Stor efterfrågan på lärlingar inom restaurangnäringen
På Österlen finns stor efterfrågan på personal inom bland annat restaurang, turism, vård och omsorg och olika hantverksyrken. Samtidigt finns det goda möjligheter för ungdomar att utbilda sig inom dessa områden på Österlengymnasiet i Simrishamn.
Särskilt het är arbetsmarknaden för elever som gått lärlingsutbildning på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Detta inlägg kommer därför att handla om denna utbildning.
Vi kommer att träffa några kockar och lärlingselever som berättar varför de valt kockyrket, diskutera varför lärlingssystemet är så populärt bland både arbetsgivare och elever, ge exempel på framtida praktikplatser och jobb, beskriva hur utbildningen är upplagd och hur den framtida arbetsmarknaden ser ut och så kommer vi att göra er uppmärksamma på möjligheten att läsa in högskolebehörighet under gymnasietiden.
Varför välja kockyrket?
Patricia Mårtensson går andra och Amanda Mackeprang går första året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Österlengymnasiet. De berättar varför de valt kockyrket:
– Vi älskar att laga mat och känner att vi kan uttrycka oss genom matlagningen. Det är kul för att man träffar mycket folk. Man blir bra på att samarbeta, ta ansvar och ge god service. Det är ett varierat jobb. Man får göra många olika saker. Det hinner aldrig bli tråkigt.
– För ett år sedan trodde jag inte att jag skulle kunna så här mycket om mat och om olika matkulturer, berättar Amanda och Patricia håller med:
– Man lär sig sjukt mycket. Först och främst om olika råvaror och grunderna i matlagningen.
– Vi gillar båda två att resa och skulle gärna jobba utomlands. Det var också en anledning till varför vi valde det här programmet. Det behövs kockar i hela världen och svenska kockar har gott rykte utomlands. Det behövs dock fler tjejer i restaurangköken. Vi såg det lite som en utmaning att ta oss in i en i övrigt ganska mansdominerad värld.
Linus Persson, kökschef på En gaffel kort, och Jon Håkansson, restauranglärare på Österlengymnasiet, är också överens om varför de sökt sig till yrket:
Vi valde kockyrket på grund av kärleken till maten. Att jobba som kock är extremt kreativt. Man blir aldrig fullärd, utan man kan alltid utvecklas och testa nya idéer.
– Man behöver vara stresstålig och tycka om människor för att trivas som kock, fortsätter Linus. Det är inte stressigt hela tiden, utan tempot varierar. De tillfälliga ruscherna blir som utmaningar där man inom teamet tillsammans gör sitt yttersta för att lösa uppgifterna. Man har mycket kontakt med kunder och det är en nära gemenskap mellan de som jobbar. Vi blir som en familj.
– Många restauranger är öppna när folk är lediga, berättar Jon, men vill man ha mer normala arbetstider kan man söka jobb i tillagningskök i affär eller på sjukhus. Det har blivit roligare att jobba i storkök igen. Storköken går allt mer ifrån att använda hel- och halvfabrikat. Man har insett att det kan bli både billigare och bättre när man gör allt från grunden med hjälp av anställda. Dessutom köper storköken allt mer lokala råvaror nu och man tar in många influenser från andra länder och kulturer.
– 
Jag gick restaurangutbildning på Friaborg (som Österlengymnasiet hette innan), fortsätter Jon, och mitt första jobb efter studenten var som köksbiträde på Skillinge hamnkrog, sedan blev jag kallskänka och så jobbade jag mig upp. Jag har jobbat som kock i 12 år, men när jag bildade familj kände jag att jag ville göra något annat. Det sista 1,5 året har jag därför arbetat som restauranglärare och jag trivs väldigt bra med att stötta och inspirera ungdomar samtidigt som jag fortsätter att jobba med mat. Jag har stor nytta av att jag varit i restaurangbranschen i så många år. Jag har fått en förståelse för vad yrket innebär och jag har ett stort kontaktnät.
Lärlingssystemet är populärt
Det är stor efterfrågan på utbildad personal inom restaurangnäringen och många restaurangägare ser i dag fördelarna med att vara med och styra utbildningen:
– Vi som jobbar inom restaurangnäringen behöver vara aktiva i rekryteringen till Restaurang- och livsmedelsprogrammet och i att planera och genomföra elevernas utbildning. På så vis kan vi få arbetssökande som har de kompetenser vi behöver, förklarar Linus Persson, kökschef och ägare till restaurangen ”En gaffel kort” på Maritim nere vid hamnen i Simrishamn.
Det är en nära och familjär stämning ibland restaurangpersonalen. Även toppkrogar vet idag att resultatet blir bäst när man jobbar som ett lag. Här på bilden syns souschef Jesper Thoor, restauranglärare Jon Håkansson, kökschef Linus Persson och tredjeårseleven Joakim Andersson.
– Men inte bara vi restaurangägare har nytta utav att eleverna går lärlingsutbildningar, fortsätter Linus. Elever som går en lärlingsutbildning och är intresserade av mat och matlagning, gillar att ta ansvar och träffa folk, har ett stort försprång jämfört med elever som går en vanlig gymnasial yrkesutbildning. De får en mer praktisk utbildning, där de på plats får se alla delar i vad det innebär att jobba på en restaurang. Utbildningen leder också till att de snabbare kommer i arbete. De får lättare helgjobb, vikariat och sommarjobb och de får värdefulla kontakter och arbetsreferenser.
– Mycket av utbildningen är praktisk och sker i arbetslivet och det brukar våra elever säga är anledningen till att de valde en lärlingsutbildning, berättar Jon. Men det är inte en lättare utbildning. Lärlingssplatserna ställer stora krav på närvaro, intresse och på att man kan ta egna initiativ.
Många arbetsmöjligheter
De elever som väljer Restaurang- och livsmedelsprogrammet får möjlighet att arbeta på många olika typer av arbetsplatser och med många olika typer av uppgifter. En restaurang kan till exempel vara allt från en liten kvarterskrog till en del av en stor konferensanläggning. På en och samma restaurang ser dessutom arbetet väldigt olika ut beroende på om man arbetar i samband med lunch eller tillagar kvällsmenyer med många olika rätter.
På en restaurang ska man till exempel planera menyer och beställa hem råvaror, välja passande drycker, skala och hacka grönsaker, koka fonder, baka, sköta disk och dukning, städa, tillaga och servera maten och ta hand om betalningar, bokföring och marknadsföring. Dessutom bör man känna till vad som finns i maten och kunna ge förslag på alternativ till gäster som har allergier. Här på bilden sköter Jeanette Bygren receptionen, medan Amanda Bing putsar glas och ställer i ordning i restaurangens bar.
Som kock, kallskänka eller serveringspersonal kan eleverna bland annat jobba på:
- hotell och gästgiverier, som t ex Hotell Svea, Kiviks hotell, Vitemölla badhotell, Brösarps gästgifveri och Spa, Karnelund, Örums Nygård Gårdshotell Spa och Konferens, Ystad Saltsjöbad, Hotell Mossbylund …
- restauranger, som t ex Nordic Sea Winery, Nya rökeriet, En gaffel kort …
- storkök, som t ex sjukhuset, skolkök, förskolor …
- provkök, som t ex Scan och Ica och andra företag som utvecklar nya recept och t ex charkprodukter, Middagsfrid och Linas matkasse, Allers och andra veckotidningar och tidskrifter …
- catering, som t ex Allé på Österlen, Malmö Live …
- butiker, som t ex Coop, Ica, Nya rökeriet, …
- livsmedelsindustrier, som t ex Ingelsta kalkon och Nya rökeriet
Mycket praktik och täta kontakter mellan skola och praktikplats
De elever som väljer att gå en lärlingsutbildning får mycket praktisk erfarenhet. På Restaurang- och livsmedelsprogrammet har eleverna 2 dagars praktik i veckan i årskurs 1, 2-3 dagar i veckan i årskurs 2 och 3 dagar i veckan i årskurs 3.
Här städar souschefen Jesper Thoor och lärlingseleven Joakim Andersson upp i köket efter dagens lunch, samtidigt som de så smått börjar förbereda kvällens à la carte.
Joakim Andersson går som lärling i årskurs tre berättar att han nu ska pröva att jobba kvällstid på En gaffel kort:
– Det ska bli roligt för då blir det lite mer avancerad matlagning och man har mer tid till varje rätt.
Enligt branschfolk har många svenska gymnasieutbildningar svårt att hinna med i den snabba utvecklingen inom restaurangnäringen. Man säger att det generellt är för lite dialog mellan branschen och restaurangutbildarna om de framtida behoven på arbetsmarknaden och hur utbildningarna ska matcha dem.
– Detta problem har vi inte på Österlengymnasiets lärlingsutbildningar, berättar restauranglärare Jon Håkansson och kökschef Linus Persson instämmer. Kontakterna mellan skolan och praktikplatserna fungerar mycket bra.
– Jag besöker varje elev på deras praktikplatser två till fyra gånger i månaden, berättar Jon vidare. Då ser jag dem när de jobbar tillsammans med sina handledare i köket och vi pratar om kursplanerna och om hur eleverna trivs, vad de har lärt sig, hur det fungerar på praktiken och vad de behöver träna på praktikplatsen respektive i skolan.
Linus Persson och Jon Håkansson blev intervjuade av Torun Börtz från Ystads Allehanda. Det är stor brist på utbildad personal inom restaurangnäringen. Genom att göra ungdomar uppmärksamma på de goda jobbchanserna och på vilka kul och varierade jobb som finns inom branschen, hoppas de kunna locka fler sökande till lärlingsutbildningen på Österlengymnasiet.
För att kunna ta sig till praktikplatserna får lärlingarna busskort. Praktikplatsen kan ligga i Simrishamns kommun men det finns också möjlighet att praktisera på andra platser i Skåne, Sverige, Europa och världen.
Goda utsikter att få jobb
Det är inte bara Österlengymnasiets karaktärsämneslärare och handledare som hävdar att det är stor efterfrågan på kockar och blivande kockar. Arbetsförmedlingens prognos för restaurangnäringen 2016 och tio år framåt visar att bristen inom yrkesområdet som helhet ökar. Så här står det i deras rapport Var finns jobben? publicerad 3 feb 2016, s 22-23:
”Under 2016 kommer det att vara mycket goda jobbmöjligheter för kockar samt bagare och konditorer. Bäst väntas arbetsmarknaden bli för kockar med utbildning och yrkeserfarenhet. Har man specialkompetens, exempelvis inom olika typer av kök, ökar jobbmöjligheterna ytterligare. Därtill blir jobbmöjligheterna under 2016 goda för servitörer, speciellt dem som har erfarenhet. För bartendrar är arbetsmarknaden balanserad medan det kommer att vara hård konkurrens om jobben för baristor och cafébiträden, receptionister samt köks- och restaurangbiträden. Samtidigt kommer det att finnas många jobböppningar inom dessa yrken eftersom personalomsättningen är stor.
På fem och tio års sikt väntas det vara goda jobbmöjligheter för kockar och bagare och konditorer. Detta hänger samman med att efterfrågan väntas öka i snabbare takt än tillgången på personal. Samtidigt väntas arbetsmarknaden att vara i balans för servitörer och bartendrar medan det blir hård konkurrens om jobben för köks- och restaurangbiträden.”
Det lönar sig alltså att skaffa sig en formell utbildning.
– Redan nu slåss restaurangnäringen om de ungdomar som är motiverade och fullföljt sin utbildning, säger Jon Håkansson. Som lärling har man redan när man tar studenten en gedigen arbetslivserfarenhet och det gör det också lättare att förhandla upp sin lön.
– Funderar du på att välja ett yrke inom restaurangbranschen, så passa gärna på att att göra din prao på en restaurang redan när du går på högstadiet, tipsar Linus. Vi är många restauranger tar emot prao-elever och praktikanter, för vi vill ge ungdomar en chans att tidigt ta reda på om detta är ett yrke som passar dem.
Högskolebehörighet
Österlengymnasiet erbjuder grundläggande högskolebehörighet på alla sina yrkesutbildningar. De elever som vill ha möjlighet att läsa vidare på högskola eller universitet, kan alltså välja kurserna Svenska 2, Svenska 3 och Engelska 6 i sina individuella studieplaner. De båda kurserna i svenska kan till exempel läsas inom utrymmet individuellt val (200 poäng). Det är bara att prata med någon av kommunens studie- och yrkesvägledare, så kan de hjälpa till med detta.
Vill du veta mer?
Restaurang- och livsmedelsprogrammet är skapat för ungdomar som älskar att få ut sin kreativitet i form av att laga mat eller baka. Eleverna får den grundläggande yrkesutbildning som krävs för att de ska kunna arbeta som kock eller bagare/konditor. Under praktiken följer lärlingseleverna arbetsplatsens tider, vilket innebär att de bland annat provar på hur det är att arbeta på kvällar och helger.
På webbplatsen Restaurangguiden.com kan du läsa en kort beskrivning av vem gör vad på restaurangen.
Här kan du läsa mer om utbildningen:
- ”Lärlingsutbildningarna på Österlengymnasiet leder ofta till jobb”
- ”Österlengymnasiets lärlingselever imponerar” (i inlägget finns ett längre avsnitt om Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Österlengymnasiet)
På webbplatsen Flickr kan du se fler bilder på lärlingselever tillsammans med bland annat deras lärare Jon Håkansson och en av skolans handledare Linus Persson på restaurangen En gaffel kort:
Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Restaurang- och livsmedelsprogrammet som lärlingsutbildning:
Här kan du läsa Skolverkets detaljerade beskrivning av programmet:
Lönebild för kockar och kallskänkor:
Genomsnittlig lön för kockar och kallskänkor (som inte är chefer) är ca 24 000 i månaden (senaste statistiken är från år 2014): Lönestatistik (månadslön, CSB 2014) Kockar och kallskänkor. För restaurang- och kökschefer är den genomsnittliga månadslönen på ca 32 700 kr: Lönestatistik (månadslön, 2014) Restaurang- och kökschefer.
Efterfrågan och framtidsutsikter:
Torun Börtz artikel ”Svalt intresse för het bransch”, publicerad i Ystads Allehanda 9 april 2016: http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/svalt-intresse-for-het-bransch/
”Kockbristen kan hota tillväxten”, publicerad i Sydsvenska Dagbladet 3 april 2016 http://www.pressreader.com/sweden/sydsvenskan/20160403/281981786732145/textview
Var finns jobben? – Arbetsförmedlingens prognos för bland annat Restaurangnäringen 2016 och tio år framåt (publicerad 3 feb 2016), s 21-22: file:///C:/Users/cwn/Downloads/L%C3%A4s%20Rapporten.pdf
Daniel Retz artikel ”Restauranger oroas över minskad prao i skolan”, publicerad på Besöksliv.se 21 mars 2016 http://www.besoksliv.se/artikel/restauranger-oroas-av-minskad-prao-i-skolan-69257
Sofia Stridsman artikel ”Varför vill ingen bli kock i verkligheten?”, publicerad på Besöksliv.se 28 maj 2013: http://www.besoksliv.se/artikel/varfoer-vill-ingen-bli-kock-i-verkligheten-30821
Artikel om kockyrket, lönen och framtidsutsikterna på webbplatsen Alla.studier.se http://allastudier.se/jobb-o-l%C3%B6n/431-kock/
Österlengymnasiet erbjuder följande yrkesutbildningar:
- Barn- och fritidsprogrammet med programinriktningarna ”Fritid och hälsa” respektive ”Pedagogiskt arbete”
- Handels- och administrationsprogrammet med programinriktningarna ”Handel och service” respektive ”Administrativ service”
- Vård och omsorgsprogrammet
- Hotell och turismprogrammet med programinriktningen ”Hotell och konferens”
- Restaurang- och livsmedelsprogrammet med programinriktningarna”Bageri och konditori” respektive ”Kök och servering”
- El- och energiprogrammet med programinriktningen ”Elteknik”. Denna utbildning sker i samarbete med ETG och är upplagd så att eleverna kan få yrkesbevis som elektriker efter bara tre års utbildning.
Läs mer om Österlengymnasiet på skolans hemsida: http://www.simrishamn.se/osterlengymnasiet
Se bilderna från Öppet hus på Österlengymnasiet tisd 19 jan 2016: https://flic.kr/s/aHsksVPvjN
Tips! Följ vad som händer på Österlengymnasiet via Facebook: https://www.facebook.com/osterlengymnasiet/
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar