördag 4 oktober 2014

Läromedlet, läraren eller eleven - vem kommer att få huvudrollen i framtiden?

I detta korta videoklipp från seminariet "Överlever högskolan globala nätkurser?" på KTH den 22 maj 2013, berättar universitetslektor David Black-Schaffer hur han tror att framtidens universitetskurser kommer att se ut.

Han tror att i framtiden kommer studenter och universitetslärare att använda sig av färdiga kurser i stil med Massive Open Online Courses (MOOCs) och läraren uppgift är att hjälpa eleverna med att förstå och tillämpa det färdiga kursinnehållet.

Rollen som lärare förändras då från att vara förmedlaren av kunskapen (förmedlingen står istället det färdigpaketerade kursmaterialet för) till att bli handledaren, coachen och bedömaren av elevernas arbete.


 

Den tryckta läroboken i centrum och läraren som uttolkaren

Jag tänker att många av mina egna lärare faktiskt arbetade just så här. De utgick helt från läroboken och vi elever jobbade gemensamt och individuellt med texterna i den medan läraren försökte förklara, stötta och kontrollera att vi förstod och klarade av att lösa uppgifterna.

Sedan ansågs det fult att bara jobba med en lärobok och allt ändrades. Säkert var en viktig orsak att läroböckerna inte höll måttet. Det upplevdes som tråkigt, enformigt och gammalt att bara jobba med en lärobok. Läromedelsförlagen försökte anpassa sig genom att lätta upp innehållet och framför allt lägga till fler bilder och göra texten mindre kompakt, men de klarade inte tillgodose alla våra nya behov och förväntningar.

Läraren som ett slags multimedial lärobok

Istället kom många enskilda lärare att ta över. De skapade eget material som var anpassat efter vad deras egna elever behövde lära sig just nu, vilka förkunskaper, behov och intressen de hade och vilka andra ämnen de läste just nu. En sådan anpassning kan inte en lärobok eller en MOOC göra. I alla fall inte i dagsläget. När det blev möjligt att börja dela med sig och ta del av andras undervisningsmaterial skapade många lärare sina egna bloggar eller lade ut sitt material på delningssidor som t ex Lektion.se.

Idag har vi börjat prata om att lärare får ägna för stor del av sin arbetstid på att vara "läroboken" istället för att vara handledaren. Många lärare lägger nämligen massor av tid på att leta och granska färdigt material och på att skapa eget och det mesta av undervisningstiden används till att försöka servera kursinnehållet till eleven. Vi är många lärare som upplever att vi jobbar stenhårt, men att eleverna ändå inte når förväntade resultat.

Eleverna tar "läraren" med sig hem

För att våra elever ska nå bättre resultat har vi börjat fundera över hur eleverna ska kunna jobba mer effektivt hemma och i skolan. Många har börjat pröva att ge eleverna i läxa att komma väl förberedda till klassrummet. Eleverna har då till exempel fått i uppdrag att före lektionen se lärarens föreläsningar i form av videoklipp och svara på kontrollfrågor.

När eleverna kommer till lektionen ska de redan kunna det som vi ska jobba med. Då kan vi komma igång direkt, det blir tydligt för både dem och oss om de har förstått och de kan få hjälp med eventuella frågor. Detta kallas det omvända klassrummet och funkar bra så länge som eleverna väljer att komma förberedda och de får tillräckligt bra studiematerial.

Den webbaserade kursen och läraren som handledare och bedömare

I dag känns det som om cirkeln håller på att slutas. Vi har börjat prata om att andra, som har mer tid och utbildning än vanliga lärare, har bättre förutsättningar att skapa ett bra kursinnehåll och att vi ska utnyttja detta. Vi har t o m börjat tala om att eleverna skulle kunna följa hela färdigpaketerade kurser som läraren hjälper dem att klara. Vi är alltså tillbaka till tanken att vi jobbar med ett färdigt kursmaterial eller ett slags webbaserad "lärobok". Och inte nog med det, utan dessa kurser innefattar även slutuppgifterna och bedömningsunderlaget. De som skapar dessa material får mycket stor makt. (Vem betalar dem?)

Som jag ser det blir de nya öppna webbaserade kurserna ett slags moderna läromedel som förhoppningsvis kan bli mycket bättre än de gamla. För att de ska kunna bli riktigt användbara krävs dock att ...
  1. de klarar av att användas på olika sätt beroende på elevens förkunskaper och målsättningar 
  2. de kan förklara viktigt kursinnehåll på ett mångsidigt sätt och 
  3. de kan ställa kluriga frågor och ge uppgifter som engagerar eleverna och får dem att tänka till och tillämpa det som de lärt sig.
  4. Helst ska de också kunna ge omedelbar feedback på i alla fall de flesta av elevernas uppgifter och 
  5. helst ska materialet vara så aktuellt och samhällstillvänt att eleven alltid kan känna att det här vi jobbar med nu är viktigt, roligt och intressant att lära sig.

En framtid där eleven spelar huvudrollen?

Det vore fantastiskt om vi i framtiden kunde få så bra färdiga kursmaterial ...
  • att eleverna kunde bli mer motiverade och självgående och 
  • ha möjlighet att själva anpassa och styra sina studier och 
  • att vi lärare helhjärtat kunde ägna oss åt att stötta eleverna utifrån deras frågor och behov. 
Där är vi väl inte precis i dag. I alla fall inte i den svenska grundskolan och gymnasiet. Eller vad tycker du?

Läromedlet, läraren eller eleven - vem får huvudrollen i framtiden?

Den traditionella läroboken har övergetts. Istället googlar vi efter bra material inom varje enskilt område vi ska undervisa om. De material som mängder av lärare skapar bildar en fantastisk mångfald men det har blivit en djungel som kan kännas svår att lära sig hitta i.

Nu är kanske nya digitala och interaktiva läroböcker, webbaserade distanskurser och kurser i form av MOOCs på väg att ta över, men så fort som vi väljer ett färdigt material blir vi också mer tydligt styrda. Vem är det vi ger makten till?

Vem vill vi ska få huvudrollen i framtiden - läromedlet, läraren eller eleven - och hur når vi dit?
Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...