Tips på verktyg för digital elevrespons #SETTSYD

Jag hade glömt hur stökigt och tröttande det är med mässor. Allt sorl. Alla människor. Slamrandet. Köandet. Förväntningarna, glada överraskningar och besvikelser.

Första dagen av SETTSyd är till ända och för mig är det dags att summera dagens intryck.

En av dagens höjdpunkter var Joachim Thornströms föreläsning: "Dynamiskt lärande - Klassrumskommunikation för aktiva elever". Joachim har varit en av mina förebilder ända sedan han var IT-samordnare i Ystads kommun och jobbade med webbtjänsten "Skolväskan". På Skolväskan visade han lärare användbara digitala verktyg, berättade hur de fungerade och gav tips på hur man kunde använda dem i undervisningen.

I dag jobbar Joachim istället med skolappar.nu som är ett forum där lärare recenserar appar, ger förslag till användningsområden och kopplar apparna till de syften och förmågor som tas upp i grundskolans läroplan. En mycket användbar sida - inte bara för lärare utan också för föräldrar tycker jag.

Joachims föreläsning handlade om tips på olika verktyg för elevrespons och hur de kan användas i skolan. Han visade inte bara skärmbilder med exempel utan han lät oss också testa några olika digitala responssystem och visade hur det såg ut när våra svar strömmade in.

Med reservation för att jag kan ha råkat lägga till, missuppfattat och tagit bort något försöker jag här sammanfatta Joakims föreläsning. Jag har inte lagt in några länkar till de olika verktygen för Joachim har gjort en fullständig länksamling till dem och denna samling länkar jag till nederst i mitt inlägg.

Dessa verktyg presenterade Joachim:

AnswerGarden - ett responssystem där eleverna kan skriva in ord som i verktygets redovisning bildar ordmoln där det mest frekvent använda ordet blir störst. Det fungerar så att eleven får en länk och när hen kommit in på sidan ombeds hen svara på en fråga. Verktyget kan t ex passa bra när man vill höra om attityder eller utvärderingar. Man kan t ex ställa frågor i stil med : "Vilka förväntningar har du inför det vi ska göra nu?" eller "Hur upplevde du det område som vi nu har gått igenom?". (Överkurs: Vill du göra det lättare för eleverna att hitta till en viss sida med en lång länkadress, kan du skapa nya korta länkar med hjälp av verktyget korta.nu.)

Socrative - passar bra att använda vid digitala förhör. Man kan välja mellan att konstruera flervalsfrågor, sant/falskt-frågor och text. Bra att tänka på att om man väljer det fria textalternativet får eleven endast rätt på frågan när den stavar ordet exakt likadant som ditt i förväg inskrivna svar. En stor fördel med Socrative är att eleven får direkt respons på om hen svarat rätt. Om hen å andra sidan svarat fel, berättar verktyget också vad som är det rätta svaret. På så vis blir testet även ett lärtillfälle. Joakim berättade att eleverna gärna kan hjälpa till att skapa frågor till varandra som läraren sedan kan sammanställer i verktyget och att det kan vara kul att ibland prova att låta eleverna tävla i lag. (Överkurs: Joachim tipsade också om att man kan döpa om "rummet" så att eleverna lättare kan hitta dit.)

Voto - är ett verktyg som påminner om Socrative men är på svenska, vilket en del elever och lärare kan tycka gör det lite lättare att använda.

Mentimeter - ett responsverktyg där man kan ställa frågor och få svar. Frågorna kan vara öppna i stil med "Hur ska en bra kompis vara?" där eleverna då kan svara fritt och man ser alla svar samlade på en sida. Frågorna kan också ha svaralternativ som man kan välja mellan t ex "Vad vill du träna dig på?". Allt eftersom svaren skickas in förändras staplarna i diagrammet över vilka svarsalternativ som flest elever valt (se bild nedan). En nackdel med verktyget är att man bara kan skapa två frågor på rad. Vill man göra fler frågor får man starta nya omgångar.

Padlet - en gemensam anslagstavla på nätet. Eleverna loggar in via en länk och kan lägga upp vad de vill. Verktyget kan passa när grupper ska presentera sig själva eller man vill ha en brainstorm kring något ämne eller göra ett slags "exit-ticket" efter ett genomgånget moment i undervisningen. Padlet kan vara ett bra sätt att spara olika typer av material på samma ställe (text, film, bild, dokument, presentationer, etc) och du kan som administratör bestämma vilka möjligheter elever ska kunna ha att publicera (ska bidragen t ex granskas av dig innan de godkänns eller kan eleverna lägga ut material direkt) och vilka som ska kunna se materialet (ska det bara vara öppet för användarna eller även för allmänheten?). Joachim menar att Padlet passar bäst i liggande A4 och att det funkar bäst om man inte behöver scrolla eller byta sida.

Tips på digital elevresponsuppgift: 

Med mottot "Våga fråga" berättade Joakim att gymnasieläraren Camilla Lindskoug regelbundet frågar sina elever om de har förstått vad de ska göra och om de tycker att lektionen funkade bra.

Todays Meet - en enkel chatt som kan följas i realtid. Todays Meet passar bra när man vill visa varandra sina tankar i stunden t ex i samband med ett klassråd eller ett föräldramöte. Joakim berättade att han varit på ett föräldramöte där man först hade information i storgrupp och därefter delades in i grupper för att arbeta med någon uppgift och varje grupp fick en sekreterare som antecknade i en gemensam chatt på Todays Meet. Todays Meet är förbättrat så att man som admin nu kan logga in och ta bort olämpligt material. Du kan också komma åt chatten även i efterhand.

Kahoot - ett spel där du på tid väljer mellan olika svarsalternativ. I Kahoot kan man ha text-, film- och bildfrågor och det finns ett "ghostmode" som innebär att man kan spela mot sig själv på tid om och om igen. Man kan också dela en länk med eleverna som innebär att de kan fortsätta spelet även hemma. Joachim tipsade om att man kan vara med i en grupp på Facebook som samarbetar kring nutidsfrågor på Kahoot.

Andra verktyg som Joachim nämnde var ...

• eQuizShow, som är ett Jeopardy-liknande verktyg där man kan spela i grupp i form av lag som tävlar mot varandra, 
• Quizlet, som funkar när enskilda elever vill pröva sina kunskaper genom para ihop-övningar i form av t ex översätta ord och se motsatspar, 
• Jot, som funkar på iPads resp Twiddla, som funkar bäst på Google Crome, som kan användas som en gemensam mindmap - det man gör på en skärm händer även på de andra skärmarna,
• GAFE,
• Screencastomatic, som passar för PC resp ExplainEverything och Educreations som båda funkar på iPads, där läraren eller eleven kan spela in en film där han eller hon visar något på skärmen. Detta passar till exempel bra när en elev vill visa hur hen tänkt under sitt arbete med en uppgift eller en lärare vill ge muntlig respons på en elevs skriftliga arbete.

Och så några avslutande tips: 

• Fråga dig själv om du måste göra alla frågor och uppgifter. Kanske kan eleverna hjälpa till? Se eleverna som en resurs för varandra. 
• Använd andra system än handuppräckning, t ex "teachers pick" - en samling med små pinnar eller lappar som elevernas namn står på och som läraren slumpvis drar från. Det finns också appar som kan hjälpa dig att välja slumpvis bland elevernas namn.
• Låt eleverna ge dig så kallad "trafic light feedback" - när de svarar på frågan visar de också med hjälp av trafikljusets färger: rött, gult och grönt, hur säkra de känner sig på att deras svar är rätt. Trafic light feedback kan eleven ge med hjälp av t ex olikfärgade pappermuggar eller med en app. När jag kom hem hittade jag några intressanta exempel på hur appen kan användas i klassrummet när en lärare vill veta om hennes nyanlända elever förstår vad som sägs under lektionen eller om de tycker de känner sig säkra eller inte på en uppgift som de jobbar med: "Formativ approach med appen Traffic Light Feedback". 

Du hittar Joachims fullständiga länksamling här:  http://korta.nu/settsyd

Det här inlägget blev så långt att de andra föreläsningarna jag var på under dagen kommer i senare inlägg. :)

Vilken är din pedagogiska grundsyn?

När vi ger våra elever tillgång till internet i skolan, förlorar vi automatiskt en hel del av vår möjlighet till kontroll av vad eleverna lär sig, hur de lär sig, var de lär sig, när de lär sig, av vem de lär sig och med vem de lär sig.

När vi inför internet och digitala verktyg på en skola, bör vi alltså på nytt ställa oss frågor kring vår pedagogiska grundsyn. 

"Day 83: Fifty Fingers - Hands Together"
bild upplagd på flickr CC (by,nc, sa) av Susan van Gelder

I sin bok Lyckas med digitala verktyg i skolan (2013), ger John Steinberg, fil dr i pedagogik, därför tips på saker som är viktiga att ifrågasätta och diskutera kring ...

1. vår syn på hur elever bäst lär sig saker, 
2. vad som är viktigast för våra elever att lära sig och 
3. vilka saker vi verkligen behöver ha kontroll på.

Förslag på frågor att diskutera:

• Vad vill vi att våra elever ska lära sig? Vilka fakta, vilka färdigheter och vilka metoder? Vem eller vilka ska bestämma det? Vilket inflytande har Skolverket? Vilket inflytande har eleverna? Hur balanserar vi mellan Skolverkets respektive elevernas önskemål och behov?
  
• Hur lär de sig detta bäst? Vem bestämmer var de ska lära sig, när och med vilka? Hur ska arbetet bäst struktureras - i kortare väl avgränsade lektionspass eller i större sjok med ämnesövergripande arbeten? Bör vi ha regelbundna kunskapskontroller? Läxor? Hur ser bra övningar och prov ut? Hur strukturerar vi bra grupparbeten och projekt och hur följs de upp? Hur ska en bra lärare vara? Hur ska bra läromedel se ut och fungera? Hur kan vi individanpassa vår undervisning? Hur kan vi se till att våra elevers arbeten håller god kvalitet? Hur får vi våra elever motiverade och engagerade? Hur skapar vi en trygg och tillåtande miljö för våra elever? Hur skapar vi ett kreativt klimat där elever samarbetar och lär med och av varandra? Hur kan vi organisera det så att våra elever inte stör varandra när de jobbar?
  
• Hur kan vi dra nytta av digitala verktyg för att utveckla och förbättra vår undervisning?
  
• Hur kan vi se till att alla våra elever får god digital kompetens, så att de kan, som läroplanen uttrycker det, använda modern teknik "som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande"?

Viktiga förutsättningar om du vill lyckas med digitala verktyg i skolan

I sin bok Lyckas med digitala verktyg i skolan (2013) skriver John Steinberg att du behöver en genomtänkt pedagogik, tydlig struktur och ett gott ledarskap om du ska kunna klara höja undervisningskvaliteten med hjälp av t ex datorer, surfplattor och mobiler.

Om du inte har det, kan de digitala verktygen leda till att eleverna lär sig ännu mindre.

Men ... om du har det ... så kan de digitala verktygen lyfta din undervisning väsentligt.




Vi kan alltså inte nöja oss med att dra in tekniken i klassrummet och hoppas att den automatiskt ska göra eleverna mer motiverade, utan vill vi bli bättre lärare bör vi fundera över ...

• vilken pedagogisk grundsyn vi har och vad vi vill åstadkomma med vår undervisning,
• vilka digitala verktyg som kan passa för detta, 
• hur vi vill använda de digitala verktygen, 
• vilka inköp som måste göras och hur maskinerna ska underhållas,
• vilken utbildning vi behöver - vad vi kan klara av på egen hand och vad vi måste ha hjälp med och 
• hur vi kan bli ännu bättre ledare. 

Visst vill vi lyckas med digitala verktyg

Det borde vara lättare att koncentrera sig på läsning på sommaren, men det är det inte. I alla fall inte för mig. Det är så mycket jag vill göra, så många människor jag vill träffa, så många vuxnas och barns viljor jag vill anpassa mig till och tiden blir snabbt minst lika uppstyckad som under läsåret.

Jag ska ändå ge mig på ett litet försök att läsa och sammanfatta John Steinbecks bok Lyckas med digitala medier (2013). Har du läst den och i så fall vad tyckte du om den? Vad tog du fasta på?

 Lyckas med digitala medier är en bok som jag varit sugen på att läsa sedan Steinbeck, i början av april 2014, föreläste för alla lärarna i Simrishamns kommun. Vill du veta mer om den föreläsningen, så ta en titt här: http://cwasteson.blogspot.se/2014/04/ett-tydligt-ledarskap-i-klassrummet.html

Precis som vid sin föreläsning i höstas så börjar Steinberg sin bok med att betona att hans eget främsta fokus är ledarskapet och undervisningskvaliteten och att hans förhoppning är att vi med hjälp av den här boken och några digitala verktyg ska bli skickligare på att leda och undervisa våra elever.

Vi får se vad som händer. Förväntningarna är i alla fall på topp. ;)

Jag har bestämt mig för att skriva på en iPad istället för en dator eller chromebook, och det funkar inget vidare. I alla fall inte via Bloggers (smidiga?) app. Om något krånglar och texten blir ful så är det svårt att rätta till. Att lägga in bilder är - om man är ett uns noga med resultatet - en mardröm.

Jag tar mig alltså an två utmaningar och inser att det kommer att göra mig mycket ödmjuk inför kollegor som uppgivet suckar över att 1) det är svårt att hinna läsa extra litteratur eller 2) det känns hopplöst att testa digitala verktyg när tekniken inte fungerar. Det tänker jag kan vara bra lärdomar att ta med sig till terminsstarten.