Ett exempel på adaptionsstudie - Khemiris roman Ett öga rött

Här kommer ett förslag på uppgifter som man skulle kunna jobba med i samband med att man läser Khemiris roman Ett öga rött och/eller ser filmen som är baserad på boken:

1. Läsa, skriva (b)loggbok och diskutera en roman

Först vill jag att mina elever ska läsa boken Ett öga rött och samtidigt skriva loggbok i form av en bokblogg och särskilt titta på följande saker och skriva upp sidnummer och kommentera det när de hittar något intressant:

1. ·         Synen på språket
2. ·         Synen på tankens respektive våldets kraft
3. ·         Relationen: far – son
4. ·         Valfritt: det kan vara t ex synen på kärlek, sex, respekt, vänskap eller något annat som eleverna tar fasta på när de läser boken, de bestämmer själva sitt fjärde tema.

Jag vill t ex att de ska lägga märke till språket i boken: ordföljden och jargongen, att hemspråksundervisningen läggs ner och hur arg Halim blir över det (s 20f) och hur hans pappa betonar att det är svenska han måste lära sig tala i Sverige (s 25), att Dalanda med rötter i Libyen säger att en man utan språk är ingenting och uppmuntrar honom att lära sig arabiska och att skriva, tänka och minnas (s 32), pappan säger att Halim kan och bör tala korrekt svenska och är arg för att Halim väljer att ändå tala som en invandrare (s 214f).

 Jag vill framför allt att de ska lägga märke till hur Halim ibland tar till våld (framför allt slåss för att försvara sig och för att ge igen, men också att han funderar på att ta till oprovocerat våld för att hjälpa en vän att få en skådespelarroll) och vandalism (klottrar för ”kampen” och för att hämnas) men att han allt mer går ifrån det, utvecklas, för att istället bli en ”tankesultan”. Han stjäl och köper stöldgods och verkar rättfärdiga det med att världen är orättvis och att han utjämnar orättvisorna genom att ta för sig.

Jag vill att de ska lägga märke till hur viktigt det är för Halim att känna respekt för sin far, att känna att fadern är stark, kraftfull, orädd, skicklig debattör och kompetent. När han känner att pappan tvekar, är osäker eller misslyckas eller vill anpassa sig till det svenska samhället, då blir han arg och besviken på honom. När Halims mamma dör får han ta ansvar och fungera som tolk åt sin pappa och sjukvårdspersonalen. Hans mamma ville tydligen inte ge upp ”kampen” och Halim ser emellanåt sin pappa som en svikare när han försöker gå vidare i livet.

2. Gemensamt studera berättartekniken i romanen

Vi sitter tillsammans och studerar boken och jämför med andra berättelser.

Genre

Vad är det för typ av bok?

Jag vill att vi ska komma fram till att det är en dagboksroman och en utvecklingsroman och så vill jag att de ska jämföra med andra böcker de läst: Vet ni andra böcker som påminner? Hur är de skrivna?

Strukturen

Boken är skriven i fyra delar som inleds med en siffra och ett kort citat ur texten. Varför är texten indelad så? Kan man se att det är olika språng i hans utveckling mellan de olika delarna eller att de har olika teman på något vis? Kan man ha nytta av citaten när man försöker vaska fram vad som är mest centralt i de olika delarna? Eleverna väljer ut vars en egen bok, helst en som de tidigare läst, som de jämför strukturen med.

Berättarperspektivet

Vem är berättaren? Beskriv honom som person och som berättare!  Hur ser han på sig själv och på sin omgivning? Vad väljer han att berätta respektive inte berätta? Finns det några tillfällen då du anar att beskrivningarna inte riktigt stämmer med verkligheten, då du får distans till berättarjaget?

Jag vill att eleverna ska reflektera kring och diskutera hur historien är berättad och vi ska tillsammans gå igenom olika typer av berättarperspektiv och de ska klassificera boken.

Hur har boken kommit till enligt berättelsen? (Hur börjar respektive slutar boken?) Funkar greppet  – känns det trovärdigt? Jag vill att de ska säga att berättaren vill få oss att tro att vi läser Halims anteckningsbok, d v s den som han i början av berättelsen får av Dalanda och som han använder som dagbok och som han i slutet av boken antyder att han kommer att visa Khemiri. Tror vi på att Khemiri äntligen lyckas bli känd och hyllad författare tack vare Halims dagbok? Vi jämför med romanerna Defoes Robinson Crusoe och Hesses Stäppvargen och frågar om de kan komma på fler exempel på sätt att få en historia att kännas ”äkta”. Vad vill en författare vinna på att få läsaren att tro att historien är ”sann”?

Dispositionen/dramaturgin

Hur är berättelsen uppbyggd rent dramaturgiskt? Jämför med den klassiska dramaturgiska modellen med anslag, fördjupning, stegring, klimax och avrundning! Vi jämför boken med inledningar på en väldigt känd film t ex Robin Hood  - the Prince of Thieves med Kevin Costner eller någon tecknad Disney-film. Jag vill att de ska märka att den här romanen inte är uppbyggd på det sättet, utan att den är mer episk, utan någon riktig dramatisk början, utan någon verklig stegring med klimax och utan något avrundande slut: vi får följa Halim så länge som han får plats att skriva i sin anteckningsbok, när sidorna i boken tar slut slutar också berättelsen. Jag vill också att vi ska prata om att även om det kanske inte är så tydligt som i en Hollywoodfilm, så finns det en central konflikt i boken. Bokens handling börjar med hur Halim får reda på ”integrationsplanen” och så får vi följa hans kamp mot den. Kanske finns det fler sådana konflikter som man kan ta fasta på i boken? Vad tycker eleverna att boken handlar om? Vad går den ytterst ut på?

3. Jämföra möjliga adaptioner av romanen

a) Gruppdiskussion: Vi börjar med att sätta oss in i hur vi själva skulle ha gjort en film baserad på boken. Vilka möjligheter och svårigheter skulle vi då möta? Vad talar för att det skulle kunna bli en bra film? Vad talar för att det skulle kunna bli svårt? Hur skulle vi göra? Varför? Varje grupp redovisar sina idéer för hela klassen.

b) Vi tittar på Daniel Wallentins adaption av boken. Hur gjorde han? Hur tog han vara på möjligheterna och hur hanterade han svårigheterna? Hur blev resultatet? Funkar det? Likheter och skillnader med boken respektive med våra idéer? Hur skildras Hamid som person? Hur är dramaturgin uppbyggd? Blir hans kamp mot ”integrationsplanen” ännu synligare i filmen, när annat (vad?) skalats bort? Är det andra konflikter eller teman som filmen tar fasta på, som inte är så tydliga i boken? Vilka är målgruppen för filmen respektive boken? Är det olika målgrupper och i så fall vad får det för konsekvenser?

4. Fördjupning kring invandring

Jag vill framför allt jämföra romanen Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri och dess filmatisering regisserad av Daniel Wallentin med filmatiseringen av Khaled Hosseinis roman Flyga drake regisserad av Marc Forster. Därför vill jag att vi ser hela den filmen också. Kanske kan man även läsa stycken ur romanen när man vill jämföra berättartekniken, men jag känner att vi inte kan ta oss tid till så många eller långa utdrag i så fall. Fördelen med att i alla fall läsa lite ur den är att man i så fall väcker mer intresse för boken.

Informationssökning och källkritik

Man kan här samarbeta med samhällskunskapen och titta på hur det är att fly från sitt hemland och växa upp i en annan kultur, att känna att man har sina rötter i två länder – eller inget, att förlora sin ena förälder, att få jobb, starta företag, vilka som har hemspråksundervisning i dag (finns det fortfarande? Varför – varför inte?)

Jämföra adaptionerna

Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan de båda skildringarna?

Några exempel på likheter: En person berättar om hur det är att vara en ung pojke som lever med sin pappa. Berättelserna tar också upp kulturkrockar, att vilja höra till och att vilja särskilja sig.

Några exempel på skillnader: den ena är skriven som en dagbok där den unge mannens alla sätt att uttrycka sig och tankar finns med. Den andra är skriven i efterhand när pojken hunnit bli vuxen och minnena berättas med den mogne mannens erfarenhet. Jag vill att vi tillsammans ska titta på ställen i texten (eller filmen) där detta framgår.

Individuell skrivuppgift

Individuell uppgift: Skriv en fiktiv dagbok utifrån en elev som går på vår skola (skriv din egen dagbok eller hitta på eleven, du får inte ta någon du känner rakt av) eller skriv memoarer en vuxen person utifrån en elev som gått på den här skolan (du själv eller en påhittad elev). Bestäm dig för ett dilemma som texten kretsar kring och bestäm dig för vilka läsare som är din målgrupp och vilket syfte du har med din text.

Målsättning med uppgifterna:

• ·         Eleverna får chansen att leva sig in i andra människors liv och ta del av deras glädjeämnen och svårigheter.
• ·         Eleverna får möjlighet att tillsammans diskutera vad som är viktigt i ett verk. Hitta en konflikt/ett problem/en frågeställning som de tycker känns central i boken respektive filmen. Genom att jämföra får de också träna sig i att se vad som kännetecknar berättartekniken i ett verk.
• ·         Eleverna får lära sig ett metaspråk att beskriva texterna och filmerna och berättartekniken med.
• 
  
• ·         Eleverna får träna sig i en mängd färdigheter, bland annat att beskriva, lyssna och diskutera, till och med argumentera för sina idéer, att lära sig nya begrepp och försöka tillämpa dem, söka och sålla information och granska den, dra slutsatser, härma en stil, skriva med tanke på syfte och mottagare.