I en UR-inspelning av Ulrika Jonssons föreläsning Inkludering och skoldatatek, berättar Ulrika hur hon arbetat för att skapa praktiknära skoldatatek som är nära elevernas och lärarnas vardag och på så vis kan ge ett varierat och bra stöd för både elever och lärare.
Bland annat berättade Ulrika hur de började sitt projekt genom att testa Hjälpmedelsinstitutets verktyg Kognitionssimulatorn. Kognitionssimulatorn visar en simulerad klassrumssituation på högstadiet. Man kan uppleva hur det är att delta i en klass som har lektion i svenska och gör en diktamen och en övning i läsförståelse. Besökaren kan uppleva hur det är att delta ifall man inte har någon form av funktionsnedsättning och, genom att aktivera olika ”filter”, kan de också testa hur situationen upplevs om man har ADHD, Aspergers syndrom eller Dyslexi .
Ulrika menar att man med simulationerna som utgångspunkt bättre kan förstå vilka svårigheter ens elever möter i skolan och att detta är en bra utgångspunkt när man vill designa goda lärmiljöer och uppgifter som passar för alla.
Efter att de testat hur det kan vara att ha olika diagnoser och bland annat med hjälp av enkäter inventerat vilka behov som fanns bland eleverna och lärarna, var nästa steg för Ulrika och hennes kollegor att ta reda på vilka verktyg som bäst skulle kunna kompensera eller i alla fall stötta eleverna i deras skolvardag.
Resultatet blev att de gemensamt beslutade sig för ett baspaket med teknik som alla skulle ha tillgång till och kunna använda.
Några andra tips som Ulrika ger är:
Fråga eleverna hur de läser. Med ögonen, öronen eller fingrarna? Kan de ha nytta av någon form av stöd för det?
Fråga eleverna hur de skriver. Med penna, tangentbord eller rösten? Kan de ha nytta av någon form av stöd för det?
Pröva att lära dig att använda tecken som stöd när du talar - det gör dessutom automatiskt att du tvingas sänka tempot.
Dramatisera olika saker som eleverna behöver kunna i sina kurser, t ex kan eleverna göra en stop-motion-film som visar farliga trafiksituationer med hjälp av legogubbar.
Dra nytta av SPSM:s värderingsverktyg.
Glöm inte att studera vad vi gör när vi lyckas! Lär av de lyckade projekten.
Ta vara på kraften i att jobba tillsammans: tillsammans kan vi massor!
I år är det 10 år sedan Kulturgarantin startades i Simrishamns kommun. I slutet av november firades detta med en två dagar lång nationell konferens ”På bron mellan kultur och skola. Kulturgarantin i Simrishamn – barnperspektiv i kommunal verksamhet”.
Begreppet Kulturgaranti myntades i Simrishamns kommun 2005. Satsningen har kommit att bli en förebild för andra kommuners arbete med kultur och skola. Med ett tydligt barnperspektiv har man här inte nöjt sig med att skapa goda förutsättningar för kulturupplevelser, utan man har gått ett steg längre och hävdat våra barns rättighet att få uppleva och skapa kultur inom skolans ram.
I praktiken innebär Kulturgarantin att alla elever som går i kommunal grundskola i Simrishamns kommun regelbundet går på föreställningar, konserter och utställningar med mera, diskuterar sina kulturupplevelser tillsammans med kulturpedagoger och tränar sig i att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor via olika konstarter. Dessutom får deras lärare kontinuerlig fortbildning i hur man kan arbeta med olika kulturformer i skolan.
Diana Olsson berättade på ett lättsamt och trevligt sätt om geografi, demografi, näringsliv och kommunala satsningar i Simrishamns kommun. Foto: Charlotta Wasteson.
Första konferensdagen handlade mycket om Simrishamn. Vår kommundirektör Diana Olsson och Barn- och utbildningsnämndens ordförande Christer Grankvist presenterade Simrishamns kommun för konferensens många långväga gäster och Sylvia Carlsdotter och Anna-Carin Uggla, enhetschef respektive kulturutvecklare barn och unga vid kulturpedagogiska enheten i Simrishamn, beskrev kulturgarantin och dess upplägg.
Anna-Carin Uggla samtalade med Mariel Rosendahl (teater), Hanna Thorstensen (dans), Mårten Hård (film och rörlig bild), Lars Nilsson (musik) och Karna Nyström (litteratur) om vad kulturpedagogerna gör ute i klassrummen tillsammans med kommunens elever och lärare. Foto: Charlotta Wasteson.
Därefter berättade fem av KPE:s kulturpedagoger om hur de ingår i kulturgarantin och gav mängder med konkreta exempel på hur de arbetar med elever och lärare ute på skolorna. En annan programpunkt var att representanter från bland annat Gotland, Ronneby, Åstorp och Kristianstad berättade om hur de arbetar för att ge barnen i deras kommuner möjlighet att uppleva och utöva kultur. Man ägnade också en stor del av konferensen åt att diskutera hur man ute på skolorna kan ta hjälp av kulturgarantin och musik, bild, film, dans, litteratur och teater, för att arbeta med integration av nyanlända.
Anne-Marie Körling talade om läsandet och skrivandets betydelse för barns och ungas språkutveckling. Foto: Charlotta Wasteson.
Konferensen innefattade inspirerande gästföreläsare. Till exempel visade Kulturrådets läsambassadör Anne-Marie Körling exempel på språkets betydelse för barns och ungas utveckling av självkänsla och Niklas Hald, skådespelare som doktorerat om vad det innebär att spela teater för barn och unga, talade om hur man kan förstå och skapa goda förutsättningar i mötet med elevgrupper som inte aktivt valt att få en viss kulturupplevelse.
Konferensen bjöd deltagarna på kulturella inslag såsom bland annat afrikansk körsång med Nova Academy, en sufi-inspirerad dansföreställning med Hanna Thorstensen till musik av Dan Johnny Percy Svensson och klassisk musik med Amit Zen på cello och Agneta Fritz på piano.
Dansföreställning med med Hanna Thorstensen till musik av Dan Johnny Percy Svensson. Foto: Mårten Hård.
Christer Grankvist var en av de politiker som deltagarna kunde diskutera med och ställa frågor till under konferensen kring kultur och skola. Foto: Mårten Hård.
Ett tydligt uttalat syfte med konferensen var att skolfolk, politiker och kulturfolk från olika delar av landet skulle träffas och dela med sig av sina erfarenheter av samarbeten, bygga nätverk, inspirera och stötta varandra i arbetet med kultur i skolan. För att mångas deltagares erfarenheter skulle bli hörda och för att underlätta nätverkandet hade man i programmet lagt in flera paneldiskussioner och samtalsstationer och alla deltagare fick tydliga namnskyltar där det framgick var och med vad man arbetade. Målsättningen var att detta ska leda till ökade samarbeten även över kommungränser och att vi i Sverige ska bli ännu bättre på att skapa framgångsrika kultursatsningar för så många barn och unga som möjligt.
Här hittar du fler bilder från konferensen (klicka på bilden så kommer du vidare till ett helt album med bilder):
Text: Charlotta Wasteson Bild: Mårten Hård och Charlotta Wasteson, för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Vill du veta mer?
Kulturgarantin handlar om elevers rätt till kultur
Alla elever som går på någon av Simrishamns kommuns grundskolor innefattas av en kulturgaranti. Kulturgarantin innebär att våra elever inte är beroende av att ha geografiskt nära till kulturlivet. Inte heller behöver de gå på skolor med specifikt kulturintresserade lärare eller skolledare. Istället garanteras de möjlighet till följande:
Alla elever ska få möjlighet att uppleva kultur framförd av professionella kulturutövare.
Alla elever ska få möjlighet att tillsammans med kulturpedagoger och konstnärer reflektera kring kultur och kulturella uttrycksformer.
Alla elever ska få möjlighet att träna sig i att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor via olika konstarter.
Alla lärare ska få kontinuerlig fortbildning i hur man kan arbeta med olika kulturformer i skolan.
Kulturgarantin innefattar konstarter såsom musik, dans, bild, film, litteratur och teater och varje årskurs har sitt eget tema. I förskoleklass arbetar man t ex med dans, i årskurs 1 med audiovisuell poesi, i årskurs 2 med musik, i årskurs 3 med drama, teater och litteratur och i årskurs 4 med konst, o s v.
Här kan du hitta bilder från när lärarna i förskoleklass och årskurs 2 har rytmik och dans tillsammans med Kulturgarantins pedagoger (klicka på bilden så kommer du vidare till fler bilder):
Under höstlovet arrangerades för första gången ett SETT i södra Sverige. SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation” och är en mässa och konferens där pedagoger och skolledare möts, skapar kontakter, delar erfarenheter och tar del av det allra senaste inom skolutveckling och digital teknik.
Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn var kommunpartner till årets SETT SYD, vilket innebär att vi hade möjlighet att tillsammans med övriga kommunpartners påverka konferensens innehåll. En stor del av kommunens pedagoger deltog och några av våra lärare höll egna föreläsningar:
”Hur lär du dig, härliga unge?”
Donjeta Vllasaliu och Jeanette Ovesson från Simrislundsskolan gav konkreta tips på hur man kan arbeta ämnesövergripande och bygga upp sin undervisning så att ens elever får chansen att lära med hjälp av alla sina sinnen.
Bjud in verkligheten i klassrummet!
Anders Lind från Korsavadsskolan berättade hur man kan göra engelskundervisningen mer aktuell och engagerande genom att arbeta med webbaserade nyheter och knyta an till sina elevers intressen.
– Syftet med vårt deltagande var att personalen skulle få en gemensam fortbildning och upplevelse, inspireras, se nya möjligheter och bredda sina erfarenheter kring det moderna lärandet, berättar rektor Katrin Östberg och biträdande rektor Ingela Andersson på Simrislundsskolan. Utvärderingar visar att merparten av lärarna var mycket nöjda med SETT SYD som helhet.
______________________
Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
På Twitter kan du följa vad som twittrats om SETT SYD på SETT SYD:s egen twitter-kanal: https://twitter.com/SettSyd och under hash-taggen #SETTSYD. Där hittar du inte bara kommentarer kring mässan och konferensen, utan du kan också få en hel del undervisningstips och tillgång till flera av föreläsarnas presentationsmaterial.
Här kan du hitta fler bilder från SETT SYD 2015:
Klicka på bilden ovan så kommer du till ett album med bilder från SETT SYD.
Vår lokala barnombudsman Marie Lundin har i uppdrag att stärka barns rättigheter i kommunen. För att göra detta håller hon bland annat i utbildningar, hjälper till att upprätta handlingsplaner, checklistor och barnkonsekvensanalyser och stöttar kommunanställda så att de får med ett barnperspektiv i de beslut som fattas:
Utbildning
De senaste åren har målsättningen varit att all personal som arbetar direkt eller indirekt med barn och alla politiker ska ha en grundutbildning i barns rättigheter. Man har samtidigt passat på att diskutera hur dessa rättigheter bäst ska tas tillvara i de olika verksamheterna. De som direkt eller indirekt arbetar med barn har också fått utbildning i att de har en anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen 14:1 om de är oroliga över att ett barn kan fara illa.
Allt från IT-tekniker, biblioteksanställda och socialarbetare har redan fått utbildningen. Nu har turen kommit till skolorna.
Kommunens barnombudsman, Marie Lundin, har i uppgift att sprida kunskap om barns rättigheter och att, i samarbete med andra, hjälpa barn så att de får sina rättigheter uppfyllda. På bilden ser vi henne informera särskolans personal.
Sedan höstterminens början 2015 träffar Marie personal på Simrishamns kommuns skolor för att tala om barnkonventionen och hur kommunen arbetar med barns rättigheter utifrån ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″ och hur hon kan stötta personal som vill upprätta barnkonsekvensanalyser när de misstänker att ett eller flera barn riskerar att komma i kläm.
Marie Lundin har träffat många av kommunens elever för att tala om barnkonventionen och personalen på kommunens skolor arbetar systematiskt för att deras elever ska veta sina rättigheter och känna sig trygga och lyssnade på. I hela skolområde Nord samarbetar man dessutom med UNICEF i ett projekt kallat Rättighetsbaserad skola. Detta kan du läsa mer om här: ”Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s barnkonvention”.
Barnkonsekvensanalyser
En del av Maries arbete är att hjälpa till att upprätta barnkonsekvensanalyser för grupper av barn eller enskilda barn, som av olika anledningar riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. En barnkonsekvensanalys innebär en djupgående och noggrann undersökning av barnets eller barnens behov och av hur dessa behov kan uppfyllas.
Vad gäller skolor kan en sådan analys ibland visa att en skola behöver göra mer för att stötta ett visst barn och ibland kan den visa att problemet eller problemen inte ligger inom skolans kompentensområde eller ansvar utan att andra instanser måste ta vid.
Personer som arbetar inom skolan och elevhälsan eller på andra sätt arbetar med barn direkt eller indirekt, kan kontakta Marie Lundin för att få hjälp med att göra en barnkonsekvensanalys. Marie arbetar med barn upp till 18 år, men trots att ungdomar i slutet av sin gymnasieutbildning är ”vuxna” enligt lagens mening, kan Marie ge visst stöd i arbetet även kring dem.
Synliggöra barnperspektivet
Många beslut som fattas i kommunen påverkar barns levnadsvillkor. Det kan till exempel handla om att ökade kommunala avgifter påverkar barnfamiljers ekonomi, att barns skolväg påverkas av olika vägbyggen och att olika grupper av barn påverkas olika beroende på hur man fördelar resurserna inom skola och barnomsorg. Särskilt i de beslut där barn berörs indirekt kan det vara lätt att missa barnperspektivet.
Marie Lundin stöttar kommunanställda i hur man kan arbeta med kommunens handlingsplan, checklistor och barnkonsekvensanalyser för att få med ett tydligt barnperspektiv i de beslut som fattas och i kommunens vision, mål, styrdokument och verksamhetsplaner samt redovisningar och rapporter.
Marie hjälper också de olika förvaltningarna att skapa förutsättningar för barn att uttrycka sina åsikter och önskemål i frågor som rör dem. Det är viktigt att våra barn känner att de blir lyssnade på, att deras behov och åsikter påverkar de beslut som fattas och att beslutsfattare återkopplar till dem så att de får veta varför ett visst beslut fattades. Några sätt att uppnå detta:
man har klass- och skolråd,
man tar ofta hjälp av ungdomar i rekryteringsprocessen av personal inom barn- och utbildningsförvaltningen,
man gör intervjuer med barn och unga för att utforma och utvärdera olika projekt och
man har skapat möjligheter för barn och unga att uttrycka sina åsikter i ett ungdomsråd som fungerar som en remissinstans till kommunen.
_________________________________
Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Vill du veta mer?
I Simrishamns kommun lägger man stor vikt vid att försöka förebygga ohälsa bland barn och unga. Detta förebyggande arbete sker bland annat i form av diskussions och stödgrupper för barn respektive föräldrar: Blåvingegruppen (som vänder sig till barn på mellan 7 och 12 år), Aktivt föräldraskap (föräldragrupp) och Barn i föräldrars fokus (föräldragrupp för föräldrar i konfliktfyllda separationer). Man har också via Elevhälsan ett stödteam som arbetar med stödåtgärder för enskilda barn såväl som för hela grupper av elever och personal ute på skolorna. Mer om detta kommer du att kunna läsa i nästa inlägg här på bloggen.
På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:
Vi som jobbar i skolan vet av erfarenhet att det inte finns några enkla och snabba lösningar på några av våra utmaningar, men inför skolstarten är det ändå spännande att inspireras av några av vår tids huvudtalare inom utbildning och lära sig mer om de begrepp som de talar sig varma för.
En av dessa är Carol Dweck och begreppet "mind set":
Vill du veta mer?
Peter DeWitts förklarar här varför ett "growth mindset" inte ger bättre utdelning i Hatties utvärdering i "Visual learning" (det ligger på värdet 19, istället för de eftersträvade ca 40) och varför det ändå är en så viktig faktor vid lärande:
Jag hade glömt hur stökigt och tröttande det är med mässor. Allt sorl. Alla människor. Slamrandet. Köandet. Förväntningarna, glada överraskningar och besvikelser.
Första dagen av SETTSyd är till ända och för mig är det dags att summera dagens intryck.
En av dagens höjdpunkter var Joachim Thornströms föreläsning: "Dynamiskt lärande - Klassrumskommunikation för aktiva elever". Joachim har varit en av mina förebilder ända sedan han var IT-samordnare i Ystads kommun och jobbade med webbtjänsten "Skolväskan". På Skolväskan visade han lärare användbara digitala verktyg, berättade hur de fungerade och gav tips på hur man kunde använda dem i undervisningen.
I dag jobbar Joachim istället med skolappar.nu som är ett forum där lärare recenserar appar, ger förslag till användningsområden och kopplar apparna till de syften och förmågor som tas upp i grundskolans läroplan. En mycket användbar sida - inte bara för lärare utan också för föräldrar tycker jag.
Joachims föreläsning handlade om tips på olika verktyg för elevrespons och hur de kan användas i skolan. Han visade inte bara skärmbilder med exempel utan han lät oss också testa några olika digitala responssystem och visade hur det såg ut när våra svar strömmade in.
Med reservation för att jag kan ha råkat lägga till, missuppfattat och tagit bort något försöker jag här sammanfatta Joakims föreläsning. Jag har inte lagt in några länkar till de olika verktygen för Joachim har gjort en fullständig länksamling till dem och denna samling länkar jag till nederst i mitt inlägg.
Dessa verktyg presenterade Joachim:
AnswerGarden - ett responssystem där eleverna kan skriva in ord som i verktygets redovisning bildar ordmoln där det mest frekvent använda ordet blir störst. Det fungerar så att eleven får en länk och när hen kommit in på sidan ombeds hen svara på en fråga. Verktyget kan t ex passa bra när man vill höra om attityder eller utvärderingar. Man kan t ex ställa frågor i stil med : "Vilka förväntningar har du inför det vi ska göra nu?" eller "Hur upplevde du det område som vi nu har gått igenom?". (Överkurs: Vill du göra det lättare för eleverna att hitta till en viss sida med en lång länkadress, kan du skapa nya korta länkar med hjälp av verktyget korta.nu.)
Socrative - passar bra att använda vid digitala förhör. Man kan välja mellan att konstruera flervalsfrågor, sant/falskt-frågor och text. Bra att tänka på att om man väljer det fria textalternativet får eleven endast rätt på frågan när den stavar ordet exakt likadant som ditt i förväg inskrivna svar. En stor fördel med Socrative är att eleven får direkt respons på om hen svarat rätt. Om hen å andra sidan svarat fel, berättar verktyget också vad som är det rätta svaret. På så vis blir testet även ett lärtillfälle. Joakim berättade att eleverna gärna kan hjälpa till att skapa frågor till varandra som läraren sedan kan sammanställer i verktyget och att det kan vara kul att ibland prova att låta eleverna tävla i lag. (Överkurs: Joachim tipsade också om att man kan döpa om "rummet" så att eleverna lättare kan hitta dit.)
Voto - är ett verktyg som påminner om Socrative men är på svenska, vilket en del elever och lärare kan tycka gör det lite lättare att använda.
Mentimeter - ett responsverktyg där man kan ställa frågor och få svar. Frågorna kan vara öppna i stil med "Hur ska en bra kompis vara?" där eleverna då kan svara fritt och man ser alla svar samlade på en sida. Frågorna kan också ha svaralternativ som man kan välja mellan t ex "Vad vill du träna dig på?". Allt eftersom svaren skickas in förändras staplarna i diagrammet över vilka svarsalternativ som flest elever valt (se bild nedan). En nackdel med verktyget är att man bara kan skapa två frågor på rad. Vill man göra fler frågor får man starta nya omgångar.
Padlet - en gemensam anslagstavla på nätet. Eleverna loggar in via en länk och kan lägga upp vad de vill. Verktyget kan passa när grupper ska presentera sig själva eller man vill ha en brainstorm kring något ämne eller göra ett slags "exit-ticket" efter ett genomgånget moment i undervisningen. Padlet kan vara ett bra sätt att spara olika typer av material på samma ställe (text, film, bild, dokument, presentationer, etc) och du kan som administratör bestämma vilka möjligheter elever ska kunna ha att publicera (ska bidragen t ex granskas av dig innan de godkänns eller kan eleverna lägga ut material direkt) och vilka som ska kunna se materialet (ska det bara vara öppet för användarna eller även för allmänheten?). Joachim menar att Padlet passar bäst i liggande A4 och att det funkar bäst om man inte behöver scrolla eller byta sida.
Tips på digital elevresponsuppgift:
Med mottot "Våga fråga" berättade Joakim att gymnasieläraren Camilla Lindskoug regelbundet frågar sina elever om de har förstått vad de ska göra och om de tycker att lektionen funkade bra.
Todays Meet - en enkel chatt som kan följas i realtid. Todays Meet passar bra när man vill visa varandra sina tankar i stunden t ex i samband med ett klassråd eller ett föräldramöte. Joakim berättade att han varit på ett föräldramöte där man först hade information i storgrupp och därefter delades in i grupper för att arbeta med någon uppgift och varje grupp fick en sekreterare som antecknade i en gemensam chatt på Todays Meet. Todays Meet är förbättrat så att man som admin nu kan logga in och ta bort olämpligt material. Du kan också komma åt chatten även i efterhand.
Kahoot - ett spel där du på tid väljer mellan olika svarsalternativ. I Kahoot kan man ha text-, film- och bildfrågor och det finns ett "ghostmode" som innebär att man kan spela mot sig själv på tid om och om igen. Man kan också dela en länk med eleverna som innebär att de kan fortsätta spelet även hemma. Joachim tipsade om att man kan vara med i en grupp på Facebook som samarbetar kring nutidsfrågor på Kahoot.
Andra verktyg som Joachim nämnde var ...
eQuizShow, som är ett Jeopardy-liknande verktyg där man kan spela i grupp i form av lag som tävlar mot varandra,
Quizlet, som funkar när enskilda elever vill pröva sina kunskaper genom para ihop-övningar i form av t ex översätta ord och se motsatspar,
Jot, som funkar på iPads resp Twiddla, som funkar bäst på Google Crome, som kan användas som en gemensam mindmap - det man gör på en skärm händer även på de andra skärmarna,
GAFE,
Screencastomatic, som passar för PC resp ExplainEverything och Educreations som båda funkar på iPads, där läraren eller eleven kan spela in en film där han eller hon visar något på skärmen. Detta passar till exempel bra när en elev vill visa hur hen tänkt under sitt arbete med en uppgift eller en lärare vill ge muntlig respons på en elevs skriftliga arbete.
Och så några avslutande tips:
Fråga dig själv om du måste göra alla frågor och uppgifter. Kanske kan eleverna hjälpa till? Se eleverna som en resurs för varandra.
Använd andra system än handuppräckning, t ex "teachers pick" - en samling med små pinnar eller lappar som elevernas namn står på och som läraren slumpvis drar från. Det finns också appar som kan hjälpa dig att välja slumpvis bland elevernas namn.
Låt eleverna ge dig så kallad "trafic light feedback" - när de svarar på frågan visar de också med hjälp av trafikljusets färger: rött, gult och grönt, hur säkra de känner sig på att deras svar är rätt. Trafic light feedback kan eleven ge med hjälp av t ex olikfärgade pappermuggar eller med en app. När jag kom hem hittade jag några intressanta exempel på hur appen kan användas i klassrummet när en lärare vill veta om hennes nyanlända elever förstår vad som sägs under lektionen eller om de tycker de känner sig säkra eller inte på en uppgift som de jobbar med: "Formativ approach med appen Traffic Light Feedback".
På den här bloggen skriver jag om kultur- och fritidsfrågor, artiklar, böcker och pedagogiska frågor i min vardag. Ge gärna tips eller skriv en kommentar!
Skolbibliotekarie i förskoleklass upp till åk 6 i Simrislund och Gärsnäs. Tidigare lärare och lärlingssamordnare på Barn-och fritidsprogrammet, IKT-pedagog, lärare i sv, eng, hi, re och sh, handelsämnen och att driva uf-företag på gymnasiesärskolan, kommunikatör på Barn- och utbildningsförvaltningen och ämneslärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn.
Alla elever som går på någon av Simrishamns kommuns grundskolor innefattas av en kulturgaranti. Kulturgarantin innebär att våra elever inte är beroende av att ha geografiskt nära till kulturlivet. Inte heller behöver de gå på skolor med specifikt kulturintresserade lärare eller skolledare. Istället garanteras de möjlighet till följande:
Inlägg
