Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

1

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!

Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

Etnicitet som resurs

Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

Ombytta roller

Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/

 

 

Fem frågor som kan vägleda dig genom livet

Så här i slutet av en termin är det härligt att lyssna till goda talare som summerar sin livsvisdom och ger råd till nyblivna studenter. I detta inspirerande tal listar Dean James Ryan fem bra frågor/uttryck som kan hjälpa dig och dina elever att hitta rätt genom livet:

1. Vänta, vaddå? (ett försök att klargöra och förstå)
2. Jag undrar varför/om ...? (nyfikenhet, kreativitet)
3. Kan vi inte åtminstone ...? (utveckling, framsteg)
4. Hur kan jag hjälpa till? (goda relationer)
5. Vad som verkligen betyder något ... (livets kärna)

och så en bonusfråga:

• Och fick du vad du ville få ut av livet trots allt?

 

Simrishamn är Skånes bästa kulturskolekommun 2016

Varje år sedan 2009 utser Lärarförbundet bästa kulturskolekommun i Sverige. Av Sveriges 290 kommuner placerar sig Simrishamn i år på plats 29 (förra året 37) och intar därmed förstaplatsen i Skåne län andra året i rad.

Rankingen baseras på tre faktorer:

1. Resurser till musik- och kulturskolan
2. Avgifter för musik- och kulturskolan
3. Andel elever i frivillig verksamhet

Genom rankningen vill Lärarförbundet lyfta fram de kommuner som satsar på sin musik- och kulturskola och inspirera fler att göra detsamma.

Sylvia Carlsdotter, chef för Kulturpedagogiska enheten är väldigt glad över förstaplatsen:

– Vi fortsätter att utveckla vår verksamhet. Antalet elever ökar både inom musik, dans och cirkus och ”Dansens hus” har tillkommit, så vi ser fram emot att klättra vidare uppåt. Det kontinuerliga arbetet med kultur i skolan, det vill säga ”Kulturgarantin” som Simrishamn var först i landet med, ger också ringar på vattnet.

 

I Simrishamn ses tillgången till kultur som en demokratisk rättighet. Kommunens barn ges möjlighet att uppleva professionella konserter, föreställningar och utställningar och pröva på att uttrycka sina tankar, idéer och känslor med hjälp av olika former av kultur.

 

 

Här kan du läsa mer om Kulturgarantin:  ”Simrishamns kulturgaranti firar 10 år”

 

Kommunen fortsätter sin satsning på att ge unga möjligheter att uppleva och utöva kultur.

– För oss är det självklart att kulturen står högt på agendan och ständigt interagerar med vår skolverksamhet. Det är roligt att det gett ett så bra resultat och att vi är en förebild för andra, säger Ewa Kristensson, stolt barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun. Det är bra för kommunens barn och unga och det ökar givetvis barnfamiljers intresse att flytta till kommunen.

 

Och Kulturskolan fortsätter utveckla nya lösningar för barn och unga:

– Nu i sommar stundar en omfattande nysatsning, under åtta veckor på lovet blir det Sommarkulturskola, fem dagar i veckan, säger Sylvia Carlsdotter. Ett sätt att bidra till att alla barn ska ha möjlighet till ett roligt sommarlov.

Här finns mer information om sommarskolan:  ”Sommarkulturskola Simrishamn”

***

Simrishamns kommuns kulturskola sänder härmed ett stort TACK till alla som på olika sätt varit och är involverade i att Kulturskolan växer och blommar!

***

 

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från Kulturskolans verksamhet:

Klicka på bilden eller på länken för att se resten av bilderna:  https://flic.kr/s/aHsk7pbRoq

Här hittar du hela rankningen av Sveriges kulturskolor:  ”Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun 2016 – hela riket”

Här kan du läsa Lärarförbundets pressmeddelande 2015: ”Simrishamn bäst på musik- och kulturskola i Skåne”

Här kan du läsa Ystads Allehandas artikel och se deras bilder och filmklipp från Barnkulturfestivalen i maj 2015: ”Skönsjungande inledning”

Du kan också läsa om festen i Österlenmagasinet på sidan 11: ”Kulturskolan bjöd på myllrande barnkulturfestival”

På Facebook kan du följa Kulturskolan och Kulturgarantin i Simrishamns kommun: https://www.facebook.com/pages/Kulturskolan-Kulturgarantin-i-Simrishamn

Här kan du hitta fler bilder från Barnkulturfesten, 29 och 30 maj 2015:  https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157651730241563