Kamratbedömning i uppsatsarbetet

I den här filmen berättar Åsa Wennersten om hur hon och hennes mellanstadieelever använder sig av kamratbedömning i samband med att de skriver uppsatser.



Eleverna läser varandras uppsatser och ger två beröm och ett tips på hur respektive text kan förbättras, en metod som ofta kallas "two stars and a wish".

Jag håller med om att metoden många gånger är mycket givande. Eleverna lär sig mycket av att se hur kamraterna har löst samma uppgift, de får såväl inspiration som distans till det som de har skrivit.

Att kalla metoden för kamratbedömning tycker jag dock lätt kan leda tanken fel: att eleverna i första hand har i uppgift bedöma sina kamraters arbeten i relation till ett fast och entydigt mål som är lika för alla, kanske till och med att de ska sätta betyg på texterna. Istället kallar jag hellre metoden för kamratrespons. Jag tycker att ordet "respons" låter mjukare och mindre avskräckande än "bedömning" (både för eleverna och deras föräldrar) och jag tycker att ordet "respons" tydligare lyfter fram att eleverna ska reagera på varandras texter. De ska inte i första hand ge övergripande omdömen, utan med responsen tar vi fasta på deras personliga upplevelser av sina kamraters texter och de ger konkreta råd i stil med "jag tycker att din beskrivning av ... är mycket bra - jag förstår direkt vad du menar" och "din text är ibland lite rörig - här pratar du om ... och sedan tar du upp ... och sedan går du tillbaka till att berätta om ... - det blir lättare att hänga med om du tar en sak i taget".

I våras hade jag och en kollega ett samarbetsprojekt där våra elever bland annat skrev debattartiklar i ämnet genteknik. I vanliga fall brukar jag bara fråga eleverna hur de trivts med att arbeta på ett visst sätt med ett visst område, men i samband med detta samarbete gjorde min kollega och jag en mer omfattande undersökning av hur eleverna uppfattat metoden. Här berättar de vad de tyckte att de lärt sig i ämnet svenska (citat från en enkät och en uppföljande intervju):

·         Det är lättare att se utifrån när det inte är en egen text.
·         Bra att höra andras åsikter än bara lärarens + att man fick tänka till mycket.
·         Man fick en annan synvinkel vilket var bra.
·         Jag lärde mig att texten blir bättre om man lyssnar på andras synpunkter.
·         Hur jag förbättrar argument genom att se från annat (motsatt) håll mer.
·         Man kunde se hur andra skriver och vinklar ämnen, vilket kan vara bra att ha med sig till liknande uppgifter.
·         Hur andra ser på debattartiklar, så man kunde anpassa den bättre. 
·         När vi lyssnade på kamratresponsen lärde vi oss mer om hur man ska skriva debattartiklar än vad vi lärde oss fakta om genteknik.
·         Jag lärde mig hur man skulle skriva en debattartikel.
·         Man lär sig mer om formen genom att lyssna på andras kamratrespons än vad man lär sig om stoffet. Man lärde sig till exempel källhantering och styckeindelning.
·         Tänk på styckeindelning.
·         Viktigt med källor.
·         Hur jag bättre lägger in källor i texten.
·         Hur viktigt källor är.
·         Noggrannare stavning.
·         Vilket system som är bäst att använda. 
·         Vara mer klar och tydlig med vad jag tycker.
·         Hur man kan förbättra en text.
·         Få den mer intressant.
·         Möta argument starkare / tyngre.
·         Måste vara tydligare.
·         Jag lärde mig att det är bra om rubriken är så tydlig som möjligt.
·         Hur andra ser på debattartiklar, så man kunde anpassa den bättre.
·         Hur man kan göra för att få en mer intressant debattartikel genom att väva ihop åsikter med fakta.