I det traditionella klassrummet använder läraren en stor del av sin undervisningstid till att föreläsa och förklara viktiga företeelser och begrepp. Eleverna förväntas sedan, ofta själva och i form av läxor, jobba vidare hemma med materialet t ex genom att lösa uppgifter som kan kopplas till föreläsningen.
I det "flippade klassrummet" vänder man på när eleverna får läxor. Istället för att få läxa efter genomgången, får de sin läxa före. De ska helt enkelt förbereda sig inför lektionen. Detta kan de t ex göra genom att se en föreläsning i form av en film. När läraren och eleverna sedan träffas i klassrummet använder läraren sin undervisningstid till att jobba med övningar, frågor och diskussioner istället för att föreläsa. Tanken är att läraren på så vis ska kunna få tid till fördjupande diskussioner och till att stödja sina elever när de möter svårigheter i tillämpningen av sina nya kunskaper.
Måndagen den 11 augusti föreläste Daniel Barker för personalen i Simrishamns kommuns skolor. Här kan du se bilder från föreläsningen: https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157646022467260/
 |
| Daniel Barker föreläste om det omvända klassrummet för lärare och annan skolpersonal på Grand i Simrishamn, vid Simrishamns kommuns kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014. Foto: Charlotta Wasteson. |
Daniel Barker har inspirerats av Eric Mazur, professor vid Harvard University, som hävdar att om man vill att eleverna ska nå riktigt goda studieresultat måste man skifta fokus från undervisning till att hjälpa elever att lära:
En annan av Daniel Barkers inspirationskällor är Aaron Sams, en kemilärare som flippat klassrummet och på så vis hunnit jobba mer elevaktivt på lektionerna:
Vårt fokus som lärare ska alltså inte ligga på vad vi själva gör utan fokus ska ligga på vad eleverna gör.
Här kommer några tips till dig som vill jobba med flippat klassrum:
- Börja genom att undersöka om du lätt kan hitta bra redan färdigt material på nätet som du kan länka till eller om du ska skapa eget material.
- När du gör eget material, så var inte för kritisk. Om allt ska vara felfritt, utan hummanden och felsägningar, så tar det oändligt mycket tid att göra filmerna. Försök att göra allt i en tagning och lägg ut det direkt på nätet på t ex youtube. Sedan kan du kort beskriva innehållet och länka till filmerna från en blogg, skolans lärplattform eller i ett mail som du skickar till eleverna.
- Visst kan det vara bra för eleverna om din inspelade föreläsning kan komplettera det som står i boken, men det kan räcka att du bara förklarar det som står där. Även om du bara gör det, så hjälper du dina elever och det går snabbare att göra filmerna. Kompletteringarna kan dessutom kanske passa ännu bättre att ta upp i form av övningar, frågor eller diskussioner när du senare träffar klassen? De kanske kan användas när du vill försöka få eleverna att tänka själva?
- En central fråga är hur ska du få eleverna att titta på filmer med "hemföreläsningar" och Daniel Barkers tips är att man gärna på lektionen innan ska fråga eller visa eleverna något som får dem att bli sugna på att se den. Han ger dessutom sina elever kontrollfrågor i google formulär som de ska göra i anslutning till att de ser hans föreläsning. På så vis kan han, precis innan han ska träffa klassen, gå in i google formulär och se vilka elever som sett filmen och vilka elever som har förstått respektive inte förstått vad. I slutet på sina frågeformulär brukar han ha en öppen fråga i stil med "Finns det något i avsnittet som ni inte har förstått eller behöver särskild hjälp med?".
- Den stora utmaningen med det flippade klassrummet är att komma på bra och elevaktiva övningar som eleverna kan jobba med i klassrummet. Dessa övningar ska ge eleverna möjlighet att tillämpa de kunskaper de fått via föreläsningarna, t ex genom att dra paralleller, se likheter och skillnader och dra slutsatser. Lektionsplaneringarna ska också utnyttja den styrka som det innebär att eleverna kan jobba aktivt under lärarens handledning och med sina kurskamrater som inspiration och stöd.
Vill du veta mer?
Läs mer om hur Daniel Barker jobbar i en artikel i Svenska Dagbladet från 7 feb 2014 "Föreläsning på film lyfte lektionerna": http://www.svd.se/nyheter/inrikes/the-flipped-classroom_8612250.svdSe en film av Pedagog Stockholm med Daniel Barker om hur man flippar klassrummet:
Här kan du se en längre föreläsning som Barker höll på Matte/NO-biennetten 26 januari 2013: https://www.youtube.com/watch?v=faDRIkHENJs
Här kan du följa Barkers egen blogg om hur han använder digitala verktyg i undervisningen: http://barkersthlm.blogspot.se/
Här kan du ta del av Barkers föreläsningar i matematik och fysik: http://www.danielbarker.se/
Här kan du läsa läromedelsförlaget Natur och Kulturs beskrivning av Daniel Barkers bok om metoden Flipped Classroom: http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-7-9/Lararlitteratur-Gr-Lm/Input/
På Mind/Shift kan du läsa mer om hur man kan utveckla metoden för att få eleverna mer aktiva och engagerade "Flipped Classroom 2.0: Competency Learning With Videos": http://blogs.kqed.org/mindshift/2013/05/flipped-classroom-2-0-mastery-levelcomptenecy-learning-with-videos/
Inlägg
2 kommentarer:
Har du själv jobbat så, Charlotta? Det låter som en mycket intressant idé, nästan så jag önskar att jag fortfarande haft möjlighet att prova.
Hej Ingrid!
Det är så kul att få frågor och kommentarer! Jag tror att den här arbetsmetoden passar extra bra för lärare som redan har mycket erfarenhet av att föreläsa och förklara centrala avsnitt och begrepp. Jag tror alltså att metoden skulle passa dig väldigt bra. :)
Jag tänker att det skulle kunna vara nyttigt att pröva att flippa hela sin undervisning, för då tränar man sig i att bli mer effektiv när man föreläser. Filmerna eller texterna får ju inte bli för långa. Det faller sig också naturligt att samtidigt tänka igenom vad som man verkligen behöver föreläsa om. Behöver man verkligen göra flipp-filmer om allt som man i dag brukar välja att föreläsa om? Finns det kanske avsnitt som det egentligen skulle passa bättre att jobba med på andra vis?
Mina elever har periodvis jobbat med att de ska förbereda sig inför lektionen genom att läsa eller se någon film (jag har skrivit massor med föreläsningar som jag publicerat på respektive kursblogg, men jag får erkänna att jag har bara spelat in ett fåtal filmer) och sedan ska vi tillämpa det, skriva en text eller göra någon övning på lektionstid. Min erfarenhet är att arbetssättet har funkat bäst i typiskt teoretiska program.
Nu jobbar jag på särskolan. Där har vi generellt lite andra förutsättningar, vi har nämligen små undervisningsgrupper och vi har valt att inte jobba med läxor, men jag tror ändå vi kan få inspiration vad gäller hur man kan göra sin undervisning mer elevaktiv.
Vänliga hälsningar
Charlotta
Skicka en kommentar