Simrishamns kommun satsar på Läslyft

Sedan augusti 2015 deltar skolorna i Borrby, Gärsnäs, S:t Olof och Kivik i Skolverkets satsning Läslyftet. Alla elever och i stort sett alla lärare på de deltagande skolorna är med i satsningen, som till en början pågår fram till sommaren 2016.

I detta inlägg kommer vi att beskriva syftet med läslyftet, vilka lärare som deltar och vilket material de valt att arbeta med, hur de går tillväga och lärarnas erfarenheter av satsningen så här långt.

Läslyftet handlar om att ge elever verktyg för att kunna delta aktivt i samhället

Precis som namnet antyder handlar läslyftet bland annat om att vi ska hjälpa våra barn och ungdomar att bli skickliga läsare och upptäcka nyfikenheten och glädjen i att läsa skönlitteratur. Men det handlar minst lika mycket om att eleverna mer generellt ska utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera så att de lättare kan förstå information, informera andra, uttrycka åsikter, diskutera och på andra sätt delta aktivt i samhället och yrkeslivet.

Fortbildningen Läslyftet fokuserar på hur våra elever ska kunna utveckla sitt språk för att bli källkritiska, uttrycka sig tydligt, lita till sin kompetens, våga uttrycka sina åsikter och tro på att de kan ha inflytande.

Alla lärare ska arbeta språkutvecklande

Alla lärare, alltså inte bara svensklärarna, har ansvar för att hjälpa sina elever att utveckla sitt språk och sin kommunikationsförmåga. Därför har man på Borrby, Gärsnäs, S:t Olof och Kiviks skolor valt att i stort sett alla lärare ska delta i läslyftet.

I dag talar man mycket om vikten av att alla lärare jobbar med språket i sina respektive undervisningsämnen. Att arbeta mer systematiskt med språket i alla ämnen har kommit att kallas genrepedagogik.

Lärarna har tillsammans valt vilka infallsvinklar eller så kallade moduler de vill arbeta med. De har valt moduler utifrån målsättningen att materialet och övningarna ska passa så många olika lärarkategorier som möjligt. Det innebär att de under höstterminen arbetat med utvecklingsområdet ”Samtal om text” och under vårterminen planerar att arbeta med ”Läsa och skriva i alla ämnen” med utgångspunkt i materialet för åk 1-3.

Statligt stöd för kollegialt lärande

Simrishamns kommun har fått statligt stöd för att kunna delta i läslyftet. Det innebär att man kan frigöra en del tid för de lärare som går på skolverkets handledarutbildningar och som handleder sina kollegor ute på de olika skolorna, utan att det behöver dras pengar och resurser från andra delar av skolornas verksamhet. Handledare på Borrby skola är Ann-Christin Larsson. På Gärsnäs skola, S:t Olof skola och Piratenskolan är det Madeleine Liwell Jeppsson.

Här sitter Madeleine Liwell Jeppsson tillsammans med lärare från Gärsnäs, Kivik och S:t Olof och diskuterar skolverkets material kring hur man kan samtala om texter.

Precis som för matematiklyftet, bygger läslyftet på kollegialt lärande. Det innebär att lärare lär av och med varandra hur de mer effektivt ska kunna hjälpa sina elever att utveckla sitt språk, läsande och skrivande:

Man tar tillsammans del av forskning, diskuterar och planerar sitt arbete med sina elever.
Man prövar olika material, verktyg och metoder ute i klassrummen med eleverna och
sedan träffas man igen för att berätta om sina erfarenheter, diskutera och utvärdera.

Till stöd och inspiration har man som sagt sina egna utbildade handledare. Dessutom tillhandahåller Skolverket ett rikt material på Internet under rubriken ”Läs och skrivportalen”. Materialet är öppet för alla intresserade, vilket bland annat innebär att skolor kan välja att fortsätta arbeta med portalen även efter att själva läslyftet är över.

Skolverket har samlat sitt material för Läslyftet på en webbplats som kallas för Läs- och skrivportalen.

Lärarna träffas i genomsnitt ungefär 1½ timme i veckan för läslyftet. Varannan vecka, såsom den här torsdagen då Madeleines grupp träffas på Gärsnäs skola, diskuterar de Skolverkets texter, filmer, diskussionsfrågor och förslag på aktiviteter och sedan planerar de tillsammans vad de ska göra i sina klassrum.

Varannan vecka, såsom den här torsdagen då Ann-Christins grupp träffas på Borrby skola, berättar lärarna för sina kolle vad de gjort och hur det gått. I slutet av träffen visar deras handledare material på Läs- och skrivportalen som de ska studera till nästa vecka och ger lite tips på hur man kan jobba med det.

Lärarnas erfarenheter av läslyftet så här långt

Madeleine och Ann-Christin, som är handledare för läslyftet i kommunen, har tyckt att de fått en mycket bra handledarutbildning på Kristianstad högskola. Där har de fått bra tips och de har praktiskt fått testa många olika metoder och material.

Här visar Ann-Christin Larsson en av de böcker som hon och hennes elever arbetat med: Godnatt Mr Tom av Michelle Magorian. Bakom romanen skymtar de läsloggar som eleverna skrivit i parallellt med att de läst boken.

Eleverna fick bland annat i uppgift att skriva vars ett fiktivt brev från bokens huvudperson.

De läste boken och såg en filmatisering av den. Efteråt fick de jämföra boken med filmen med hjälp av ett så kallat Venn-diagram: där ringarna möts hittar vi det som filmen och boken har gemensamt.

Ett annat sätt att arbeta med en bok är att göra ett så kallat VÖL-schema. Det innebär att man gör tre spalter där man skriver upp det man redan Vet, det man Önskar veta och det man Lärt sig genom att läsa boken.

När halva projekttiden gått och man hade hunnit med en modul, hade Madeleine och Ann-Christin både en muntlig och en mer formell skriftlig utvärdering med de deltagande lärarna.

Sammanfattningsvis visar utvärderingarna att de flesta av de deltagande lärarna tycker att läslyftet är ett toppenbra sätt att inspireras, lära sig nya metoder och utvecklas kollegialt. De tycker att Skolverkets urval av texter har varit givande och att det varit bra att träffas och diskutera materialet tillsammans med alla möjliga lärarkategorier. Flera lärare tar också upp att arbetssättet bidragit till att skapa en ökad förståelse och gemenskap.

Andra saker som de tycker är bra med läslyftet:

Skönt att få bekräftelse på att det man redan gör anses bra även ur ett forskningsperspektiv.
Man får inspiration att pröva nya material och metoder.
Man ska pröva att göra det själv och inte bara läsa och prata om det.
Man samplanerar lektioner/övningar som man sedan genomför.
Vid nästa tillfälle får man beskriva sina erfarenheter och höra hur andra gjort. Genom att följa varandras arbete, så fortbildar man varandra.
Det är större frihet i läslyftets material än i matematiklyftet, vilket har gjort det lättare att på ett naturligt sätt få in planeringen i sin undervisning.
Det är ett bra tillfälle att prata om sin undervisning och våga berätta om ”misslyckanden”. När man diskuterar saker som inte gått som man tänkt sig, visar det sig ofta att det man gjort inte var så misslyckat ändå.
Eleverna gillar att lärarna också får läxor och de tycker det är spännande att höra att vi gör detta för att bli bättre lärare.

Tips: Lärarna berättade att de ibland skrivit lektionsplaneringar som de delat med varandra på Google Drive. Det var bra att i efterhand kunna gå tillbaka och titta på hur man hade gjort.

Under denna termin har man arbetat med modulen ”Samtal om text”, och lärarna berättar att de särskilt haft nytta av tipsen om hur man kan arbeta med expertgrupper, läsloggar, axelkompisar och sokratiska samtal. Hur dessa olika metoder fungerar kan du läsa mer om på Skolverkets webbplats.

Det som flera lärare tyckte var mindre bra med satsningen var att det är ett högt tempo:

”Det går lite väl snabbt fram. Det finns många bra saker på Skolverkets portal och jag skulle gärna vilja pröva en del uppgifter flera gånger, men det hinns inte riktigt med, för vi måste vidare i materialet om vi ska hinna.”
”Vi har mötestid varje vecka för att tillsammans jobba med läslyftet, men vi har tyvärr ingen tid avsatt för inläsning, såsom vi hade när vi arbetade med matematiklyftet.”

Många av lärarna säger att de väldigt gärna vill fortsätta med Läslyftet även om det inte sponsras av staten nästa läsår. Det tycker vi är ett gott betyg, säger Madeleine och Ann-Christin.

________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från Läslyftet i Simrishamns kommun:

Klicka på bilden för att komma till Läslyftets album eller använd följande länk: https://flic.kr/s/aHskqZMmp8

Har alla lärare ansvar för elevernas språkutveckling?

Här kan du läsa Lektor Birgitta Norberg Brorssons svar till Lärarnas Riksförbunds tidskrift Skolvärlden: ”Alla lärare behöver jobba med språket” (14 jan, 2015).

Även i Lärarförbundets tidskrift Alfa står att läsa att ”Alla lärare behöver gå läslyftet!” i en debattartikel av Anna Kaya, Josefin Nilsson och Hanna Stenhagen (4 feb, 2014).

Här ger Anna Kaya en tydlig förklaring av ”Genrepedagogik – vad är det?” (Ny i svenska skolan, 26 april 2010). I denna artikel får du också många bra tips, ifall du vill lära dig mer om metoden.

På UR.se kan du flera konkreta och bra exempel på hur lärare arbetar med språket i olika undervisningsämnen, t ex ”Språket bär kunskapen” och ”På väg mot ett annat språk” (2010).

Mer om ”läslyftet”:

Här presenterar Skolverket sin satsning:

På Läs- och skrivportalen hittar du Skolverkets material till läslyftet: https://lasochskrivportalen.skolverket.se/

Här presenteras de moduler som Skolverket erbjuder: ”Modulöversikt”.

Madeleines och Ann-Christins utvärderingar stämmer väl överens med den utvärdering som Skolverket gjort på de skolor som varit med i Läslyftets utprövningsomgång. Du kan läsa mer om den på Skolverkets hemsida: ”Utvärdering av Läslyftet”

Andra stöd kring elevers läs- och skrivutveckling:

Simrishamns kommun satsar på ”språkljudslek” för förskolebarn. Språkljudslek är ett sätt att tidigt komma igång med systematisk och lustfull språkträning och att upptäcka och kunna ge extra stöd till elever med särskilda svårigheter. Läs mer om detta här: ”Lustfylld lek med språk”

Skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling:

”Språket lyfter”:

Det finns mycket filmat material om den populära metoden ”att skriva sig till läsning”. Här kan du se en lite längre film där flera olika lärare och elever berättar hur de arbetar med att skriva och läsa: