Praon – en vinn-vinn-situation för elever och företagare

1

Vårt förra inlägg handlade om att alla elever på Simrishamns kommuns skolor erbjuds minst tre veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). I detta inlägg kommer ni att få möta några prao-elever och deras handledare och höra vad praon betyder för dem.

De elever och handledare som ni kommer att få träffa är:

• Leen och Natalie på Apoteket Lejonet i Simrishamn
• Arve och Eva på Äppellundens förskola i Kivik
• Ida och Karin på 1910 Modehuset Simrishamn
• Emma och Lasse på Mårtens kök
• Andreas Olsson på ICA Brunnshallen

Apoteket Lejonet

Leen Hsino går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne när hon praktiserar på Apoteket Lejonet på Storgatan i Simrishamn:

– Jag sökte prao här för att jag vill bli apotekare i framtiden. Jag har fått pröva på många olika saker och trivs mycket bra. Jag har till exempel fått se hur beställningssystemet fungerar, packa upp varor och fylla på i butikshyllorna och så har vi gått igenom sortimentet och plockat bort varor med kort hållbarhet.

Natalie Björnson jobbar i butiken och kassan och har därför mycket kontakt med prao-eleverna:

– Vi är måna om våra praktikanter. De får träna sig i att följa instruktioner, vara trevliga och hjälpsamma mot kunder och ta egna initiativ. Det är kul när de visar att de är intresserade av jobbet och vågar ställa frågor. Ibland kan de till och med ge förslag på förbättringar. Praon är viktig för eleverna. De får en chans att se en arbetsplats och ett yrke på nära håll och de lär sig mer om sig själva. Det gör att de lättare kan ta ställning till om ett visst arbete skulle kunna passa dem.

Här hittar du fler bilder från Leens prao:  https://flic.kr/s/aHskXejdjf

Äppellundens förskola

Arve Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan. Precis före påsklovet passade vi på att besöka honom och hans handledare Eva Nilsson på Äppellundens förskola i Kivik.

– Jag tyckte det var kul att pröva på att jobba här för att det är en bra praktikplats och för att jag har lätt att få kontakt med barn, berättar Arve. När man gör praktik på en förskola tränar man sig i många saker som man har nytta av i livet, även om man inte kommer att jobba inom precis det här sedan.

Eva Nilsson, förskollärare och Arves handledare, fyller i:

– Det har varit trevligt och roligt att ha Arve här. Arve är engagerad, lyhörd och hjälpsam och har till och med kunnat leda diskussioner med barnen. Våra barn blev snabbt förtjusta i honom och ville vara med honom.

Både Arve och Eva anser att det är mycket viktigt att elever får en chans att göra prao.

– Många elever tycker att skolan är jobbig och tror att det ska bli lugnt att jobba. Efter att ha varit ute på en arbetsplats i några dagar får man en helt ny syn, menar Arve. Det ställs mycket krav och man måste våga ta egna initiativ och ställa frågor.

Eva håller med:

– Det är väldigt viktigt med prao. Det första mötet med en arbetsplats kan vara avgörande för en ung människas framtid. Jag och mina kollegor tycker att det är roligt att ta emot elever och visa hur jobbet ser ut och prata om varför vi gör som vi gör beroende på barnens mognad och utveckling. Våra praktikanter deltar i aktiviteter med barnen och vi visar dem bland annat våra styrdokument och hur vi jobbar med det digitala verktyget Pluttra där vi dokumenterar barnens utveckling individuellt och i grupp kopplat till läroplanen.

Arve fortsätter:

– Jag har lärt mig mycket under min praktik. Arbete inom förskolan handlar mycket om ledarskap och bemötande. Det är också lite speciellt att ha ett jobb där man hela tiden måste tänka på att vara en god förebild. Man blir mer medveten om vad man säger och vad man gör. Något som jag särskilt fått träna på under de här dagarna är att säga stopp. Det är inte så lätt som det kan låta, men det kan vara viktigt – särskilt om man jobbar med unga barn som inte ännu förstår var gränserna bör gå.

Här hittar du fler bilder från Arves prao:  https://flic.kr/s/aHskTsCk5z

1910 Simrishamns Modehus

Ida Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne under hennes andra prao-vecka på 1910 Simrishamns Modehus:

– Det har varit roligt. Jag är intresserad av kläder och mode och skulle vilja jobba i en klädbutik i framtiden, så den här praktikplatsen har passat mig perfekt. Jag har sett hur min handledare Karin Persson tar hand om kunder och jag har fått prova på att packa upp kläder, larma och prisa varor, städa, snygga till och hålla ordning.

– Ja, det personliga bemötandet är väldigt viktigt i en sådan här affär, fyller Karin i. När man går i årskurs 8, kan man inte stå i kassan ännu, men det finns mycket annat som man kan göra. Man lär sig genom att iaktta andra och genom att pröva på olika mindre arbetsuppgifter. Det är viktigt att ungdomar får uppleva hur det fungerar på en arbetsplats. Då kan det också bli lättare för dem att välja vilken inriktning de vill studera på gymnasiet.

Det håller Ida med om:
– Praon är bra för man kan få pröva på olika jobb och ta reda på hur arbetslivet är. Det är också bra för att man får ta lite mer ansvar.

Här hittar du fler bilder från Idas prao:  https://flic.kr/s/aHskSbXT53

Mårtens kök och café

Emma Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och praktiserar på Mårtens Kök och café i Simrishamn:

– Jag trivs väldigt bra. Jag gillar att lära mig nya saker och det har passat bra här. Jag har bland annat fått prova på att göra semlor, bre frallor, passa mat på stekbordet och i fritösen, lägga upp dagens rätt, servera, torka bord, sopa, diska och lära mig hur kassan fungerar. När jag är färdig med något så säger jag till min handledare eller mina arbetskamrater och då får jag tips på vad jag kan göra härnäst. Det är viktigt att man är snabb och att allt ser bra och snyggt ut.

Lasse Larsson driver restaurangen och handleder prao-eleverna. Han håller med och tillägger:

– Vi tar emot en praktikant i taget. Vi vill ha tid att ta väl hand om varje elev och vi vill ha bra arbetsuppgifter till honom eller henne. Elever som kommer ensamma är också mer intriktade på att lära sig jobbet. Vi uppmuntrar våra praktikanter att visa vad de vill och att säga till om de vill testa någon uppgift. Är de framåt och gör bra ifrån sig under praktiken, har de goda chanser att senare få ett sommarjobb hos oss. På så vis blir det ett win-win: eleverna får en chans att prova om jobbet passar dem och vi får möjlighet att rekrytera och lära upp framtida medarbetare.

Här hittar du fler bilder från Emmas prao:  https://flic.kr/s/aHskSpZz4v

ICA Brunnshallen

ICA Brunnshallen i Simrishamn har genom åren tagit emot många elever på prao och andra former av praktik. Praoeleverna får framför allt hjälpa till med att packa upp varor och snygga till i hyllorna ute i affären.

Andreas Olsson tar emot många praktikanter på ICA Brunnshallen i Simrishamn.

– Vi tar gärna emot praktikanter, berättar ställföreträdande butikschef Andreas Olsson. Praktiken är ett bra tillfälle för oss att locka till oss framtida medarbetare. Vi vill visa möjligheterna – hur roligt, omväxlande och intressant det är att jobba inom livsmedel.

– Normalt tar vi emot två praktikanter i taget, fortsätter Andreas. Vi vill hålla hög kvalitet. Eleverna ska ha bra uppgifter och känna att de får bra stöd. De som stannar längre tid får lite större uppgifter att jobba med, t ex kan en elev som jobbar i ”frukt och grönt” få i uppgift att lära sig vad grönsakerna och frukterna heter. De som stannar lite längre får också en chans att cirkulera, så att de ska få en helhetsbild av verksamheten.

Här hittar du bilder på elever som gör praktik på ICA Brunnshallen:  https://flic.kr/s/aHskUbdE2f

___________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Företagare gör en viktig samhällsinsats genom att ta emot prao-elever. De hjälper unga människor att lära sig mer om sig själva och arbetsmarknaden och ger dem en chans att ta reda vilka jobb som de skulle kunna trivs med och försörja sig på. Samtidigt gör företagarna också något viktigt och bra för sina egna företag. Ungdomarna kan bli företagens framtida medarbetare och/eller konsumenter.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv inspirerar och stöttar företag i deras samarbete med skolor och de har bland annat gjort en handledarguide. I handledarguiden finns konkreta tips och idéer som kan vara till hjälp inför och under praktiken för att göra den så bra som möjligt för eleven, handledaren och företaget: ”Handledarguiden” 

Här har LO Ung samlat konkreta och bra tips till ungdomar som ska ut på prao:  http://ung.lo.se/praktik/praktisera/tips-infor-praon/

 

Praon ger ovärderliga kunskaper som man inte kan läsa sig till

Studier visar att praktisk arbetslivsorientering (prao) uppskattas av såväl elever som företag. Eleverna tycker att praon är kul och motiverande och arbetsgivarna ser det som en bra möjlighet att rekrytera nya medarbetare till sina företag. Praon leder automatiskt till ett nära samarbete mellan näringsliv och skola. Det blir mer tydligt vilka yrken som har brist på arbetskraft och var ungdomarna har störst chanser att få jobb. Studier visar också att praon är ett effektivt sätt att få ungdomar att hitta till yrken och utbildningar som passar deras intressen och förmågor.

Simrishamns kommun satsar därför på praon. Kommunens elever gör två veckors prao i årskurs 8 och en vecka i årskurs 9. Det ger eleverna en konkret inblick i vilka yrken som finns och hur en arbetsplats kan fungera.

Lena Hjelmström och Ewa Kristensson är eniga om att praon är viktig.

– Vi ser prao som en viktig och givande del i barns och ungas utbildning, berättar barn- och utbildningschef Ewa Kristensson och utveckingsledare Lena Hjelmström. Skolans utbildningsuppdrag är brett, och en del i det är att hjälpa eleverna att göra medvetna studie- och yrkesval längs vägen.

– Att under skoltiden få möjlighet att komma ut i arbetslivet ger unga en inblick i olika branscher och det finns också ett stort värde i att få se hur det går till på en arbetsplats. För många av ungdomarna kan prao vara steget till första jobbet, och vi vet att det är en fördel när unga tidigt får erfarenheter från arbetslivet, både för den enskilda men också för samhället.

– I vårt arbete med studie- och yrkesvägledning så kommer prao att fortsätta vara en viktig pusselbit, lovar Ewa och Lena. Praon gör så mycket gott för våra elever.

***

Den här gången prövar vi att publicera texter och bilder i form av en serie inlägg om grundskolans praktiska arbetslivsorientering (prao).

I kommande blogginlägg får ni alltså träffa några olika prao-elever och handledare ute på deras arbetsplatser. Ni kommer att få veta mer om vad eleverna får göra på sin prao och vad de tycker att de lärt sig. Samtidigt passar vi på att fråga deras handledare vad de tycker om att ta emot prao-elever. Du hittar inlägget här: Praon – en vinn-vinn-situation för elever och företagare.

Därefter kommer vi att göra ett besök i klass 8f på Korsavadsskolan för att höra hur de jobbar med arbetsmarknadsfrågor i undervisningen och hur de ser på praons roll i grundskolan.

____________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du läsa mer?

Svenskt näringslivs rapport ”Prao – vägen till det första jobbet. En studie om samverkan mellan skola och näringsliv” (2015)

Fredrik Malm ”Prao ger värdefull inblick i arbetslivet”, Svenska Dagbladet, 15 mars 2016:  https://www.svd.se/prao-ger-vardefull-inblick-i-arbetslivet

Henrik Malm Lindberg, arbetsmarknadsforskare vid Ratio – Näringslivets forskningsinstitut,”Svensk skola saknar tillräcklig kontakt med arbetslivet!”, Sydsvenska Dagbladet, 12 september 2016: http://www.sydsvenskan.se/2016-09-12/svensk-skola-saknar-tillracklig-kontakt-med-arbetslivet

Rolf Elmér, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne, ”Kommunpolitiker bör ta ansvar för att det finns prao”, Sydsvenska Dagbladet 23 september 2016:  http://www.sydsvenskan.se/2016-09-23/kommunpolitiker-bor-ta-ansvar-for-att-det-finns-prao

 

Sikta-grupper lyfter skolornas arbete med IKT

Att förstå och kunna använda sig av datorer, chromebooks, ipads, med mera i skolan har blivit viktigt för barn och unga redan i tidiga åldrar. Även om många elever har stor teknikvana redan när de börjar grundskolan, behöver de flesta tips och stöd kring hur man kan använda informations- och kommunikationstekniken (IKT) som hjälpmedel i skolan. I skolområde Nord i Simrishamns kommun har man löst denna utmaning genom att skapa något man kallar sikta-grupper.

Sikta-grupperna består av totalt 6-9 elever från årskurs 4, 5 och 6 på Piratenskolan i Kivik respektive Gärsnäs skola. Gruppernas uppdrag är i första hand att hjälpa sina skolkamrater med tekniken – elevernas chromebooks och olika appar och andra internetbaserade verktyg som används i undervisningen.

Vi tar oss till Piratenskolan i Kivik och träffar Petter Åkerberg, Anton Nordström och Fabian Leiström från årskurs 4 och deras lärare Ida Andersson, för att höra vad de tycker om att vara med i sikta-gruppen och hur de lagt upp sitt stöd:

– Det är jättekul att få hjälpa sina skolkamrater, säger Petter.

Anton och Fabian håller med:

– Ja, man blir liksom gladare.

– De som vi hjälper blir glada och det känns fint, förklarar Anton. Dessutom lär vi oss mycket  – inte bara om datorer utan också om ledarskap.

– Man blir modigare och bättre på att förklara och lära ut saker, fyller Fabian i.

Sikta-gruppen har möten några gånger per termin. Då planerar de lite större aktiviteter och spånar idéer kring hur de bäst ska kunna hjälpa de yngre eleverna att känna sig säkra med sina chromebooks. Fabian berättar:

– Sedan har vi korta möten med vår lärare Ida Andersson, när någon elev bett om hjälp med något. Då bestämmer vi vilken typ av hjälp som passar bäst och vem som ska göra vad.

– Vi har fått vara med och hålla i lektioner för de yngre barnen om hur man kan komma igång med sin chromebook, berättar Anton. Men oftast handlar det om att någon lärare ber oss i sikta-gruppen att komma in och hjälpa en klass som stött på ett problem.

– Vi har också skapat en youtube-kanal, fortsätter Petter. Där lägger vi upp egna filmer med svar på vanliga frågor som vi får av våra skolkamrater. Vi turas om att vara de som syns i instruktionsfilmerna och att vara de som filmar.

Ida Andersson berättar om sina erfarenheter som pedagogisk ledare för sikta-gruppen:

– Det har varit väldigt spännande och kul att jobba med sikta-gruppen. Det märks att eleverna tar uppgiften på allvar och att de växt med den. Att elever regelbundet hjälper varandra över årskurser och klasser, har dessutom gjort att vi kommit varandra närmre på hela skolan.

Även rektor Christina Bergkvist lyfter fram de mervärden som följer med skolornas sikta-grupper:

– IKT och digitala verktyg är nu för tiden en stor del av elevernas vardag i skolan. Simrishamns kommun vann ju t ex den nationella kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016. På våra skolor i Nord vill vi öka elevernas engagemang i sitt eget och sina kamraters lärande, och sikta-grupperna är ett bra exempel på hur man får använda sina datakunskaper samtidigt som man hjälper och stöttar en kompis. Eleverna i sikta-grupperna får även träna förmågor som ansvarstagande, problemlösning och bemötande. Detta kallar vi i skolans värld för ”entreprenöriella förmågor” och jag är väldigt stolt över att våra sikta-grupper bidrar till att eleverna får dessa färdigheter.

___________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Sikta-gruppen på Piraten-skolan i Kivik består av sju elever från årskurs 4, 5 och 6. Denna bild är hämtad från skolans facebook-sida.

Eleverna i Sikta-gruppen på Piratenskolan har skapat en YouTube-kanal där de lagt upp instruktionsvideos med egna tips och förklaringar på hur man kan lösa vanliga teknikproblem. Filmerna visar bland annat hur man kan starta om sin chromebook på ett snabbt och smidigt sätt, ändra ljusstyrkan på skärmen, öppna eller stänga en ny flik i webbläsaren och hur man kan ta en bild av det som visas på skärmen. Du hittar instruktionsfilmerna här: Ida Andersson, SIKTA- gruppens youtubekanal för hjälp och idéer