Höstsalongen på Gösta Werner museet har blivit en tradition vi räknar med och ser fram emot

 Invigningstal för Höstsalongen på Konstmuseet Gösta Werner och havet 26/9, 2024:

Kära konstvänner!

Vilket väder! Så blött, ruskigt och ruggigt! Perfekt för en Höstsalong!

Mitt namn är Charlotta Wasteson och jag är ordförande för Kultur- och fritidsnämnden i Simrishamns kommun och det är det är en stor ära för mig att få vara med och hälsa er alla varmt välkomna till invigningen av årets Höstsalong 2024 här på Konstmuseet Gösta Werner och havet! 

Konsten är en oumbärlig del av vårt samhälle. Den får oss att stanna upp, öppna våra sinnen, få nya perspektiv, ifrågasätta och reflektera. Genom konsten kan vi uttrycka känslor, idéer och tankar som ibland är svåra att sätta ord på. Den kan föra oss samman och skapa förståelse för både det vi har gemensamt och det som gör oss unika. I en tid då vi ibland kan känna att världen rör sig alltför snabbt är konsten en påminnelse om att det måste finnas utrymme för eftertanke, utforskande, kreativitet, skapande och lekfullhet.

Det är fjärde året i rad som det hålls en Höstsalong här och på vägen har man förfinat sitt koncept och sina rutiner. Det behövs många personer för att kunna genomföra Höstsalongen - man behöver personer som kan hjälpa till med allt från att ta emot konstverken och hantera administrationen till att hänga konsten och konstruera skyltar. Stort tack till alla er som genom ert ideella arbete gör ett sånt här arrangemang möjligt. Det är många konstnärer som vill delta. Inför urvalet till denna salong fick man in hela 450 verk från 176 olika konstnärer. Det är verkligen imponerande! Höstsalongen bidrar till att förlänga konstsäsongen här på Österlen och har redan hunnit bli en tradition vi räknar med och ser fram emot. 

Årets jury har bestått av två välrenommerade gallerister: Thomas Wallner (för oss på Österlen kanske mest känd för sitt uppskattade galleri i Simris som nu tyvärr är på väg att flytta tillbaka till Malmö) och Pia Stael von Holstein (som driver Kammaren på Lilla Fiskaregatan i Lund och som ni känner igen som en av experterna i SVT:s Antikrundan) och de har haft ett spännande men svårt arbete framför sig. Efter mycket omsorg valdes 209 verk ut som skulle passa ihop i denna höstsalong. 

Det är roligt att se vilken blandning av konstnärer vi har i årets utställning. Här finns både välkända och nya namn, verk från såväl etablerade som unga, lovande talanger. Att intresset att vara med i Höstsalongen varit så stort och att man kan hålla en så hög kvalitet på verken är slående. Att man dessutom kan visa upp så många lokala konstnärer vittnar om vilken otrolig bredd och hög konstnärlig nivå vi har här på Österlen. Detta kan vi vara stolta över! 

När vi nu är så många konstintresserade samlade så vill jag passa på att rikta ett stort tack till Konstmuseet Gösta Werner och havet för er verksamhet och ett stort tack även till motsvarande verksamheter på våra andra fantastiska konsthallar och utställningsrum i kommunen som genom året och åren ger oss möjlighet att mötas och låta konsten ta plats. Stort tack till alla er som gör detta möjligt – våra konstnärer, våra arrangörer och naturligtvis till alla som är publik (och som idag dessutom är potentiella köpare av konsten).

Med det sagt vill jag ännu en gång hälsa er varmt välkomna och officiellt förklara Höstsalongen invigd. 

Tack!

Trångt i de många rummen när Höstsalongen 2024 invigdes på Konstmuseet Gösta Werner och havet. 

Thomas Wallner tar emot Gösta Werner sällskapets uppskattning för sitt juryarbete.

Pia Stael von Holstein tackas också för sitt juryarbete.

Museet var fullt av konstintresserade vid Höstsalongens invigning.

Peter Carlsson samtalar med Owe Gustafson som skapat de ikoniska illustrationerna och animationerna till tv-serien Fem myror är fler än fyra elefanter. 

(Bilderna på Uno Levinsson och mig i samband med invigningstalet har jag fått av Elisabeth Wikenhed resp Peter Carlsson och bilden på mig och Pia Stael von Holstein har Peter Carlsson tagit. Stort tack!)

Boksläpp av Sex Österlenpennor

Tack för inbjudan till ert boksläpp! Jag har, precis som säkert många andra här, följt er skrivargrupp via medier och framträdanden där ni berättat om ert arbete.

Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är väldigt glädjande att se hur ni brinner för att inspirera fler att ta upp pennan (eller, för all del, sätta sig vid tangentbordet). 

Att skriva har nämligen många fördelar och jag tänkte här beskriva skrivandet som ett slags trestegs-raket. När vi, såsom ni Sex Österlenpennor gör, använder oss av alla tre stegen kan vi nå väldigt långt.

För det första:

Skrivandet hjälper oss att utveckla våra tankar och bearbeta våra känslor. Genom att sätta ord på våra upplevelser får vi en djupare förståelse av oss själva och av vår omvärld. Vi utvecklas, vi blir klokare, kanske t o m visare …

Men det behöver inte sluta där. Vi behöver inte bara skriva för oss själva, utan vi kan välja att dela våra texter med andra och på så vis öppna upp för nya perspektiv och diskussioner.

Här kommer vi in på del två i trestegsraketen:

Bara genom att i sig skriva för en tänkt mottagare, tvingar vi oss själva att försöka tänka utifrån vår målgrupps perspektiv. Vi behöver alltså inte ens möta en mottagare för att öppna våra sinnen och betrakta vår text och våra idéer  “utifrån”.

Vilket leder oss in i den tredje och sista delen i raketen:

Om vi dessutom får möta den faktiska läsaren, få respons på det som vi skrivit, samtal, frågor och svar, diskussioner, kan både den som skriver och den som läser berikas. 

I Sex Österlenpennor har ni dragit nytta av hela trestegs-raketen och vi får som läsare möta en rik blandning av berättelser, tankar och reflektioner från sex helt unika röster. Ni har var och en något viktigt och värdefullt att dela med er av. Genom att vi får läsa era texter får vi en inblick i era världar och samtidigt inspireras vi till att reflektera över våra egna liv: skulle jag också vilja och våga segla över världshav, vart skulle jag vilja cykla, vilka dråpliga situationer har jag varit med om i mitt jobb, vilka drömmar har jag som jag kämpar för att uppnå, varför älskar jag att läsa, vilka saker har jag gjort som varit så förbjudna att jag inte vågat berätta om dem för mina föräldrar, vilka fler samtal kan uppstå när vi väntar på en buss eller ett tåg, vad är lycka och vad är vänskap för mig, vad har jag lärt av livet och hur lärde jag mig det, har jag något att berätta, vad skulle en läsare kunna vara nyfiken på  o s v. 

Jag vill avsluta med att tacka er Sex Österlenpennor för gott sittfläsk - ert tålamod och ork att sitta länge och arbeta med era texter, er generositet och ert mod att dela era berättelser med oss! Hoppas dessutom att er bok och detta boksläpp ska inspirera oss andra att skriva mer själva. Vem vet vilka fantastiska historier som döljer sig inom oss som sitter här? 

Låt oss alltså fortsätta att uppmuntra varandra att skriva, läsa, dela och samtala kring våra texter!

Invigning av Tobisviksbadet

Oj, vad vi är många som längtat efter den här dagen! Våra barn och unga, våra årsrika, familjer, semesterfirare, tävlingssimmare, motionssimmare, solbadare, bastubadare, trampolinhoppare och alla andra vattendjur, nu äntligen blir det bada av! Jag heter Charlotta Wasteson och är ordförande för Kultur- och fritidsnämnden och det är därför jag får äran att säga några ord en sådan här dag. 

Mycket är sig likt men ändå inte helt samma. Tobisviksbadet ligger vackert här vid havet och tallarna i viken. Nu har 50-metersbassängen fått exakta mått så att den är godkänd för simtävlingar. Vi är också glada över den nya fina startpallarna, hopp-plattformen, trampolinen, vattensprutan och fontänen. Något som vi från Kultur- och fritid är särskilt stolta över är att Tobisviksbadet nu är bättre tillgänglighetsanpassat - den högre vattennivån gör det lättare att ta sig i och ur bassängen och en bred trappa med ordentliga räcken. Vi har alltså bra grundfunktioner för simundervisning, motion, träning och tävling och dessutom utrymme för lek. 

Österlensim har de sista åren haft sin träningsverksamhet i Hammenhög på sommaren och vi är glada att vi nu åter kan erbjuda möjlighet till simträning på sommartid även i Simrishamn. Dessutom ska Korpen ha vattengympa här i sommar. Kommunens simskola startar i Hammenhög nu på måndag 17 juni och pågår i fyra veckor och i Tobisvik blir det simskola i augusti (tiderna släpps i slutet av juni). 

Även om vi idag firar en invigning av badet, så är vi många som vet att badet inte är helt nytt, utan både Hammenhögsbadet och Tobisviksbadet firar i år 60 år. Baden byggdes alltså 1964. Det ska naturligtvis också firas i sommar och bland annat företag och föreningar är inbjudna. Den 29 juni är Hammenhögsbadet först ut med att fira, med bl a hoppborg och musik. Detta är naturligtvis något som många vill gå på - faktum är att jag har hört att t o m en äkta sjöjungfru har hört av sig för att hon vill komma. Och den 27 juli firar vi jubileum på Tobisviksbadet. Mer om detta kommer i medierna och på vår hemsida. 

Då återstår bara att önska er ett härligt uppfriskande dopp och en riktigt skön sommar!

Våren är en bra tid att ta nya tag och inspireras av de unga!

Vårtal i Simrishamn, valborgsmässoafton 2024:

Jag vill önska er alla varmt välkomna till Simrishamns årliga valborgsfirande! 

Vi har samlats här för att fira vårens ankomst. Vi går från mörker och kyla mot ljuset, värmen och den spirande grönskan. Det är en tid full av förväntningar och hopp inför framtiden. 

Jag som har äran att hälsa er välkomna i år heter Charlotta Wasteson och sedan i höstas är jag ordförande för kultur- och fritidsnämnden. Men än mer är jag skolbibliotekarie i Simrishamn och det gör att jag här vid bålet känner igen många av er barn och unga. Ni som i framtiden kommer att vara våra hantverkare, politiker, ingenjörer, journalister, vårdbiträden, ekonomer, författare, chefer, konstnärer, m m och så småningom även fantastiska mammor och pappor ... 

Att ha ett jobb där man är omgiven av barn är alldeles fantastiskt. Idag vill jag lyfta fram några av de egenskaper som barn har och som vi vuxna riskerar att glömma av med åren, när stress och vardagsbekymmer tränger sig på. Våren är nämligen en bra tid för oss att ta nya tag och inspireras av de unga! 

Vad kan det då vara för egenskaper hos barn som jag tycker att vi vuxna ska inspireras av? Vi får väl se om ni håller med mig? 

För det första: barns nyfikenhet. Barn har en naturlig kraft att utforska världen omkring sig, att ställa frågor och vara öppna för nya idéer. Vad händer när vi vuxna också visar vår nyfikenhet och öppenhet att lära och växa, utan att låta rädslor eller fördomar hindra oss? 

För det andra: barns fantasi. I skolan och på fritidshem talar vi så klart mycket om utveckling och lärande, men vi talar också mycket om behovet av rörelse och fri lek. I vår fantasi kan vi föreställa oss en idealvärld - precis såsom vi skulle vilja ha den, men vi kan också föreställa oss en värld med klimatkatastrofer, krig och svält. Vad händer när vi vuxna fortsätter att leka, drömma och fantisera? Kommer vi då att vara bättre på att veta vad vi ska sträva efter och vad vi måste undvika? Kommer vi då att bli bättre på att skapa glädje och gemenskap i våra liv? 

För det tredje: barns empati. Barn vill vara en del av gruppen, hjälpa andra och engagera sig. De tycker det är viktigt att man är rättvis och att man vågar stå upp för det som är rätt. Eller som Jonatan säger till Skorpan i Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta: “Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.” Vad händer när även vi vuxna visar att vi står upp för och bryr oss om varandra? 

Slutligen, och kanske det mest imponerande av allt, är barns stora optimism. De tror på det bästa i människor och situationer. De tror på sig själva och sin förmåga, ser möjligheter, kämpar och ger inte upp. Vad händer när vi vuxna, trots prövningar och nederlag, visar uppskattning av det som är bra? Kan det ge oss mer hopp för framtiden och mer kraft att göra bra saker? Både för oss själva och våra unga. 

Man säger ibland “it takes a village to raise a child” och man menar då att vi alla har ett gemensamt ansvar. Tar vi väl hand om barnen, behöver vi inte ta hand om så många trasiga vuxna. 

Vad behöver då barn för att vilja, våga och kunna behålla sin nyfikenhet, kreativitet, empati och tro på framtiden? Jo, för det behövs kärlek, trygghet och en bra utbildning. Och den i särklass viktigaste förutsättningen av dessa är så klart att känna sig älskad eller som Astrid Lindgren sa “Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.”. 

Det värdefullaste vi har är barnen. Mina barn, dina barn, våra barn. De är vår framtid. 

Ikväll står vi står här tillsammans och delar glädjen över vårens ankomst. Låt oss samtidigt återupptäcka de egenskaper vi hade som barn. Låt oss vara nyfikna, utforska världen med öppna sinnen! Låt oss använda vår fantasi för att skapa nya möjligheter och lösningar! Låt oss hjälpas åt och stå upp för varandra! Och låt oss alltid ha en tro på en ljusare framtid! 

Jag vill uppmärksamma några personer som är särskilt betydelsefulla för att en sådan här kväll ska kunna bli av. Stort tack till: 

• Simrishamns musikkår som ledde marschen fram till bålet och som kommer att spela för oss igen om en liten stund 
• Simrishamns scoutkår som säljer grillad korv och dricka 
• Tobbe Aastrup som är eldvakt och stannar kvar långt in på småtimmarna och vaktar bålet tills det brunnit ut helt 
• Mikael Karlsson som är ljudtekniker och sköter högtalaranläggningen 
• Dessutom vill jag tacka alla er som kommit hit för att fira våren med oss! 

Stolt och glad över att få vara en del av denna valborgstradition, vill jag utbringa ett trefaldigt leve för våren! Den leve “hurra, hurra, hurra!”

Albo härad hembygdsförening får Simrishamns Byggnadsvårdspris 2024

Tal i samband med utdelningen av Simrishamns kommuns Byggnadsvårdspris 2024:

Idag är det Arkitekturdagen och fokus ligger på god arkitektur. God arkitektur är inte kopplad till en viss tid eller byggnadsstil, utan god arkitektur handlar om medvetna val, ett väl avvägt samspel av form, skala och funktion, medvetenhet om samtida och framtida behov, anpassningar till platsens sammanhang och historia, omsorg om detaljer och helhet och bra materialval och tekniker som gör att byggnaderna åldras vackert och håller länge. Vad som är god arkitektur är alltså väldigt komplext. 

Bra arkitektur är väl värd att uppmärksamma och den är väl värd att vårda. I linje med detta har Simrishamns kommun instiftat ett pris för byggnader och bebyggelsemiljöer som renoveras varsamt med traditionella material och metoder. 

Men innan vi delar ut detta pris, vill jag passa på att uppmärksamma några viktiga förutsättningar för byggnadsvård: 

Jag vill börja med att ge en eloge till …
* Privatpersoner, föreningar, hantverkare och företag, som väljer att satsa på byggnadsvård.
* Försäljare av traditionella material (linoljeprodukter, kalkbruk, limfärg, etc) och de som tar tillvara och säljer återbrukat byggmaterial och inredning (fönster, dörrar, skåp, möbler).
* Alla som aktivt sprider sina kunskaper vidare.
Utan dessa personers intresse och engagemang skulle byggnadsvård inte vara möjlig. 

Simrishamns kommun gör också en hel del för att stötta byggnadsvård: 

* Vi har t ex ett Arkitektur- och kulturmiljöprogram som innehåller riktlinjer för vår framtida utveckling av kommunen. Där kan man hitta fakta och se bilder på våra olika landskapstyper, byggnader och kulturmiljöer, få inspiration och lära sig mer om vår kommuns historia och utveckling, vad vi ska bevara och hur. 

* Kommunen har också en kommunantikvarie med specialistkompetens inom kulturmiljöer och byggnadsvård. Hon har i uppdrag att granska planerade byggnationer och renoveringar och komma med tips och synpunkter på hur man kan bevara, vårda och utveckla våra miljöer. Privatpersoner kan också kontakta henne i frågor som gäller byggnadsvård. 

* Utöver detta arrangerar vår kommunantikvarie och Österlens museum tillsammans utbildningar kopplade till arkitektur och vård av vår kulturhistoria. 

T ex Fönsterrenoveringens dag varje år i maj. Förra året: hur man steg för steg renov fönster. I år: Benny Andersson-energirådgivning. 

Arkitekturvandringar i Simrishamn och Kivik. 

Kulturarvsvandring i Hammenhög i samarbete med Hammenhögs byalag. 

Till hösten: någon form av prova på-tillfälle, kanske något i stil med förra årets projekt där man fick lära sig mer om musselskalsbränning och skällning av tegeltak.  

Som ordförande för kultur- och fritidsnämnden har jag nu äran att dela ut Byggnadsvårdspriset för 2024. Årets pris går till Albo härads hembygdsförening (en förening som bildades 1934, alltså för 90 år sedan) och jag vill be representanter för föreningen att komma upp på scenen innan jag läser upp Kultur- och fritidsnämndens prismotivering: 

“Albo härads hembygdsförening äger och förvaltar flera byggnader som utgör en del av vårt gemensamma kulturarv. I Simrishamns kommun ansvarar de för Södra Mellby mölla, Sankt Olofs mölla, Krubbemölla och Brydestuan i Åkarp. Med stor varsamhet, engagemang och kunskap underhåller och renoverar föreningen byggnaderna med traditionella metoder och material. Genom olika arrangemang erbjuds besökare därtill att uppleva dessa kulturmiljöer, som på olika sätt levandegörs av föreningen. Albo härads hembygdsförening arbetar även aktivt med att sprida kunskap om byggnadsvård.” 

Med priset vill vi visa att vi uppskattar ert arbete och ert engagemang i att bevara och vårda delar av vårt byggnadsarv. Samtidigt som ni vårdar byggnaderna, vårdar ni den historia som våra byggnader bär på. Det är värt en varm applåd!

St Olofs mölla

Ungdomens hus Bénka-dí. KF i Simrishamn (del 4)

 Avslutande delrapport från er ordf i Kultur-och fritidsnämnden i Simrishamn (del 4):

I veckan besökte jag kommunens ungdomsverksamhet Bénka-dí och träffade ungdomssamordnare Seth Selleck. Jag fick också förmånen att träffa och prata med många av ledarna och ungdomarna som var där under eftermiddagen. Det var en glad och positiv stämning och en del satt och fikade och pratade medan andra satt och pysslade eller spelade schack. I Jonebergshallen pågick samtidigt spontanidrotten och dagens aktivitet var inomhusorientering.

Jag har känt Seth sedan 1997 då jag kom som nyutbildad gymnasielärare till kommunen. Då jobbade han också med ungdomar och hade hörsammat att de längtade efter ett ställe att samlas på. Seth kämpade för att skapa en verksamhet för våra ungdomar och bara några år senare, år 2000, kom Ungdomens hus Bénka-dí igång. Till en början låg verksamheten i Östra Park (där åk 5-9 för Nils Holgerssonskolan nu ligger). Idag ligger Bénka-dí i Kulturhuset Valfisken, nära tåg- och bussförbindelser. Detta underlättar för de ungdomar som pendlar och har bidragit att flera ungdomar från byarna besöker Bénka-dí regelbundet.

Nu har Bénka-dí funnits i över 20 år och utvecklats till en fantastisk verksamhet som fått mycket positiv uppmärksamhet i media såväl lokalt som internationellt.

Bénka-dí har genom åren provat sig fram vad gäller åldersgränser, öppettider och utbud av aktiviteter för att kunna fylla ett efterfrågat behov av en positiv, kreativ, trygg och drogfri miljö för våra tonåringar. Verksamheten har alltid varit gratis och det känns viktigt inte minst i dessa tider.

Bénka-dí vänder sig till ungdomar som börjat åk 7 upp till den dag de fyller 18 (dvs blir juridiskt sett vuxna). Man har provat med olika åldersgränser och kommit fram till att det är bäst att inte blanda unga vuxna och yngre tonåringar. De yngre vuxna har andra alternativ och de yngre känner sig inte trygga om de som är över 18 kommer. Med för stor åldersspridning kan det vara svårt att behålla värdegrunden och det finns risker för spridning av olagliga eller olämpliga beteende från vuxna till tonåringar. Den nedre gränsen finns då ungdomar själva vill ha ett ställe som är för deras åldersgrupp och inte för ”barnslig”. Det finns andra fritids i kommunen för yngre barn.

Bénka-dí fungerar som ett tryggt extra vardagsrum med engagerade vuxna som lär känna ungdomarna och deras intressen och behov. Fokus ligger på att det ska vara en öppen och välkomnande, jämlik, trygg och social miljö där ungdomarna känner att de kan vara med och påverka verksamheten. Lokalerna är mysigt inredda med många olika låga sittgrupper som lämpar sig för samtal och mys och lite högre sittplatser som lämpar sig för bl a spel och skapande.

Aktiviteterna planeras utifrån ungdomarnas önskemål. Här kan man träffa sina kompisar och lära känna nya vänner, sitta och prata, spela spel, skapa, fika och äta kvällsmat tillsammans. En del ungdomar kommer hit för att ta det lugnt en stund och träffa kompisar innan de tar bussen hem. Andra stannar hela kvällen.

Flera ungdomar har efterfrågat spontanidrott och det har lett till att man har möjlighet att vara i Jonebergshallen två dagar i veckan. På måndagar är det fokus på bollsporter som fotboll, badminton och volleyboll. Då deltar ca 30-40 ungdomar i spontanidrotten, varav merparten killar. På onsdagar är det mer fria och lekfulla aktiviteter, ibland i hallen men ännu oftare utomhus, och då kommer ca 15-25 ungdomar och det är ungefär lika många tjejer som killar. Andra aktiviteter som är populära på Bénka-dí just nu är brädspel, stickning, virkning och att jobba med lera, filmkväll, quiz, handmassage, baka, laga nyttig och miljömässigt bra mat och efterrätter.

Verksamheten har öppet måndag till fredag kl 15-19. Många elever önskade nämligen kunna besöka verksamheten direkt efter skolan.

På måndagar till torsdagar kommer det totalt ca 75 ungdomar per kväll och på fredagar ca 105. Av dessa kommer 66% av ungdomarna från byar i kommunen och 51% är tjejer. Att det till skillnad från många andra fritidsgårdar är ungefär lika många killar som tjejer har att göra med vilka aktiviteter som erbjuds samt hur personalen arbetar med bemötande och en tydlig värdegrund. Man har provat sig fram vad gäller utbudet och funnit att det är t ex bra för könsfördelningen och jämställdheten att inte placera ett bordtennisbord eller ett biljardbord mitt i rummet.

Idag kommer ungefär 150 ungdomar regelbundet till Bénka-dí och man arbetar hela tiden aktivt med att nå ut till fler ungdomar. Personalen på Bénka-dí kommer ofta ut till skolorna för att bygga relationer med fler elever och sprida information om verksamheten. De är även i Valfiskens foaje för att prata med och lära känna ungdomar och andra som kommer förbi och för att bidra till ökad öppenhet och trygghet kring verksamheten.

Ett projekt som gett flera positiva resultat är “Vänskapsdagen” i början av maj i år. Då var alla åk 6-elever i kommunen (ca 200 elever från 7 olika skolor!) inbjudna till en mängd samarbetsövningar och utmaningar på Bénka-dí, biblioteket, kulturskolan, Österlens museum och Simrishamns kommunhus. Syftet med vänskapsdagen var att skapa förutsättningar för våra blivande högstadieelever att träffas och våga lära känna ungdomar utanför sin grupp. En bonus var att ungdomarna dessutom fick lära känna några av de barn- och ungdomsverksamheter som finns i Simrishamn där vår kommunala högstadieskola ligger. Och satsningen gav resultat: en del av de ungdomar som går på Bénka-dí idag berättar att de blev vänner under vänskapsdagen och sedan fortsatte att träffas på Bénka-dí.

Bénka-dí har genom åren satsat mycket på att skapa förutsättningar för personliga möten och ökad förståelse och tolerans. Ett exempel på detta är kortspelet More Than One Story som utvecklats av personal och ungdomar på Bénka-dí och som idag är spritt till över 1,5 miljoner människor runt om i hela världen på över 30 olika språk. Det kan användas som samtalskort eller digitalt på en hemsida för att få igång samtal och lära känna varandra. More Than One Story har tagit emot flera internationella priser och skapat möjligheter för ungdomar och personal att helt kostnadsfritt delta i konferenser, nätverksträffar och fortbildningar. Ett annat exempel är projektet Face to Face där ungdomar och personal skapade en symbol som man kan välja att bära (en pratbubbla med tre prickar) som signalerar att jag som person är öppen för samtal - att bygga broar - så prata gärna med mig. Ytterligare ett projekt som än så länge bara är i planeringsstadiet är en satsning som kallas “Brobyggare”. Ungdomar i åk 7 upp till och med åk 3 på gymnasiet ska kunna söka att få vara med i projektet. Satsningen ska gå ut på att samtidigt som ungdomar som tillhör olika sociala grupper träffas och lär känna varandra och personalen på Bénka-dí ska man jobba med och samtala om olika teman. Ungdomarna som väljs ut ska komma från olika sammanhang och på så vis kunna bidra med olika erfarenheter och infallsvinklar. Projektet ska utmynna i att varje deltagare tar med sig en kamrat som normalt sett inte brukar vara på Bénka-dí och på så vis ska man bilda en aktivitetsgrupp bestående av 20 ungdomar som gör aktiviteter och utflykter ihop. Förhoppningen är att man på så vis ska kunna nå ut till helt nya ungdomsgrupper samt arbeta aktivt med integration bland ungdomar från olika skolor.

Utöver detta arbetar Bénka-dí i samverkan med skolor, Barn- och elevhälsan, socialfövaltningen, föräldrar och polisen för att stödja ungdomar med särskilda behov och hjälpa ungdomar som har hamnat i riskbeteende.

I ekonomiskt bistra tider är kommunens satsningar på barn och unga viktigare än någonsin. På Simrishamns bibliotek och i ungdomsverksamheten Bénka-dí är alla barn och unga välkomna oavsett sina familjers ekonomi, kontakter, status eller hur länge man stått i kö för något. På Bénka-dí blandas ungdomar från våra olika högstadieskolor (kommunala såväl som fristående) och från såväl byar som tätort. Det märks att både biblioteket och Bénka-dí viktiga funktioner att fylla. De möter en ström av barn och unga från stora delar av vår kommun varje dag.

Några bilder från besöket:

Simrishamns bibliotek. KF i Simrishamn (del 3)

Ännu en delrapport från er ordf i Kultur-och fritidsnämnden i Simrishamn (del 3):

I slutet på förra veckan var jag på Valfisken och träffade vår bibliotekschef Kristin Rosenberg för att höra mer om Simrishamns bibliotek och dess många olika verksamheter. Det är i ärlighetens namn en utmaning att beskriva vad biblioteket gör, för det är så många olika saker inom så många olika områden, men Kristin höll en fin presentation och jag ska nu försöka sammanfatta det jag särskilt tog fasta på.

Det finns några saker som alla kommuner har att förhålla sig till:

* Varje kommun är enligt bibliotekslagen lagstadgad att ha ett folkbibliotek.

* Folkbiblioteken ska fylla många funktioner som är centrala i ett demokratiskt samhälle - de ska fungera som mötesplats för människor med olika bakgrund och intressen och de ska verka för läsfrämjande, kunskapsförmedling, fri åsiktsbildning och offentliga samtal. De ska dessutom främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.

* Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och de har fått i uppdrag att särskilt prioritera barn och ungdomar, nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska samt personer med funktionsnedsättning.

* Folkbiblioteken har i uppdrag att samverka med andra bibliotek. I vårt fall handlar det om ett nära samarbete mellan Simrishamns, Ystads, Sjöbos, Skurups och Tomelillas bibliotek. Här är en lista över alla samarbetspartners: https://www.biblioteksso.se/kontaktabiblioteket

På Simrishamns bibliotek kan vi bl a beställa, läsa och låna fysiska böcker, låna filmer och spel, gå på sagostund, bokklubb, fredagsmys, biblioteksråd, konserter, teaterföreställningar, föreläsningar och workshops, pyssla, studera, forska, låna en dator eller läsplatta, ha tillgång till internet, läsa tidningar och tidskrifter, testa ny teknik, få hjälp med informationsteknik, träffa vänner och sätta oss och vila benen en stund. Utöver detta finns i biblioteket flera volontärledda aktiviteter som t ex språkkafé, stickkafé, teknikhjälp och bokcirkel. Gemensamt för dem är att de är gratis att delta i.

Simrishamns bibliotek har en fantastisk barnverksamhet. För de yngre barnen har man fredagsmys på olika teman och ibland på andra språk. Just nu firar man Bamse 50 år och lite längre fram i höst är det familjelördag då man firar Emil 60 år. Tisdagshänget för barn och unga på 9-16 år har olika teman. Man har biblioteksråd för att öka ungdomars inflytande och delaktighet och få önskemål kring framtida planering. Tisdagshänget i november och december kommer att vara att spela brädspel, prova teknik som VR, Green Screen och robotar, skapa med Tjörnedala konstskola, högläsning ur boken "Julrysare" och precis före jul blir det julpyssel.

Anders, Andrea och Kristin vid informationsdisken.

När jag besökte biblioteket stod Erika Svahn i informationsdisken (henne ser du annars ofta körandes biblioteksbussen) och så tog vår barnbibliotekarie Johanna Ekström emot glada och förväntansfulla gosedjur som skulle övernatta på biblioteket för så kallad Nallenattning.

Simrishamns bibliotek har satsat mycket på ökad tillgänglighet. Bl a har man fått bidrag från Kulturrådet för att utveckla bibliotekslokalen. I samband med detta har man förbättrat akustiken, zonindelat biblioteket och gjort en tydlig skyltning, så att man ska veta vad man ska göra var. Nu finns det avdelningar som t ex Skapa, Upptäcka (för barn 0-7 år), Läsa för barn 7-12 år och Ung, Workshop-rummet, Tidningsrummet och Tysta avdelningen för studier.

Biblioteket har även i andra avseenden arbetat för att ha god tillgänglighet för våra kommuninvånare. Simrishamns bibliotek är bemannat 45 timmar i veckan (varav fyra kvällar) och dessutom Meröppet ytterligare 45 timmar (för personer över 18 år som skaffat sig ett Meröppet kort).

Utöver detta kan vi beställa, låna och läsa böcker digitalt dygnet runt med hjälp av https://www.biblioteksso.se/ och vi har Bokbussen som åker ut till de olika byarna, förskolorna och äldreboenden samt "Boken kommer" för att öka tillgängligheten för dem som har lite längre till huvudbiblioteket eller har svårt för att ta sig dit. Dessutom samarbetar biblioteket med BVC, familjecentralen, förskola, skola, fritids, kulturskolan, Stenshuvud naturrum, Tjörnedala konstskola, SFI, LSS och våra särskilda boenden. När det är speciella evenemang på gång i kommunen, som t ex nu senast Sillens dag i Simrishamn och Stubbaracet i Blästorp, är bokbussen på plats med medier och inspiration på temat.

Avslutningsvis kommer här lite statistik:

Förra året hade Simrishamns bibliotek ca 95 000 besök och det lånades ca 90 000 böcker varav ca 43 000 var barnböcker - Bokbussen inkluderad. Det digitala biblioteket hade över 293 000 besök.

Vad årets statistik kommer att landa på vet vi så klart inte ännu, men det ser bra ut. I somras hade biblioteket t ex 3 000 fler besökare än förra sommaren. Det verkar som om vi kommer att nå de besöks- och utlåningssiffror som vi hade före pandemin.

Det blev åter en mycket intressant eftermiddag och jag tackar för att jag fått se och höra mer om vad som händer i Kultur- och fritidsförvaltningen!