onsdag 5 januari 2022

Här kommer en lärares hälsomål. Hur ser dina ut?

Vad har du för hälsomål för det nya året och vad tänker du göra för att närma dig dem?

De utmaningar som jag spontant kommer att tänka på för egen del är stress och brist på avkoppling, försämrad sömn samt mycket ensamarbete. Jag känner också brist på intellektuell stimulans och gemenskap. 

På sista tiden har jag känt mig allt mer stressad i jobbet under allt längre perioder (inte bara någon kortvarig topp då och då i samband med utvecklingssamtal eller möten, utan jag har känt att stressen ökar allt eftersom terminen fortskrider och det blivit allt tydligare att många av mina elever har svårt att nå upp till kunskapskraven). Jag har dessutom många elever som berättar om hur dåligt de mår och hur jobbigt allt är för dem. Tidigare har jag känt att det varit en tuff arbetssituation, men att jag när det behövts kunnat lägga allt annat åt sidan för att tillsammans med eleven försöka hitta lösningar. Jag har helt enkelt känt att jag verkligen kunnat hjälpa mina elever att nå sina mål. 

Det här läsåret är det annorlunda. Åter igen ännu fler kurser att undervisa i och ännu fler elever som mår dåligt men den här gången har jag nått min tipping point. Jag räcker inte till. Jag älskar mitt jobb, mina kollegor och mina elever och jag vill, men vågar inte riktigt tro på att det vi gör kommer att fungera, hur jag än gör och hur hårt jag än jobbar så kommer vi inte att kunna nå målen. Det är tankar som leder till stress och sömnsvårigheter. Jag klarar inte av att ge mig tid och utrymme för återhämtning.

Ju mer stressad jag känt mig i jobbet desto mer har jag dragit mig undan för att försöka hinna med allt och jag tillbringar det mesta av min arbetstid (och en hel del av mina kvällar och helger) till att ha kontakt med elever som har svårigheter med sina studier och med sitt mående. Jag grubblar mycket, läser på och testar olika lösningar. Jag diskuterar erfarenheter, problem och strategier vi skulle kunna pröva med mina kollegor när vi hittar spontana tillfällen att ses, men arbetssituationen (d v s allas brist på tid) gör att jag känner mig ensam i mitt ansvar för eleverna. Jag upplever att allt mer kretsar kring ohälsa och misslyckanden och stödinsatser och att även min livslust påverkas. 

Vad gäller intellektuell stimulans och gemenskap känner jag att jag behöver mer påfyllnad av nya tankar och idéer och att umgås mer med människor som har hunnit längre i att överbrygga svårigheterna eller som helt enkelt inte har det så tufft just nu.

Jag gillar utmaningar och och projekt och jag tycker att det är en enorm intellektuell utmaning att försöka hitta lösningar för att stötta mina elever och ge dem förutsättningar att blomstra, men den intellektuella stimulansen räcker inte. Jag behöver mer inflöde av tankar och idéer och jag behöver andra mottagare än mina elever. Det är därför som jag testar att börja blogga igen. Mest för min egen skull, för att utveckla mitt språk och vidga mina vyer, men också för att kanske kunna nå ut till någon annan lärare, som som kämpar med liknande utmaningar som jag. 

Jag har en del att ta itu med får att nå mina hälsomål: minskad stress och mer tid för avkoppling, intellektuell stimulans och gemenskap.

Hur ser tjänsterna ut på era skolor? Hur hittar ni sätt att räcka till - både i yrkeslivet och privat? Hur gör ni för att nå era hälsomål? 

---***---

I min tjänst nu under höstterminen 2021 har ingått:

Bra att känna till när man läser detta är att vi har små klasser och lärlingsutbildningar och att jag är ensam lärare på Barn- och fritidsprogrammet - men att jag så klart diskuterar och samarbetar - i den mån vi hinner - med mina övriga (också ensamma) yrkeslärarkollegor på övriga yrkesprogram. Bra att känna till är också att all kurslitteratur är anpassad för skolförlagda program (med ca 80-100 undervisningstimmar per kurs medan vi normalt ska klara kurserna på endast ca 15-20 undervisningstimmar per kurs) och att det än så länge är få av kursböckerna som är digitaliserade.

Undervisa fem kurser i åk 1 på Barn- och fritidsprogrammet (11 elever):
Lärande och utveckling (100 p), Naturguidning (100 p), Kommunikation (100 p), Hälsopedagogik (100 p), Människors miljöer (100 p). Totalt 500 p.

Undervisa sex kurser i åk 2 på Barn- och fritidsprogrammet (varav 2 st på 200 p, 6 elever):
Barns lärande och växande (100 p), Pedagogiskt arbete (200 p) för eleverna i åk 2 med inriktning "Pedagogiskt arbete" och Träningslära 1 (100 p), Fritids- och friskvårdsverksamheter (200 p) för eleven med inriktning "Fritid och hälsa". Dessutom Specialpedagogik (100 p) och Pedagogiskt ledarskap (100 p) för alla elever i åk 2 på BF. Totalt: 800 p. 

Undervisa sju kurser i åk 3 på Barn- och fritidsprogrammet (5 elever):
Pedagogiska teorier och praktiker (100 p), Skapande verksamhet (100 p) på inriktningen "Pedagogiskt arbete" och Träningslära 2 (100 p) och Fritids- och idrottskunskap (100 p) på inriktningen "Fritid och hälsa". Dessutom Entreprenörskap (100 p), Aktivitetsledarskap (100 p) och Gymnasiearbetet (100 p) för alla elever i åk 3 på BF. Totalt 700 p.

Undervisa Svenska 3 (100 p) och Svenska som andraspråk 3 (100 p) som individuellt tillval för de av våra elever på lärlingsprogrammen som aktivt valt det. Totalt 200 p. 

Skapa praktikuppgifter som ska passa elevernas praktikplatser och elevernas kurser och inriktningar och som ska kunna ersätta undervisning i skolan eftersom halva elevernas arbetstid består av praktik.

Ha kontakt med alla elevers handledare och besöka deras praktikplatser för att kunna följa elevernas utveckling, ge stöd och hjälpa till att skapa förutsättningar för eleverna att utvecklas och för att bedöma om eleverna når målen. Praktikplatserna är just nu förskolor, skolor, fritids, ridskolor och träningsanläggningar i Löderup, Lövestad, Ystad, Onslunda, Tomelilla, Hammenhög, Smedstorp, Gärsnäs, Äsperöd, Borrby, Brantevik och Simrishamn.

Förstelärare med ansvar att i samråd med förstelärarkollegor och skolledning bedriva skolutveckling och planera bl a kompetensutvecklingsdagar. 

Vikariera för kollegor när de är sjuka/lediga, ofta med kort varsel.

Delta i olika arbetsgrupper/arbetslag. 

Ensamt mentorskap för alla bf-elever i åk 2 och 3. Koll på närvaron och resultaten i elevernas olika kurser, stöd och uppmuntran, individuella utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Totalt 11 elever. 





Tips om app som kan stötta dig och dina kära att skapa hälsosammare liv

Det är nytt år och vi är nog många som funderar över vad vi kan ta för steg mot en bättre hälsa.  Kanske mår du bra, men vill må bättre. Kanske känner du som jag att du behöver göra något drastiskt för att orka med det kommande året (och de därpå följande). Oavsett vilket kommer här ett tips som jag hoppas kan bli en knuff mot ett något bättre 2022. Kanske vill du också prova?

Idag har jag registrerat mig på Livsstilsverktyget från Göteborgs Universitet. Så här presenteras verktyget av forskaren som är ansvarig för utvecklingen av appen:

"Jag heter Anders Rosengren och forskar sedan 20 år tillbaka om hälsa och livsstilssjukdomar. Under den här tiden har en fråga växt fram och blivit alltmer central för mig: Varför har vi så svårt att prioritera hälsan i vardagen trots att vi värdesätter den så högt? Så föddes idén till Livsstilsverktyget. Det innehåller informativa texter, inspirerande aktiviteter och öppna frågor för att sporra dig att använda den senaste kunskapen och prioritera hälsan i din vardag. Det är därför så glädjande att många användare berättar för oss hur verktyget sår frön som gror, att när de väl har börjat använda verktyget regelbundet så börjar saker hända. Vi hoppas att du ska känna dig varmt välkommen och få mycket glädje av verktyget!"

Första uppgiften i appen var att välja ett tema och jag valde temat Mikrovanor, utifrån att jag råkat snubbla över ett intressant radioprogram på det temat igår.

Sedan fick man läsa en text om vad som menas med mikrovanor och hur man kan tänka när man ökar eller minskar sina bra eller dåliga vanor lite grand. 

Här kommer ett utdrag:

"Mikrovanor handlar om att göra tvärtemot de radikala omläggningarna – och i stället göra miniförändringar. De flesta av oss har till exempel färre än tio rätter i vår vardagsrepertoar som vi alternerar mellan – räkna efter själv så får du se. Om vi då i en av de rätterna byter ut pastan mot fullkornspasta eller lägger till en handfull spenatblad kan det få stora effekter på ett år. Och att vänja sig vid att varje dag ta en promenad efter middagen kan ge större effekt över tid än den tillfälliga satsningen mot långloppet. 

 Det mest centrala i mikrovanor är att bryta ner förändringen till det minsta tänkbara steget. Försök göra det steget varje dag och se allt därutöver som en bonus som du kan känna dig nöjd med. Till exempel: 

  • Ta på träningsskorna en stund varje dag. Ibland kanske du även går runt huset eller runt kvarteret eller springer en runda. Allt det är en bonus. 
  • Lägg fram grönsaker på vasken inför frukosten. Om du hinner äta dem är det en bonus 
  • Gör en 30 sekunders andningsövning varje gång du känner dig stressad 
  • Skriv ett ord på bröllopstalet per dag (det sägs f ö att Tomas Tranströmers samlade diktproduktion motsvarar ungefär ett ord per dag – se där vad mikrovanor kan leda till!) 
  • Gå in på verktyget och kolla vilken som är dagens text"

Därefter skulle man välja ut en fråga som man vill reflektera kring. Man kunde komma på en egen fråga eller välja bland några olika förslag. Jag valde ett av förslagen:


Det ska vara mikrovanor som är lätta att genomföra och de ska kunna kopplas till vanor som vi redan har. Men första steget för mig blir att välja ut vilka hälsoaspekter som känns särskilt viktiga och varför.

Du hittar mer information om appen här:  https://livsstilsverktyget.se/sv/  

Här har jag skrivit mer om mikrovanor och radioprogrammet jag nämner i inlägget: Vilka mikrovanor kan du föra in för att boosta din och dina elevers vardag?

tisdag 4 januari 2022

Vilka mikrovanor kan du föra in för att boosta din och dina elevers vardag?

Idag lyssnar jag på ett intressant radioprogram på Kropp & Själ på SR.se som heter Mikrovanor - små steg mot hållbara förändringar och man får bl a höra intervjuer med BJ Fogg, Anders Rosengren och Liria Ortiz. 

Radioprogrammet handlar om att vi ska hitta väldigt små förändringar i vår vardag - dåliga vanor som vi minskar lite på och goda vanor som vi för in lite av - men att dessa förändringar ska vara så små (mikro) att de ska kännas lätta att genomföra. Vi kan t ex passa på att göra två armhävningar medan vi kokar kaffe på morgonen, lägga till ytterligare en grönsak eller rotfrukt i den köttfärssås vi brukar göra eller börja använda tandtråd på en tand om dagen i samband med att vi borstar tänderna. 

I programmet berättar man även att nya forskningsstudier visar att man inte behöver ha långa och tunga träningspass för att nå hälsoeffekter, utan även rörelse som pågår i några minuter är mycket bra för vår hälsa. 

Att ta en liten paus på 0.5-1 min från vårt sittande vid datorn var 30:e minut har visat att vi får lägre blodtryck, bättre sömn och känner mindre oro. Man nämner även Pomodoro-tekniken, som innebär att man jobbar fokuserat i 25 minuter och sedan tar man paus i 5 minuter. Även om man tycker att en uppgift är tråkig eller jobbig, så kan man känna att man klarar att stå ut med den i 25 minuter. 

Ett annat viktigt tips programmet ger är att man ska ta reda på vilka mikrovanor som har evidens. Att vara ute i solljus en liten stund på morgonen gör t ex att vi sover lite bättre redan nästa natt. 

Här kommer några nycklar för att vi ska lyckas införa nya vanor: 

  • Välj en värdering som känns viktig i ditt liv. 
  • Reflektera kring dina vanor och försöka att hitta orsakerna till dina beteenden, kan de bero på stress eller tristess eller något annat? Om du kommer på en bakomliggande faktor kanske det är denna du behöver närma dig? Vad vill du förändra och varför?
  • Kom på en mikrovana som passar med din värdering. 
  • Den nya vanan ska vara så liten att den känns väldigt lätt att genomföra. 
  • Koppla din nya mikrovana till en rutin som du redan har. 

Jag funderar över vilka mikrovanor jag och mina elever skulle kunna införa på våra lektioner tillsammans. Ett förslag skulle kunna vara ...

  • Värderingen: Jag vill att lärandet ska bli mer effektivt. Förhoppningsvis vill mina elever det också.
  • Reflektion: Det känns jobbigt att erkänna, men jag upplever att lärandet tar lång tid och resultaten tyvärr inte är särskilt goda. (Att det känns jobbigt att erkänna att mina elever inte lär sig så effektivt beror på att jag känner att det är mitt ansvar. I den allmänna samhällsdebatten låter det som att skickliga lärare alltid lyckas hitta sätt för deras elever att nå goda resultat, men jag upplever att det inte alls är så okomplicerat. Många av mina elever har psykisk ohälsa, diagnoser, inlärningssvårigheter och har haft stor frånvaro under tidigare delar av sin skolgång. Det verkar inte rimligt att tro att det bara hänger på oss lärare att få eleverna att klara högt ställda kunskapskrav på en massa kurser. Samtidigt är jag övertygad om att de val vi lärare och våra elever gör i klassrummet kan göra stor skillnad. Därför känner jag att jag vill prova det här med mikrovanor.)
  • Vanor som motverkar detta: Mobiler/datorer med sociala medier/spel som stjäl uppmärksamhet, svårt att sitta still och koncentrera sig längre stunder. Kanske kan eleverna komma på fler viktiga faktorer här. 
  • Mikrovanor som passar med värderingen: Jag får diskutera med mina elever kring vilka vanor som de tycker känns små och lätta. Kan det vara något av följande: Ha som rutin att tillsammans samla in mobilerna? Stänga av dem? Sätta dem på "stör ej"? Planera in korta rörelseaktiviteter varje halvtimme? Och i så fall vilken typ av rörelser? 
  • Nästa steg är att tillsammans bestämma hur vi ska koppla vanan till redan befintliga rutiner och eventuellt hur vi ska fira när vi gör förändringen.
Andra förslag på värderingar och vanor som skulle kunna kännas viktiga att jobba med är bemötande, studiero, tider och läxläsning/ prov/ inlämningar, minskad stress och bättre sömn. 

Vilka värderingar känns viktiga för dig och dina elever? Vad vill du förändra? Vilka vanor vill du införa?

Här finns radioprogrammet i sin helhet:  

Vill du veta mer om programmet?

BJ Fogg är forskare och samhällsvetare vid Stanford University och författare till boken Mikrovanor: de minimala förändringarna som ger maximala resultat. Anders Rosengren är läkare vid Göteborgs universitet och författare till boken Hela livet: en läkares erfarenheter om hälsa, forskning och vardagens utmaningar. Liria Ortiz är psykolog och har jobbat mycket med motiverande samtal (MI). 

Motivationen är svår att kontrollera och går därför inte att förlita sig på, hävdar BJ Fogg. Utmaningen behöver vara väldigt enkel för då stiger motivationen: "Detta var lätt. Jag kanske ska göra lite mer nästa gång." Mikrovanan kan t ex vara att göra två squats, dricka ett glas vatten, ta trapporna istället för rulltrappan eller hissen eller att ha 15 min skärmfri tid varje morgon. 

BJ Fogg hävdar att du kan påverka din förmåga att göra mer av det som är bra för dig genom att just välja att göra små och mycket enkla förändringar av dina vanor i vardagen. Du kan också göra det svårare för dig att utöva dina sämre vanor. Vet du t ex att du har svårt att motstå att äta upp chipsen eller godiset som du har i dina förråd, så köp bara chips eller godis när du tänker du vill äta det istället för att tänka att det är bra att ha det hemma. 

För att "knuffa" igång din nya vana, säger Fogg att det är bra att koppla den till rutiner som du redan har, ett slags ankarsituation: "Varje gång jag druckit upp mitt morgonkaffe ska jag göra min nya vana." 

Vi mår bra av att lyckas, hävdar Fogg, och om den nya vanan är lätt att genomföra lyckas vi ofta. Positiva känslor gör dessutom att vi vill fortsätta med våra nya vanor. Om du misslyckas med dina vanor var målet för högt ställt. Sluta inte, men sänk ribban så är det större chans att du lyckas och känner dig duktig. Fira alltså att du gör förändringen. Känn dig duktig i stunden. Knyt näven i luften eller säg bara "Bra jobbat!"

Anders Rosengren framhåller att hälsa inte ska kännas som att vi behöver göra uppoffringar utan att vi behöver fokusera mer på att göra göra hälsoarbetet lustfyllt: "Hur kan jag må bra i stunden och hur kan jag leva så att jag mår bra på sikt?" Han tror inte heller på stora livsstilsförändringar utan att man ska reflektera och göra små förändringar i vardagen för att göra det lättare för oss att göra rätt och svårare för oss att göra fel. Om vi t ex vet med oss att vi gärna vill småäta, så kan vi byta ut chokladen mot nötter. En sådan förändring kan låta banal, men gör på sikt stor skillnad. 

Liria Ortiz hävdar att det inte räcker att vi förstår att något är bra för vår hälsa för att vi ska göra det. Att förstå räcker alltså inte för att vi ska ändra våra beteenden. Ortiz säger att det är bra att grunda sin motivation i en positiv värdering, t ex "Jag vill bli en bättre förälder.". Då är nästa steg att komma på vilken mikrovana man kan börja med, t ex "Idag när barnen springer runt mig och frågar en massa saker, ska jag lyssna 5 minuter koncentrerat på barnet."

Här kommer en förklaring av Pomodoro-tekniken:




tisdag 9 februari 2021

Elever kan ge oss lärare chanser vi bör ta

 En lärare kan ge sin elev kraft att vilja och våga tro på sig själv tillräckligt för att göra skillnad i världen, eller som Adam Saenz säger i detta TED-Talk: 

"När du förstår ditt värde, så kommer du också att leva ditt liv som om dina val spelar en roll och att du är här på jorden av en orsak."




onsdag 5 februari 2020

Även lärare behöver förebilder

Bill Gates föreläser på ämnet "Hur skapar man en bra lärare?" och han påpekar att det ur ett jämlikhetsperspektiv är viktigt att skolor och undervisning håller en jämn och hög kvalitet. För att vi ska förstå hur viktig fråga detta är i USA berättar Bill Gates att statistiskt sett har ungdomar från låginkomstfamiljer mindre chans att avsluta en 4-årig College-utbildning än vad de har att få sitta i fängelse.

På senare tid pratar man i forskarsammanhang mycket om att läraren spelar en nyckelroll vad gäller utbildningens kvalitet. Bra lärare gör enorm skillnad. Bill Gates berättar att om alla lärare var lika bra som de bästa lärarna i landet skulle skillnaden i skolresultat mellan USA och Asien försvinna på bara 2 år och på 4 år skulle man vara i en klass helt för sig.

Studier visar att det som gör lärare bra inte är hur länge de jobbat som lärare. Efter att en lärare har fått 3 års undervisningserfarenhet förändras hans eller hennes elevers studieresultat inte nämnvärt. Studier visar dessutom att elevernas resultat inte påverkas av om läraren själv fördjupat sig genom att ta extra kurser i ämnet. Har läraren bara tillräckliga kunskaper så gör de där extra högskolekurserna ingen märkbar skillnad. Ändå är det oftast antal år i yrket och antal högskolepoäng och titlar som avgör lärarens lön.

Enligt Bill Gates är att det oftare de duktigaste lärarna som byter karriär än de sämsta. Det beror på att de bästa lärarna ofta jobbar i motvind och inte får den uppskattning de förtjänar. Till slut tröttnar en del av dem på arbetssituationen.





Lösningen menar Bill Gates är att lärare får förebilder och försöker efterlikna dem. Ett exempel på hur framgångsrika lärare jobbar är att de ...

  • samlar data för att försöka ta reda på vilka undervisningsmetoder och material som ger bäst resultat
  • filmar sig själva och varandra när de undervisar 
  • använder klassrumsfilmerna som utgångspunkt när de diskuterar sånt som fungerat särskilt bra och sånt som de vill ha tips och stöd kring
  • individualiserar undervisningen
  • är mycket aktiva i klassrummet och ser till att alla barn hänger med och är aktiva





Det kollegiala lärandet är i dag systematiserat i Sverige och det har därmed fått både kraft och stabilitet, men jag skulle önska att lärare generellt fick ännu fler möjligheter att göra studiebesök på varandras skolor, samplanera, auskultera, diskutera och analysera.

lördag 23 mars 2019

Seminarium om barnrättsarbetet i Simrishamns kommun

Det är spännande att följa Simrishamns kommuns barnsrättsarbete. Simrishamns kommun ligger verkligen i framkant på detta område.

Detta har jag skrivit mer om här: 
Som en konsekvens av att det händer så mycket på det här området, har jag idag varit på boksläpp och efterföljande seminarium på "Skeppet" i Simrishamn.

Boken som nyss blivit färdig har titeln Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna och är skriven av Marie Lundin Karphammar med bidrag av Ewa Kristensson.

Marie Lundin Karphammar inledde eftermiddagens tema kring barnrätt och barnrättsarbete med att kortfattat presentera sin bok.  Den handlar om hur barnkonventionen har implementerats i Simrishamns kommun och särskilt inom barn- och utbildningsförvaltningen.

Syftet med implementeringen har framför allt varit att få kommunens verksamheter att utgå från en gemensam barnsyn och ett värdegrundsbaserat synsätt i allt arbete som rör barn och unga direkt eller indirekt. Boken vänder sig därmed till alla som på ett eller annat sätt arbetar med frågor som berör barn.

Marie Liljenberg, verksamhetschef Campus Österlen, ledde därefter ett offentligt samtal om de mänskliga rättigheterna -  bakgrunden, nuläget och framtiden. Det fanns också möjlighet att ställa frågor till panelen.



I samtalet deltog Jarl Silfverberg, beteendevetare, Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist, Bodil Rasmusson, fil. Dr. i socialt arbete, Per Wickenberg, professor emeritus i rättssociologi, Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef, Agneta Åhlund, psykoterapeut/handledare och fd Sverigechef för Rädda Barnen, Göran Bexell, professor emeritus i etik, Tove Kjellander, barnrättsexpert och Christer Karphammar, fd internationell domare i FN.

Stort tack för en mycket givande dag!













tisdag 3 oktober 2017

Simrishamn satsar på skolbibliotek och barns och ungas läsning

 

Simrishamn satsar på skolbibliotek och barns och ungas läsning

Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun har gjort en storsatsning på de kommunala skolbiblioteken, med nya och bättre lokaler och utökad bemanning.

Nyanställda skolbibliotekarier är Gunilla Arvidsson, Christine Valvis Bergstrand och Frida Sundling (som även är 70 % ungdomsbibliotekarie på Simrishamns bibliotek). Richard Sturesson som arbetat som skolbibliotekarie i kommunen sedan 2011 är mycket glad över att ha fått nya kollegor att arbeta i ett team tillsammans med.

Satsning på barns och ungas läsning i Simrishamns kommun

Barns och ungas läsning och skrivande stod i centrum när litteraturpedagog Karna Nyström,  skolbibliotekarie Christine Valvis Bergstrand, skolbibliotekarie Gunilla Arvidsson, skolbibliotekarie Richard Sturesson, skoldepåansvarig Henrietta Denward,  biblioteksassistent Iman Chibbani och ungdomsbibliotekarie/skolbibliotekarie Frida Sundling träffades den 2 oktober 2017.

Skolbiblioteken spelar en viktig roll för elevers lärande

Cecilia Gärdén (fil. dr. i biblioteks- och informationsvetenskap och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan i Borås) har sammanfattat forskning kring skolbibliotekens betydelse för elevers kunskapsutveckling. Gärdéns slutsats är att skolbiblioteken spelar en viktig roll för barn- och ungas lärande:

”Studier visar att skolbiblioteken och skolbibliotekarierna har möjlighet att göra betydelsefulla intryck under elevernas skolgång och ge väsentliga redskap för elevernas samtid såväl som framtid. Läsförmåga, ett rikt språk och informationskompetens är inte endast relevanta kunskaper och förmågor för skolan, utan viktiga för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen omkring. En stor mängd forskning visar att välfungerande skolbibliotek med kvalificerad och motiverad personal kan skapa kapabla och entusiastiska läsare och informationskompetenta elever” (s 95).

Gärdén presenterar också vilka förutsättningar som krävs för att skolbiblioteken ska kunna spela denna viktiga roll:

”För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare” (s 93).

Samarbete mellan skolbiblioteken, Simrishamns bibliotek och Kulturgarantin

Måndagen den 2 oktober träffades kommunens fyra skolbibliotekarier i Rosa huset tillsammans med litteraturpedagog Karna Nyström som har huvuddelen av sin tjänst inom Kulturgarantin, skoldepåansvarig Henrietta Denward och Iman Chibbani, som arbetar med förskolorna och på barnavdelningen på Simrishamns bibliotek.

Samtalet handlade om barns och ungas läsning och hur man på olika sätt i gruppen kan utveckla det gemensamma arbetet för att stötta elever och pedagoger i läs- och skrivutvecklingsarbetet.

***

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

__________

Vill du veta mer?

Cecilia Gärdén har sammanfattat forskning kring skolbibliotekens betydelse för elevers kunskapsutveckling:  Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015

Här kan du läsa en kort sammanfattning av Kulturgarantin i Simrishamns kommun:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2016/04/15/simrishamn-forst-med-kulturgaranti-i-skolan/ 
och ett längre reportage från Kulturgarantins 10 års-jubileum 2015:   https://bufsimrishamn.wordpress.com/2015/12/11/kulturgarantin-firar-10-ar/

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...