fredag 11 november 2016

Simrishamns kommun får topplacering i Bästa skolkommun 2016

 

Simrishamns kommun får topplacering i Bästa skolkommun 2016

 

b_sta_skolkommun_allm_n_2016_h_guppl_st

 

När Lärarförbundet för femtonde året i rad presenterar sin skolranking Bästa Skolkommun, hamnar Simrishamns kommun på plats 18 av Sveriges 290 kommuner och på plats 5 i Skåne.

Lärarförbundet jämför kommunerna utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de enskilda kommunerna satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad de väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet.

Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

Med anledning av rankningen bjöd barn- och utbildningsförvaltningen in representanter från Lärarförbundets lokalavdelning för diskussioner kring undersökningens resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen representerades av Ewa Kristensson och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn och från Lärarförbundet kom ordförande Cecilia Andersson och vice ordförande Anki Lindström.

Lärarförbundet och barn- och utbildningsförvaltningen träffas för att analysera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

Lärarförbundets ordförande Cecilia Andersson, barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson, lärarförbundets vice ordförande Anki Lindström och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn träffades för att diskutera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

 

– Det är roligt att vi rankas så högt i Lärarförbundets jämförelse, säger barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson. Vi som jobbar med skolfrågor tycker att det finns ett stort intresse för barn- och utbildningsfrågor här i kommunen och vi får bra gehör från våra politiker. De är engagerade och positiva till satsningar. Det känns väldigt bra.

Cecilia Andersson och Anki Lindström från Lärarförbundet tycker att det är bra att träffas för att diskutera de olika delarna i undersökningen.

– Det är glädjande att Simrishamns kommun klarar sig förhållandevis bra vad gäller sjukskrivningar bland lärare, säger Cecilia Andersson. Arbetsmiljön för våra elever och personal är en viktig fråga. Vi på Lärarförbundet pratar regelbundet med våra medlemmar om vad som skapar stress och diskussionerna har lett till åtgärder. Det kan handla om allt från hur arbetet kan bli mer effektivt till hur skolledarna bättre ska kunna stötta sina anställda.

– Jag jämförde Previa undersökningarna från 2013 0ch 2015 för att se om vi kunde hitta stöd i dessa för att våra lärare mår bättre nu än tidigare, berättar Magnus Lassen Törn. Och det hittade jag.

– När det gäller välbefinnande ”Jag mår bra” och livsglädje ”Jag upplever mitt liv som meningsfullt” har vi en större andel som svarar positivt på dessa påståenden 2015 jämfört med 2013. (Lärarförbundets rakning är baserad på hur situationen såg ut i Simrishamn 2015.) Dessutom ökar andelen positiva svar för samtliga frågor som rör området arbetsliv. Påståendena som undersöktes var:

  • Jag trivs med mitt arbete
  • Jag får uppskattning för min arbetsinsats
  • Jag känner mig delaktig i det som sker på arbetsplatsen
  • Jag kan påverka min arbetssituation
  • Jag upplever ett gott samarbete med mina arbetskamrater
  • Jag upplever ett gott samarbete med min närmaste chef
  • Jag har en bra fysisk arbetsmiljö
  • Jag har de hjälpmedel eller den utrustning jag behöver för att utföra mitt arbete med bibehållen hälsa.
  • Jag har den kunskap jag behöver för att förebygga besvär i muskler och leder i mitt arbete.
  • Jag känner mig engagerad i mina arbetsuppgifter
  • Jag känner mig effektiv i mitt arbete

Det kan vara en bidragande förklaring till varför våra lärare är friskare nu än tidigare, menar Magnus Lassen Törn.

 

– Däremot är det tråkigt att Simrishamns kommun inte hävdar sig bättre vad gäller lönerna, påpekar Anki Lindström. Detta behöver vi ändra på för att kunna rekrytera nu när det börjar bli brist på behöriga förskollärare och lärare.

 


– Anledningen till att vi ligger lågt på ”andel förskola” är framför allt för att vi har förhållandevis hög andel barn som är inskrivna hos dagbarnvårdare (det vi kallar för pedagogiskt omsorg) i stället för förskola, förklarar Lena Hjelmström.

– Vi ser det som viktigt att kunna erbjuda alternativ till invånarna i kommunen. Dessutom börjar många av barnen inte när de fyller 1, utan någon gång mellan 1 och 2 år är vanligast. Även i de äldre åldrarna finns det en mindre andel barn som inte går i förskola.

 

 

Eleverna i Simrishamns kommun har förhållandevis goda betyg när de går ut årskurs nio.

För att bokstavsbetygen ska bli lättare att jämföra översätts de till siffror och räknas samman till ett så kallat meritvärde. Jämfört med Sveriges övriga 290 kommuner har Simrishamns kommun ett genomsnittligt meritvärde som kommer på plats 61. När Lärarförbundet jämför elevernas genomsnittliga meritvärde med deras förväntade meritvärde så kommer eleverna i Simrishamns kommun på plats 24.

– Det genomsnittliga meritvärdet tar inte hänsyn till en kommuns förutsättningar, förklarar Anki Lindström. Därför har Lärarförbundet även jämfört elevernas genomsnittliga meritvärde med det meritvärde man kan förvänta sig när man tagit hänsyn till andelen nyinvandrade elever i kommunen (d v s andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren), fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

 

Vad gäller jämförelsen av antalet Godkända betyg (d v s betyget E och högre) har Lärarförbundet valt att räkna hur stor andel av kommunernas elever som har godkända betyg i alla ämnen när de går ut årskurs 9. Kommunen rankas på plats 113 av 290 vad gäller det faktiska antalet elever som fått godkänt i alla ämnen och på plats 76 när man tagit hänsyn till kommunens förutsättningar.

– Skolorna och förvaltningen har skapat en tydlig och bra struktur för vårt systematiska kvalitetsarbete och det har generellt gjort att vi blivit mer resultatmedvetna, berättar Ewa Kristensson. Vi tittar på hur det har gått och tar reda på varför, för att hitta såväl framgångsfaktorer som förbättringsmöjligheter.

– Att våra elever når så goda resultat utifrån sina förutsättningar, är ett tecken på att vi har kompetent personal och att undervisningen möter elevernas behov, sammanfattar förvaltningens och Lärarförbundets representanter. Vi ser den fina placeringen som ett kvitto på det fantastiska arbete som våra medarbetare och kommunens barn och unga utför varje dag i alla våra verksamheter.

_________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Bästa skolkommun

Syftet med Lärarförbundets rankning av Bästa skolkommun är att uppmuntra kommuner att skapa goda förutsättningar för sina elever, lärare och skolledare.

Sedan femton år tillbaka kommer Lärarförbundet ut med sin rankning Bästa skolkommun på hösten och man har då jämfört statistik för hur situationen såg ut i de olika kommunerna året innan, i det här fallet år 2015. Kommunerna jämförs utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad eleverna väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet. Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

I mitten av oktober meddelade Statistiska Centralbyrån, SCB, att de levererat fel statistik som underlag till kriterium 13 i Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016. Detta kriterium väger endast en femtondel av den totala rankningen. Det kom därför ut en ny korrigerad lista i slutet av oktober 2016. Av landets 290 kommuner hade då 174 förflyttats fem eller färre steg i rankningen, 107 har rört sig två eller färre steg. Simrishamns kommun hade flyttats från plats 19 till 18 i rankningen.

Läs mer om Simrishamns resultat i rankningen här på Lärarförbundets hemsida.

Meritvärde

Meritvärdet skapas genom att man lägger ihop betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De elever som har läst moderna språk som språkval kan tillgodoräkna sig betyg från 17 ämnen.  Betygsvärdena för A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och  F=0. Det möjliga maxvärdet är alltså 320 till 340 poäng beroende på om man läst moderna språk eller inte.

onsdag 21 september 2016

Ungdomar coachas till att fullfölja studier och göra yrkesval

 

Ungdomar coachas till att fullfölja studier och göra yrkesval

ung-sluss

Ung Sluss finns nu på Storgatan 12 i Simrishamn. Öppettiderna är 10-14.

Den 15 september startade projekt Ung Sluss som riktar sig till ungdomar i sydöstra Skåne som är i åldern 16-24 år och varken studerar eller arbetar.

Ungdomarna får möjlighet att komma till mötesplatser där de träffar ungdomshandläggare, coacher, arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare. I projektet är också så kallade ungdomsspanare anställda. De är i samma ålder som projektets målgrupp och har som jobb att besöka ungdomarna, informera dem om deras möjligheter och uppmuntra och stötta dem att delta i projektet.

ung-sluss-i-simrishamn-9
På kommunernas mötesplatser kan ungdomarna delta i aktiviteter och få hjälp att bygga nätverk utifrån sina intressen, förutsättningar och behov. Några exempel på aktiviteter är:

  • Jobbsökarstrategier – matchning
  • Rekryteringsträffar
  • Arbetsplatsbesök
  • Jobbskuggning
  • Coachning i grupp och individuellt
  • Studiebesök
  • Praktik
  • Samtal kring vad som gör en glad, försöka finna sina intressen och mål i livet
  • Hjälp att ordna med sådant man kan behöva som vuxen, t ex bankID, swish och betala räkningar
ung-sluss-i-simrishamn-13

Anna Engström är studie- och yrkesvägledare på Ung Sluss i Simrishamn. Hon är noga med att betona att Ung Sluss inte är en myndighet, utan man kan komma när man behöver stöd eller hjälp med något: ”Vi som jobbar på Ung Sluss finns till för våra ungdomar. Alla har olika vägar och mål och vi har tid att lyssna och anpassa oss efter deras behov.”

I Simrishamns kommun finns ungefär 100 ungdomar i åldern 16-24 år, som saknar sysselsättning. Huvudfokus är att i första hand vägleda dessa unga mot att slutföra sina grundskole- och gymnsieutbildningar och hitta långsiktiga mål.

Målet är att samtal, möten med arbetslivet, ökade kunskaper om hur samhället fungerar, coachning kring friskvård och hälsa och förbättrad självkänsla och självkännedom, ska kunna hjälpa ungdomar att vilja och våga pröva nya saker och hitta sin väg in i studier eller arbetsliv.

ung-sluss-i-simrishamn-2

Coach Jonna Svensson Olin, ungdomsspanare Agnes Warelius och projektledare för projektet i Simrishamns kommun Johan Kohnke berättar att Ung Sluss på Storgatan 12 i Simrishamn har öppet alla vardagar mellan 10 och 14 och att även ungdomarnas anhöriga är välkomna: ”De ungdomar som vi vänder oss till kan behöva uppmuntran och stöd för att ta sig hit. Vi har anställt ungdomsspanare som kan söka upp ungdomar som vi tror skulle kunna vara intresserade av och ha behov av våra tjänster, men ungdomarnas anhöriga och vänner spelar också en viktig roll. Känner man en ungdom som inte har någon sysselsättning kan man gärna följa med honom eller henne för att hälsa på oss. Om man känner sig osäker kring hur man bäst ska kunna stötta sin ungdom kan man också själv besöka oss på Storgatan 12 eller ringa någon av våra coacher för att be om råd.”

 

Vill du veta mer?

Ung Sluss finns nu i Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Projektet startade den 15 augusti 2016 och pågår fram till 31 december 2017.

Besök gärna Ung Slussens mötesplats på Storgatan  12 i Simrishamn. Du hittar också ”Ung Sluss i Simrishamn” på Facebook:  https://www.facebook.com/ungsluss.simrishamn/    InstaGram @ungsluss.simrishamn och på Snapchat @simrisungsluss

ung-sluss-i-simrishamn-4

På Nyheter P4 Kristianstad kan du höra ett radioinslag från Ung Sluss i Simrishamn (inslaget börjar efter en minut och är nästan två minuter långt):  http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780111?programid=101

På webbplatsen för Delegationen för unga till arbete kan du läsa mer om Ung sluss i en intervju med Johan Kohnke, arbetsmarknadsstrateg i Simrishamns kommun:  https://www.dua.se/news/fyra-kommuner-i-samverkan-kring-ungdomsarbetslosheten

Projektet har drygt 11 miljoner kronor till förfogande, varav 7,4 miljoner kronor kommer från ESF, Europeiska Socialfonden. Resterande finansiering, i pengar och tid, står de fyra samarbetskommunerna i SÖSK, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad för, tillsammans med Arbetsförmedlingen.

För mer information:  https://sydostskane.squarespace.com/ung-sluss

Kontaktuppgifter:

ung-sluss-i-simrishamn-11

Jonna Svensson Olin, coach
tel nr. 0721-80 37 65
mail: jonna.svenssonolin@simrishamn.se

Lena Bottner, coach
tel nr. 0414-81 91 87
mail: lena.bottner@simrishamn.se

Agnes Warelius, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 68
mail: agnes.warelius@simrishamn.se

Lina von Tourtchaninoff, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 67
mail: lina.von.tourtchaninoff@simrishamn.se

Anna Engström, studie- och yrkesvägledare
tel nr. 0414-81 95 31
mail: anna.engstrom@simrishamn.se

Johan Kohnke, delprojektledare
tel nr. 0414-81 93 87
mail: johan.kohnke@simrishamn.se

 

tisdag 6 september 2016

Barngruppen Blåvinge – för barn som har det svårt hemma

 

Barngruppen Blåvinge – för barn som har det svårt hemma

I ett samarbete mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen förbereder Annica Lindh och Petra Nurminen för nya Blåvinge-grupper, som ska starta nu i höst. De tar emot intresseanmälningar, träffar barn och föräldrar och sätter därefter ihop grupper av barn som har liknande erfarenheter och som de tror kan trivas ihop.

29300016871_535f898fbc_o

Annica Lindh och Petra Nurminen är ledare för barngruppen Blåvinge i Simrishamns kommun.

 

Många barn är drabbade och behöver stöd

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 7-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

När föräldrar har problem påverkas alla i deras omgivning och särskilt deras barn. Barnen blir ofta bättre på att tolka sina föräldrars känslor än sina egna. En följd av detta kan vara att barnen döljer sina känslor, har svårt att uttrycka känslor samt utvecklar anpassningsmönster och roller för att upprätta balansen i familjen, vilket sker på bekostnad av barnets egen utveckling.

Hjälp för barn att förstå och må bättre

Det är vanligt att barn i familjer med problem tror att de är ensamma om sina upplevelser. De tar också ofta på sig skulden för det som händer i familjen. Genom att delta i en Blåvinge-grupp får barnen möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, bli mer medvetna om sig själva och sina behov, dela sina erfarenheter och upplevelser med andra barn och avlastas från skuld.

Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få chans att …
• må bättre
• lära sig mer om sig själva
• träffa andra barn som varit med om liknande saker
• ha roligt
• känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor
• lära sig att göra saker som är bra för dem själva
• få veta mer om känslomässiga sjukdomar

Det som görs och sägs i gruppen är hemligt för utomstående

Blåvinge-grupperna träffas en gång i veckan efter skoltid, totalt tjugo gånger, och varje träff är två timmar. Grupperna är små och består aldrig av mer än 6 barn. Det är samma barn varje gång och det är alltid Petra och Annica som är ledare.

Barnen ska kunna känna sig helt trygg när man träffas i gruppen. De barn och vuxna som deltar får alltså inte berätta för någon utomstående vilka som går i gruppen eller vad de sagt och gjort. Därför kommer barnens föräldrar eller lärare inte heller att få någon information kring innehållet i samtalen.

Här kan du läsa mer om Blåvinge-grupperna:

Information på kommunens hemsida:  http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/stod-och-hjalp/barn-familj-och-ungdom/barngruppen-blavinge/

Informationsblad som vänder sig till vuxna (öppnas som pdf):   http://www.simrishamn.se/pagefiles/16811/A5_Bl%C3%A5vinge_vuxen.pdf

Informationsblad som vänder sig till barn (öppnas som pdf):  http://www.simrishamn.se/pagefiles/16811/A5_Bl%C3%A5vinge_barn.pdf

Här kan du se fler bilder från KAK-huset och delar av det material som man använder i Blåvinge-gruppen:  https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157651547180838/

Här har vi tidigare skrivit om barngruppen Blåvinge:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2015/04/15/barngruppen-blavinge-for-barn-som-har-det-svart-hemma/

Barngruppen Blåvinge är baserat på ett utbildningsprogram av Jette Boberg. Hon har utgått från CAP-metoden och vidareutvecklat den (CAP står för Children Are People). Här kan du läsa lite mer om hennes metod och arbete:  http://www.sydsvenskan.se/malmo/effekterna-kan-synas-upp-till-medelaldern/

torsdag 7 juli 2016

Stor nationell satsning på yrkesutbildningar

 

Stor nationell satsning på yrkesutbildningar

”Att välja en yrkesutbildning är ett smart val som ger många valmöjligheter efter examen: möjlighet att börja arbeta som anställd eller som egenföretagare i Sverige eller utomlands och möjlighet att studera på yrkeshögskola eller högskola och universitet.”  Det är det övergripande budskapet i den stora satsningen på yrkesutbildningar som startade nationellt under 2016.

Yrkesutbildningens år

I samarbete med LO och Svenskt Näringsliv har regeringen 2016 valt att göra en stor satsning som de kallar Yrkesutbildningens år. Satsningen består i bland annat utbildningar, konferenser, tävlingar och mässor. Målsättningen är att både att höja kvaliteten på utbildningarna och att öka intresset bland unga att läsa yrkesutbildningar i gymnasieskolan.

De senaste åren väljer allt färre ungdomar att gå yrkesutbildningar. 2008 var det 35 procent av gymnasieungdomarna som påbörjade ett yrkesprogram, 2015 var det bara 26 procent. Simrishamns kommun avviker dock från den nationella trenden. I februari 2016 var det 42 % som valde ett yrkesförberedande program.

De ungdomar som väljer en yrkesutbildning har goda jobbchanser. Sju av tio elever som tagit yrkesexamen har enligt SCB arbete ett år efter studenten.

Yrkes-SM

11-13 maj åkte många av Simrishamns kommuns högstadieelever till Malmö för att uppleva yrkesutbildningsmässan och tävlingen Yrkes-SM. Som besökare fick de information om olika praktiska yrken och yrkesutbildningar och de fick se och prata med arbetande ungdomar, uppleva hur de olika yrkena är, prova på och ställa frågor.

Yrkes-SM är dessutom ett tillfälle för skickliga ungdomar att få visa upp sitt valda yrke och tävla i vem eller vilka som bäst kan utföra det. I år tävlade man bland annat i betongarbete, golvläggare, elinstallation, hudterapeut, frisör, fordonslackering, guldsmed, florist, flygmekaniker,  vård och omsorg, plåtslagare, webbdesign och telekommunikation. Vinnarna går vidare till Yrkeslandslaget som ska tävla i den Yrkes-EM i Göteborg i början av december.

tävling i att styla skyltdocka-3

Många elever som besökte yrkesutbildningsmässan tävlade i ”Visual Managment” genom att styla en skyltdocka. Julia Wigren, Kimely Åkesson och Fatima Iskef i årskurserna 8 respektive 9, vann tre biobiljetter för deras skyltning.

tävling i att styla skyltdocka-1

”Vi bestämde oss för att vi ville ha sommar-tema eftersom det snart är sommar”, berättar Julia. ”Vi valde kläder som vi själv skulle vilja gå i: en typiskt somrig topp, korta byxor, nätta solglasögon och ett tufft armband.”

Apl-utveckling

Mycket av insatserna under Yrkesutbildningens år kretsar kring elevernas möjlighet att få viktiga delar av sin utbildning på arbetsplatser utanför skolan. Detta lärande sker i form av prao (praktisk arbetsplatsorientering i grundskolan), apl (arbetsplatsförlagt lärande på gymnasiets yrkesutbildningar) och lärling (en gymnasieform där eleverna får minst hälften av sin utbildning ute på sina praktikplatser).

Ett exempel på hur man arbetar med detta inom Simrishamns kommun är att hantverks- och handelsprogrammen på gymnasiesärskolan under 2016 tar hjälp av en nationell apl-utvecklare för att förbättra upplägget av gymnasieprogrammens apl.

Ett annat exempel är att Österlengymnasiet och gymnasiesärskolan använder Skolverkets webbaserade utbildning för handledare. Den fick pris för bästa E-learning i Swedish Learning Awards 2015 och används för att kommunens handledare och lärare ska vara väl förberedda i att handleda elevernas lärande och veta vad som förväntas av arbetsplatsen respektive skolan.

Utbildningen tar ca 4 timmar och innefattar bland annat skriftlig information och filmer, övningar och testa-dig-själv-frågor. Här kan du få veta mer:

 

Vill du veta mer?

Här hittar du webbplatsen för Yrkes-SM 2016: http://yrkessm.se/

Här hittar du mer information om Yrkesutbildningens år: ”Fokus på yrkesutbildningens år”

Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, har skrivit en debattartikel kring varför 2016 ska vara yrkesutbildningens år:  ”2016 – yrkesutbildningens år”

På Skolverkets hemsida kan du läsa mer om apl-handledarutbildningen:  ”Apl-handledarutbildning”

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...