Skola på vetenskaplig grund

En skola där såväl stoffet som metoderna ska vara vetenskapliga

1 Bakgrund

I 2010 års Skollag står det att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skolverket 2010, 1 kapitlet, 5§). Denna formulering är ny och kan behöva förklaras. Det sker dock inte i Skollagen. Jag ska här undersöka vad Skolverket menar med ”vetenskaplig grund” och hur skolan kan bli mer vetenskapligt förankrad. I den sammanfattande avslutningen kommer jag även att ta upp några följder av Skolverkets beslut.

2 Vad menas med ”vetenskaplig grund”?

I mitten av november 2012 publicerade Skolverket ett PM med ett förtydligande av begreppet ”vetenskaplig grund”. Vetenskaplig grund jämställs då med ett vetenskapligt förhållningssätt. Skolverket förklarar att det innebär att man ska ”kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang”. Man tar även upp begreppet ”beprövad erfarenhet” och förklarar det som ”en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett kollegialt sammanhang”. Precis som i Skollagen understryker man att de två kunskapskällorna, den vetenskapliga och den erfarenhetsmässiga, ska komplettera varandra. Dessutom betonar man att både ämnesinnehållet och metoderna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket 2012, s 1).

I Skolverkets PM skiljer man på forskningsanknytning och forskningsbaserad undervisning. Skolan ska vara forskningsbaserad. Det vetenskapliga förhållningssättet ska inte bara finnas representerat i undervisningen, utan genomsyra den (Skolverket 2012, s 8).

3 Hur kan vi göra skolan mer vetenskapligt förankrad?

För att hitta mer konkreta beskrivningar av hur skolan ska bli vetenskapligt förankrad har jag gått igenom gymnasieskolans läroplan. Avsnitt där begreppen ”vetenskap”, ”vetenskaplighet” och ”vetenskaplig grund” tas upp, har stått i centrum för mitt intresse.

Redan i läroplanens första stycke kan man läsa att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund” (Skolverket 2011, s 5) och under rubriken ”Skolans uppdrag”, kan man läsa att:

Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta (Skolverket 2011, s 7).

Eleverna ska alltså lära sig att söka, värdera och sålla information och omvandla den till kunskaper. De ska också lära sig att använda dessa kunskaper, när de drar slutsatser.  Lärarna ska vägleda dem i detta arbete. Lite längre fram i läroplanen står det att lärarna ska använda sig av forskningsresultat inom sina respektive undervisningsämnen och inom forskningsområden som läraren har nytta av i sin undervisning (Skolverket 2011, s 10f). Såväl stoffet som metoderna ska alltså vara vetenskapligt förankrade.

Studerar man de olika gymnasieprogrammen i detalj, ser man att vetenskapligheten betonas mycket olika. Källkritik och vetenskapliga teorier och metoder får särskilt stort utrymme på de program där eleverna förväntas studera vidare på högskolor och universitet. På de yrkesförberedande programmen nämns däremot knappt ”vetenskap” eller liknande ord, istället betonas andra, mer praktiska, delar av utbildningen (Skolverket 2011, s 17ff).

4 Sammanfattande diskussion

Begreppet ”vetenskaplig grund” förklaras inte i Skollagen och definieras inte heller i gymnasieskolans läroplan. Detta är en brist som Skolverket försökt åtgärda genom ett PM som nyss publicerats. Enligt detta PM ska lärarna inte bara lära ut vetenskaplig metod och de senaste vetenskapliga rönen, utan dessutom göra det på ett sätt som forskning visar är effektivt.

I Skolverkets PM framgår att inte bara elever och lärare, utan även de som styr skolan innefattas av bestämmelsen om en skola på vetenskaplig grund (Skolverket 2012, s 1). De som styr skolan måste alltså se till att lärare har goda förutsättningar för fortbildning, planering, genomförande och utvärdering av undervisningen.

Kravet på ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet" kan förhoppningsvis leda till att fler yrkesverksamma lärare utvecklar system för att systematiskt utvärdera och diskutera sin undervisning. Det tillsätts åter en hel del lektorat och spetsutbildningar har blivit populära. Lärare startar forskningscirklar (Alexandersson, 2012) och det finns exempel på skolor där stora delar av lärarkåren forskar i sin skolvardag, så kallade Modellskolor (Krogsmark, 2012). Jag tycker att detta är en bra utveckling. På så vis kan lärare aktivt vara med och skapa en utbildning som verkligen vilar på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

5 Litteraturlista

Alexandersson, Olle, ”Forskningscirkel startskott för storprojekt”, Forskningsnätet Skånes webbplats. Hämtdatum: 2012-11-01. Tillgängligt via: http://www.forskningsnatet.se/2012/02/forskningscirkel-startskott-for-storprojekt/

Kroksmark, Tomas. En Modellskola på vetenskaplig grund. Hämtdatum: 2012-11-01. Tillgängligt via: http://modellskolan.se/wp-content/uploads/2011/12/Modellskolans-id%C3%A9.pdf

Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (SFS 2011:144, 2010:14 och 2010:261). Tillgängligt via: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

Skolverket, PM om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, 2012-11-19 (Dnr 2012:1700). Tillgängligt via: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.186370!/Menu/article/attachment/Vetenskaplig_grundPM_Skolverket.pdf

Skolverket, Skollag, 2010 (SFS 2010:800). Tillgängligt via: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800