Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan

Simrishamns kommun har tagit emot många nyanlända. Inom kommunens skolor har man därför arrangerat flera fortbildningar på temat. Strax före sommarlovet 2016 arrangerade Barn- och utbildningsförvaltningen till exempel en heldag på Grand med flera föreläsningar och workshops på temat integration och möten med andra kulturer. Här kan du läsa mer om den dagen: ”Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten”.

Behov av språkutvecklande arbetsformer i skolan

Detta blogginlägg kommer att handla om en intressant heldagsfortbildning om språkutvecklande undervisning som hölls av Tiia Ojala för hela Korsavadsskolornas personal och andra inbjudna gäster i början av januari 2017.

Korsavadssskolan har tagit emot ca 150 nyanlända elever under de två sista åren, berättade Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan i Simrishamn, i samband med att hon presenterade föreläsaren och välkomnade alla deltagare. Just nu har man ca 100 nyanlända elever på skolan. All skolans personal behöver därför hjälpas åt att hitta bra vägar att stötta, handleda och utveckla de nyanländas elevernas språk och kunskaper.

Dagens föreläsare, Tiia Ojala, är legitimerad lärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare och föreläsare. Hennes föreläsning handlade om de nyanländas behov och hur man kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att nyanlända elever ska klara sig bättre i skolan och i samhället i stort. Det handlar till exempel om att …

• ta reda på gruppens förkunskaper och skapa en förförståelse,
• arbeta med viktiga nyckelbegrepp och ha uppgifter där eleverna behöver använda begreppen i sina sammanhang,
• använda sig av visualiseringar som till exempel kroppsspråk, filmer och bilder,
• ge  förebilder till exempel genom att visa hur man kan lösa olika typer av uppgifter,
• diskutera vad som är bra och vad som kan utvecklas i en lösning av en uppgift,
• göra en liknande uppgift tillsammans med eleverna innan de ska arbeta enskilt,
• att ta reda på vad eleverna kommer ihåg, förstår och tagit fasta på vad gäller undervisningen,
• prata med eleverna om deras utveckling i såväl språket som i de respektive skolämnena.

Särskilt flerspråkiga elever har behov av dessa språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men de är bra för alla elever. Läraren anpassar materialet och förväntningarna efter sin elevgrupp.

Medmänniskan

– Vad är det som de nyanlända säger att de mest längtar efter när de kommit till Sverige? frågade Tiia Ojala, retoriskt. Jo, de säger alla att de behöver en medmänniska. Ensamheten är stor.

Tiia Ojala berättade bland annat om eleven Firel som varit i Sverige i två år och på den tiden lyckats uppnå betyget D i svenska som andraspråk. På bilden kan du läsa Firels förklaring till varför det gick så fort för henne att lära sig svenska. Några av de saker hon tar upp är att hon känt sig välkommen, hoppfull och fått ett tydligt och bra stöd.

Tiia Ojala framhåller att det är viktigt att vi visar att de nyanlända är välkomna, t ex med hjälp av olika former av fadderskap. Det är också viktigt att vi inte betraktar dem som offer, utan ser dem som de starka individer de är och att vi i den mån det behövs hjälper dem att hitta sin inre styrka.

Prioritera skolsvenskan

Forskning visar att det normalt tar mellan mellan 6 och 8 år att lära sig skolsvenska. Det är en väldigt lång tid för dessa barn och ungdomar. Kan vi acceptera att det tar så lång tid? Hinner de ens med en utbildning om de ska lära sig språket först, innan de kan börja lära sig ämneskunskaperna?  Tiia Ojala återkom flera gånger till att vi måste prioritera skolspråket framför vardagsspråket. Vardagsspråket lär eleverna sig ändå – i vardagen. Skolspråket måste de däremot lära sig i skolan.

Tiia Ojalas anser att man inte ska jobba med ordlistor med lösryckta ord för till exempel olika kroppsdelar eller klädesplagg, utan istället arbeta med orden i sina sammanhang. Skolan ska prioritera den undervisning som ger betyg och en bättre integration. Det är viktigt att alla som träffar ungdomarna tänker på att hjälpa dem att utveckla sitt språk och sina kunskaper om svenska förhållanden.

Boktips

Tiia Ojala tipsade särskilt om boken Greppa språket, som gavs ut av Skolverket 2012. I den kan man bland annat läsa att de viktigaste framgångsfaktorerna för språkinlärning. Det är bra att medvetet arbeta för att …

• utöka elevernas ordförråd och se till att öva orden i sina sammanhang,
• ge mycket språklig stöttning och
• ge eleverna många tillfällen att aktivt träna sig att använda språket för att kommunicera – läsa, skriva, tala och lyssna.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att …

• man – även med nyanlända – ska tala om hur det går med deras utveckling av ämneskunskaper.

Du kan ladda ner boken som pdf här:  Forskning för skolan: Greppa språket 

Här kan du se fler bilder från föreläsningen: ”Tiia Ojala om språkutvecklande undervisning”, 10 jan 2017.

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Tips på hur gymnasieskolan kan nå högre måluppfyllelse

I Sverige lämnar nästan hälften av eleverna med utländsk bakgrund sina gymnasieskolor utan fullständiga betyg. Enligt Michael Lindblads avhandling på Umeå universitet beror det inte i första hand på låg motivation utan det har orsakas av många samverkande faktorer: 

"Några av de omständigheter som har haft betydelse i processen fram till skolmisslyckandet är: 

• omfattande arbete vid sidan av skolan för att stödja familjens ekonomi
• omfattande ansvar i hemmet för flickor, till exempel ta hand om syskon
• kulturella skillnader i normer där främst flickor har skolan som en frizon med mindre övervakning och regler – flickor som skolkar för att umgås med skolkamrater
• övergrepp i nära relationer (ovanligt men med stor påverkan på de berörda, med depression och orkeslöshet)
• kunskapsbrist i hemmet (bland föräldrar) avseende hur det svenska skolsystemet fungerar och vad valmöjligheterna innebär
• avsaknad av information, undervisning och stöd inför val som görs
• låg motivation
• svårigheter i specifika ämnen
• svårigheter att få hjälp med läxor i hemmet
• svårigheter att få studiero i hemmet (trångboddhet)
• låg grad av samarbete och kommunikation mellan skola och hem under grundskolan och ännu mindre av sådant under gymnasietiden. 

Dessutom berättade tre av de tjugo intervjupersonerna att diskriminering och rasism bidrog till skolmisslyckandet. . 

Vad kan vi dra för nytta av studien? 

Lindblad skriver att han anser att följande insatser är viktiga för att fler elever ska få fullständiga avgångsbetyg:

• förbättra kommunikationen mellan skola och familj
• förbättra relationen mellan skola och hem
• öka kunskapen om de olika villkor som elever med migrationsbakgrund kan ha
• stöd avseende struktur på studier
• läxhjälp
• uppmuntran till elever
• strukturerad undervisning om utbildning och arbetsmarknad.

Läs mer på Skolverkets hemsida:  http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer-larande/bristande-motivation-forklarar-inte-skolmisslyckanden-1.256057

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan

Simrishamns kommun har tagit emot många nyanlända. Inom skolorna har man därför arrangerat flera fortbildningar på temat. Strax före sommarlovet 2016 arrangerade Barn- och utbildningsförvaltningen till exempel en heldag på Grand med flera föreläsningar och workshops på temat integration och möten med andra kulturer. Här har jag skrivit mer om den dagen:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2016/06/17/kompetensutveckling-inom-integration-och-kulturmoten/.

Detta blogginlägg kommer att handla om en intressant heldagsfortbildning om språkutvecklande undervisning som hölls för hela Korsavadsskolornas personal och andra inbjudna gäster förra veckan (10/1 2017).

Innan Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan i Simrishamn, presenterade dagens talare gav hon en inblick i skolans vardag. Korsavadssskolan har tagit emot ca 150 nyanlända elever under de sista två åren. Just nu har man ca 100 nyanlända elever. All skolans personal berörs och behöver därför hjälpas åt att hitta bra vägar att stötta, handleda och utveckla de nyanländas elevernas språk och kunskaper.


Många tips på metoder och verktyg
Dagens föreläsare, Tiia Ojala, är legitimerad lärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare och föreläsare. När hon föreläser om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan, använder hon sig själv av samma metoder som hon förespråkar. Hon ger dessutom mängder av konkreta exempel från sin vardag som lärare. Mitt nästa blogginlägg kommer därför att ta upp konkreta undervisningstips från hennes föreläsning.

Medmänniskan
- Vad är det som de nyanlända säger att de mest längtar efter när de kommit till Sverige? undrar Tiia Ojala, retoriskt. Jo, de säger alla att de behöver en medmänniska. Ensamheten är stor. Det är viktigt att vi visar att de nyanlända är välkomna, t ex med hjälp av olika former av fadderskap. Det är också viktigt att vi inte betraktar dem som offer, utan ser dem som de starka individer de är och att vi i den mån det behövs hjälper dem att hitta sin inre styrka.

Prioritera skolsvenskan
Forskning visar att det tar mellan mellan 6 och 8 år att lära sig skolsvenska. Det är en väldigt lång tid för dessa barn och ungdomar. Hinner de ens med en utbildning om de ska lära sig språket först, innan de kan börja lära sig ämneskunskaperna? Kan vi verkligen acceptera att det tar så lång tid? undrar Tiia retoriskt. Tiia återkommer flera gånger till att vi måste prioritera skolspråket framför vardagsspråket. Vardagsspråket lär eleverna sig ändå - i vardagen. Skolspråket måste de däremot lära sig i skolan. Jobba inte heller med ordlistor med lösryckta ord för t ex olika kroppsdelar eller klädesplagg, utan arbeta med orden i sina sammanhang. Prioritera den undervisning som ger betyg och en bätte integration. Det är bra om alla som träffar ungdomarna tänker på att hjälpa dem att utveckla sitt språk och sina kunskaper om svenska förhållanden.

Boktips
Tiia Ojala tipsade särskilt om boken Greppa språket, som gavs ut av Skolverket 2012.

Så här beskrivs boken på Skolverkets webbsida:

Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet

Du som lärare har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling. Men i synnerhet för flerspråkiga elevers dubbla inlärningsprocesser.Vilka arbetssätt stärker dessa processer och vilka verktyg hjälper dig som lärare att möta dessa elever? Detta tas upp i boken Greppa språket!

Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever.Fokus i översikten är att lyfta didaktiska perspektiv som gynnar flerspråkiga elever och diskutera modellersamt beprövad erfarenhet för bättre samverkan mellan elever och lärare. Frågor som vilka arbetssätt som kan stärka de flerspråkiga elevernas dubbla inlärningsprocesseroch vilka verktyg som kan hjälpa läraren att bättre möta flerspråkiga elever tas upp i boken.

Ladda ner boken som pdf här:  Forskning för skolan: Greppa språket