Dra nytta av NE i skolans julförberedelser

På Nationalencyklopedins webbplats finns det massor av spännande texter, bilder, ljudfiler och filmer och många skolor har köpt licenser så att du och dina elever fritt kan använda materialet NE Skola.

Börja t ex med att läsa en övergripande text om julen:  http://www.ne.se/enkel/jul eller här:  http://www.ne.se/lang/jul

Astrid Lindgren har i många av sina berättelser beskrivit hur svenskarna firade jul förr i tiden. En av mina favoriter är hur Emil i Lönneberga firade en av sina jular:  https://www.youtube.com/watch?v=09zwgGZ2mlc&list=PLCFFA1CDA2E9FA1EA

Här kan du läsa vad vi svenskar helst vill göra vid jul. Stämmer det med dina erfarenheter? http://www.ne.se/rep/julens-topplistor

"Merry Christmas" by Currier & Ives.
[Public domain], via Wikimedia Commons.  
http://commons.wikimedia.org/wiki/File%3AMerry_Christmas_1.png

Så här gör man i England:  http://www.ne.se/rep/so-this-is-xmas

Här får du en förklaring till varför det heter Christmas och Boxing Day:  http://www.ne.se/static/useful/film/redfilm_christmas.jsp

Så här gör man i andra delar av världen:  http://www.ne.se/repj/jul-i-andra-l%C3%A4nder

Här kan du läsa om det svenska julbordet och hur det förändrats:  http://www.ne.se/rep/moderna-julbord-allt-%C3%A4r-inte-s%C3%A5-traditionellt-som-vi-tror

Här kan du läsa om hur jultomten kom till Sverige:  http://www.ne.se/rep/n%C3%A4r-julen-kom-med-tomten

Här kan du lyssna på ett radioprogram om julen. Du får höra Michael Garner läsa ur Charles Dickens novell A Christmas Carol och svensk-norska Astrid Wissén, som bor i London, berättar om sin jul:  http://www.ne.se/ur/program/159042

Här kan du lyssna till Selma Lagerlöfs berättelse Den heliga natten (1904):  http://www.ne.se/ur/program/171250

och här kan du läsa den själv:  http://runeberg.org/kristleg/0005.html

Här kan du testa dina kunskaper om julen:  http://www.ne.se/kunskapsjakten/spela/index.html?direct=true&gid=227462

 Här kan du hitta fler tips:  http://www.ne.se/static/useful/samlingar/julen.jsp

Konkret exempel på formativ bedömning

På facebook-sidan för nätverket Dela! hittade jag ett tips från Johan Lindström på ett tydligt och bra exempel om en formativ bedömning:



Jag skriver "formativ bedömning" här i inlägget, eftersom det känns som det blivit en allmänt vedertagen term för den här typen av pedagogik, men egentligen tycket jag det passar bättre med "formativ feedback" eller "formativ respons". Vad tycker du?

Något som jag upplever är särskilt enastående med exemplet är den unga elevens tålamod och uthållighet när han gör sex olika lösningar på samma uppgift.

Johan Lindström, som är skolledare i Sollentuna och bl a bloggar och twittrar kring utbildning och IKT-frågor, har gjort en bra sammanfattning av filmen om Austins fjäril:

- Eleven gör flera utkast. Mellan varje utkast får eleven feedback (feedforward) för att till varje nytt utkast göra en bild med högre kvalitet (= nå närmare målet för varje utkast).

- Man jobbar med kamratbedömning som en metod att höja kvaliteten på bilden (d v s elevens arbete) samt för att synliggöra lärandeprocessen.

- Eleverna ger varandra ”kritik”, men inte på ett negativt sätt.

- Man har ett tydligt mål.

- Man synliggör målet, d v s man jobbar med förebildsarbete.

- Man har tydliga delmål (form och färg i det här fallet).

- Man jobbar med en dialog mellan lärare och elever samt mellan eleverna (inte envägskommunikation).

- Det finns inte ett rätt svar som läraren sitter på, utan eleverna är de som kommer med förslagen på förbättringar.

- Eleverna fungerar som en ”kritikgrupp” på ett positivt sätt.

- Man har fokus på det som går att förbättra (= höjd kvalitet är målet).

- Man är tydlig med att det finns olika sorters råd/feedback och att det är bra med konkreta och specifika råd (”shape of the wings and pattern of the wings”).

- Läraren har återkopplande frågor som belyser den feedback som eleverna gav tidigare och om eleven som gjort ett nytt utkast tagit till sig råden? (”han lyssnade och förbättrade”).

- Man lyfter fram förbättringarna från ett utkast till nästa.

- Läraren pratar om hur mycket framsteg eleven gjort. Fokus på framstegen (”progress”), inte slutprodukten.

- Läraren lyfter fram hur viktigt det är att feedback ges på rätt sätt, då det är den hjälp som eleven får för att förbättra nästa utkast. 

Här kan du läsa fler av Johan Lindströms tankar kring filmen:

 http://johan1111.wordpress.com/2013/11/01/kritik-och-formativ-feedback-i-undervisningen-del-2/