Läsåret 2015/16 deltog Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Ystad kommuner i samarbete med Region Skåne i en stor satsning kring värdegrund, förhållningssätt och ledarskap. Personal i förskoleklass, grundskola och grundsärskola innefattades och målet var att man skulle skapa bättre relationer kring kommunens barn och på så vis bättre kunna hjälpa alla barn att lyckas i skolan.
Satsningen har sett olika ut på olika skolor och bestått i bland annat storföreläsningar med Karl Witting, Ross Greene och Bo Hejlskov, bokcirklar, diskussionsgrupper, workshops, studiebesök och samarbeten mellan skolor.
Mottot ”Barngörrätt om de kan”, som satsningen fick sitt namn efter, har formulerats av Ross Greene. Ross Greene är psykolog och forskare vid Harvard Medical School och han har länge arbetat med frågeställningen hur man bör möta och bemöta barn och unga som har ett problemskapande beteende.
Många av de som arbetar med barn och unga i Simrishamns kommun var på plats när Ross Greene föreläste om sin forskning och arbetsmodell på Moriskan i Folkets park, 3 december 2015.
Greene menar att om vi tänker att ”Barngörrätt om de vill” blir vårt jobb i första hand att få barn att vilja göra rätt. Då försöker vi öka deras motivation med hjälp av belöningar och bestraffningar och risken är stor att vi driver igenom vår vilja utan att vi förstår de bakomliggande orsakerna till problemen och än mindre gör något åt dem. På så vis är det stor risk att konflikterna och det oönskade beteendet återkommer.
Om vi istället utgår från att barngörrätt om de kan, får vi ett helt annat förhållningssätt. Då anser vi att det oönskade beteendet beror på att barnet saknar viktiga förmågor och därför inte klarar leva upp till omgivningens förväntningar. Till exempel klarar barnet kanske inte av att vara tillräckligt flexibelt när vår planering ändras eller så kan barnet inte hantera sin frustration när hans eller hennes förväntningar och behov inte blir tillfredsställda. Med detta sätt att se på barnen blir vår främsta uppgift att försöka ta reda på vad det är som hindrar ett visst barn från att göra vad som förväntas.
När vi vet mer om vilka färdigheter barnet saknar, kan vi lättare ge stöd och tillsammans med barnet hitta lösningar som känns genomförbara och bra för båda parter. På så vis lär sig barnet att handskas med sina egna inte ännu färdigutvecklade förmågor. Han eller hon får dessutom träna sig i att lyssna på andra, bli lyssnade på, samarbeta och lösa problem.
27 maj 2016 var det uppföljning av samverkan och gemensam kompetensutveckling i sydöstra Skåne under samlingsnamnet ”Barn gör rätt om de kan”. Inbjudna talare var Karl Witting, Ing-Marie Wieselgren, Linda Wellin, Mats Lundqvist och Beppe Singer.
Fler bilder:
”Barn gör rätt om de kan” med Ross Greene. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från Greenes föreläsning.
Uppföljning och avrundning av samarbetsprojektet Barn gör rätt om de kan, i Ystad teater 27 maj 2016. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från den avslutande heldagen i Ystad.
Särskolans elever har bland annat gjort skulpturer föreställande sothöna, kungsfiskare, svan och örn. Andra fåglar som som kommer att visas i utställningen på Valfisken är bland annat and, fiskmås, pingvin och flamingo.
Särskolan i Simrishamn ställer ut konstverk föreställande fåglar som lever nära och i vatten. Utställningen kommer att finnas i stadsbibliotekets foajé och pågå i två veckor, från den 23 maj till 4 juni. Utställningen är en del av en större utställning kring ämnet vatten som många av särskolans elever arbetat med under vårterminen.
Vattnets kretslopp gestaltat av årskurs 7-9.
Med vatten som utgångspunkt har eleverna sökt fakta, gjort studiebesök på vattenreningsverken strax utanför Simrishamn respektive på Kiviks musteri, åkt skridskor och pulka, badat i Ystad badhus, utfört olika former av experiment kring bland annat ytspänning och kapillärkraft, byggt slutna ekosystem och arbetat med film, estetiskt arbete, matlagning, sång och musik, med mera. Flera av skoldagarna har dessutom varit förlagda på Naturskolan Österlen i Kivik, där eleverna på plats kunnat undersöka livet vid och i Östersjön.
En del av elevernas arbeten kring temat presenterades i Österlengymnasiets bibliotek i samband med skolans kulturdag, tisdagen den 3/5. Under kvällen var sedan elevernas anhöriga inbjudna för att kunna ta del av utställningen.
Skulpturerna föreställande olika fågelarter som lever i vattenrika områden ställs just nu ut i Österlengymnasiets café, men flyttas som sagt till Stadsbiblioteket i Valfisken den 23 maj.
Vill du veta mer?
Här hittar du bilder från elevernas arbete kring vatten och vattenlevande fågelarter: https://flic.kr/s/aHskzZmfPJ
Simrishamns kommun satsar systematiskt på att ta tillvara barns rättigheter. Vid alla kommunala beslut som berör barn, direkt eller indirekt, ska man ha ett barnperspektiv. Dessutom gör man ett flertal satsningar för att se till att ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.
I skolområde Nord (Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik) har man under perioden 2013-16 deltagit i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). UNICEF ville ta reda på hur skolmiljön och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention. Nu är projekttiden över och FN:s barnkonvention är på god väg att bli lag i Sverige.
Både i början och slutet av projektet Rättighetsbaserad skola gjordes enkäter där de deltagande eleverna fick tycka till kring elevinflytande. Resultatet visade att eleverna blivit mer medvetna om hur de kan påverka sin skolvardag och att de efter projektet var ännu mer intresserade av att få vara med och diskutera och påverka. Detta är en mycket glädjande utveckling och något man vill spinna vidare på i skolan och på fritids.
På Gärsnäs skola har man valt att förstärka elevernas röster, delaktighet och inflytande, genom att lärarna Jessika Andrée och Madeleine Liwell Jeppsson regelbundet bjuder in elever för att diskutera skolfrågor. Dessa samtal spelas in och publiceras på Skolsanningar Podd och de som vill lyssna på poddsändningarna kan därefter nå dem via internet.
Att man valde att jobba med ljudfiler istället för med text eller video beror på att det passar unga elever bra att muntligt berätta vad de tycker och tänker och att det känns mer avspänt att ingen behöver tänka på hur de ser ut under själva inspelningen.
Eftersom Jessika normalt jobbar i en förskoleklass och Madeleine i en fyra, är det till att börja med dessa elever som deltar i poddsändningarna. Den första podden handlade om klassråd. Andra ämnen som tagits upp har varit skolans elevråd, matråd, ikt-råd och ämnet ”idrott och hälsa”. Tanken är att man i framtiden även ska tala om värdegrundsarbete, fler skolämnen, bedömning, m m.
Jessika och Madeleine träffas i förväg och kommer överens om passande frågor. Ofta diskuterar de även ämnet för podden med sina klasser, så att de elever som ska delta i sändningen känner sig förberedda och vet lite om vad deras klasskamrater tycker.
Strax före sändningen tar Jessika eller Madeleine en bild av de elever som ska delta i podden. Dagen som vi hälsar på ska Skolsanningar spela in ett avsnitt kring rastaktiviteter.
Samtalen i poddsändningarna leds av Jessika och Madeleine. De ställer frågorna och eleverna beskriver sina upplevelser, tankar och åsikter, vad de gillar och vad de vill förändra. Dessutom pratar man om skolverkets mål med olika verksamheter och om hur eleverna kan vara med och påverka vad som händer och hur det ser ut i skolan och på fritids.
Efter att Jessika och Madeleine träffat eleverna brukar de bjuda in någon vuxen som har särskilt ansvar för det ämne som podden handlar om. Den vuxne får lyssna på elevernas upplevelser och åsikter. Därefter spelar man in när den vuxne diskuterar med Jessika och Madeleine kring vad eleverna sagt. När inspelningarna är klara, fixas den sista tekniken till och så publiceras de på en poddkanal så att alla elever, föräldrar, personal och andra intresserade kan lyssna på programmet.
Här kan du se hur en inspelning går till:
Vid sändningen om rastaktiviteter är det Tove och Albin från förskoleklass och Ida och Isabella från årskurs fyra som sitter i podd-soffan. De är lite nervösa innan sändningen, men allt går fint. Efteråt säger de att det känts bra att de fått säga vad de tycker.
Senare på dagen ska Jessika och Madeleine spela in fortsättningen av sändningen tillsammans med Ann-Christin Dahl och Katarina Johansson. De leder ofta rastaktiviteter på skolan och blir glada över att få höra på inspelningen att eleverna säger att de är så nöjda med rastaktiviteterna. Ann-Christin säger: – Det är så härligt lärorikt. Man får många nya tips på saker man inte tänkt på. Att lyssna in eleverna är viktigt. Att ge och ta. Vi lär av varandra.
Här kan du se slutresultatet:
Efter sändningen får vi chansen att prata med några årskurs fyra-elever som varit med i tidigare podd-avsnitt. Det är Leo, Anton, Sanna och Lea.
De berättar att kändes pirrigt i magen före sändningen, jätteläskigt, för de visste inte hur det skulle vara och de ville inte säga fel. Men när de väl var med, så var det roligt.
Det hände att de kom på bra saker, som de glömde säga och att de fick svara på andra frågor än de som de helst ville svara på, men det kändes bra att få uttrycka sina åsikter och att få lära ut saker till andra barn som lyssnar.
Projektet Rättighetsbaserad skola i samarbete med UNICEF (som nu nyss avslutats) byggde på fem grundstenar. Man ville sprida kunskap om barns rättigheter, öka elevers inflytande, engagera barn för sina egna och andra barns rättigheter och samverka och skapa strukturer som innebär att barns upplevelser, tankar och åsikter tas tillvara.
Poddsändningarna Skolsanningar uppfyller dessa fem kriterier och är ett konkret exempel på hur man kan praktisera barnkonventionens principer i skolan och på fritids.
Några saker som eleverna tagit upp i Skolsanningar och som redan lett till förändrade rutiner i skolans arbete är elevernas önskan att man ska ha en tydligare dagordning i matrådets möten på skolan och att frågor och önskemål kring rasterna, rastaktiviteterna och IKT (Informations- och kommunikationstekniken, d v s internet och olika former av datorer och annan teknik för kommunikation och lärande) ska stå som egna fasta punkter i dagordningen i de olika klassråden.
Jessika och Madeleine berättar att eleverna har blivit mer medvetna om vilket inflytande de kan ha. De har mycket att säga och de växer med uppgiften. Än så länge är det framför allt förskoleklassen och årskurs fyra och några från årskurs fem som deltagit i sändningarna, men många elever från de andra klasserna lyssnar och diskuterar avsnitten med sina lärare och målsättningen är att projektet ska spridas till fler elever och gärna även över hela skolenhet Nord. Ambitionen finns, det är bara tiden som inte ännu riktigt räckt till.
När Jessikas och Madeleines elever gör sina poddinspelningar utövar de sina demokratiska rättigheter. Samtidigt tränar de sig även i flera mål kopplade till ämnet svenska. Framför allt tränar de sig i att hålla muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen. De tränar sig också att anpassa bland annat ordval och tonfall efter vilka mottagare de har.
Rektor har en central roll för att möjliggöra elevernas inflytande i skolan. Christina Bergkvist, rektor i skolområde Nord, berättar:
– Jag ser att vi behöver ha olika arenor där eleverna bjuds in för delta i samtal kring hur vi skall jobba tillsammans i skolan och på fritids. Det är en del av en demokratisk fostran, och all personal behöver aktivt stödja eleverna att tänka och formulera sig i olika frågor. När man lyssnar på vår podd Skolsanningar så hör man hur fint pedagogerna leder eleverna i olika tankebanor. Man reflekterar tillsamman i ett lärande samtal, som ger oss alla som lyssnar mycket kloka synvinklar.
Vill du veta mer?
Intervjuerna läggs ut tillsammans med kommentarer på bloggen ”Skolsanningar”:
På den här bloggen skriver jag om kultur- och fritidsfrågor, artiklar, böcker och pedagogiska frågor i min vardag. Ge gärna tips eller skriv en kommentar!
Skolbibliotekarie i förskoleklass upp till åk 6 i Simrislund och Gärsnäs. Tidigare lärare och lärlingssamordnare på Barn-och fritidsprogrammet, IKT-pedagog, lärare i sv, eng, hi, re och sh, handelsämnen och att driva uf-företag på gymnasiesärskolan, kommunikatör på Barn- och utbildningsförvaltningen och ämneslärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn.
Mottot ”Barn gör rätt om de kan”, som satsningen fick sitt namn efter, har formulerats av Ross Greene. Ross Greene är psykolog och forskare vid Harvard Medical School och han har länge arbetat med frågeställningen hur man bör möta och bemöta barn och unga som har ett problemskapande beteende. 
På Gärsnäs skola har man valt att förstärka elevernas röster, delaktighet och inflytande, genom att lärarna Jessika Andrée och Madeleine Liwell Jeppsson regelbundet bjuder in elever för att diskutera skolfrågor. Dessa samtal spelas in och publiceras på 
Eftersom Jessika normalt jobbar i en förskoleklass och Madeleine i en fyra, är det till att börja med dessa elever som deltar i poddsändningarna. Den första podden handlade om klassråd. Andra ämnen som tagits upp har varit skolans elevråd, matråd, ikt-råd och ämnet ”idrott och hälsa”. Tanken är att man i framtiden även ska tala om värdegrundsarbete, fler skolämnen, bedömning, m m.
Jessika och Madeleine träffas i förväg och kommer överens om passande frågor. Ofta diskuterar de även ämnet för podden med sina klasser, så att de elever som ska delta i sändningen känner sig förberedda och vet lite om vad deras klasskamrater tycker.
Senare på dagen ska Jessika och Madeleine spela in fortsättningen av sändningen tillsammans med Ann-Christin Dahl och Katarina Johansson. De leder ofta rastaktiviteter på skolan och blir glada över att få höra på inspelningen att eleverna säger att de är så nöjda med rastaktiviteterna. Ann-Christin säger:
Inlägg
