Matematiklyftet är en landsomfattande fortbildningssatsning baserad på kollegialt lärande. Metoden är inspirerad av den japanska fortbildningsmetoden lesson studies. Tanken är att lärare ska utveckla sin undervisning tillsammans och att de ska arbeta in en rutin av att lära av och med varandra.
Skolverket stöttar de enskilda skolorna och kommunerna genom att man skapat ett utbildningsmaterial för matematiklärare och genom att man har gjort det möjligt att söka ekonomiskt stöd till fortbildningssatsningen.
Matematiklyftets arbetsmetod består av fyra steg:
1) Inspiration utifrån: de deltagande lärarna förbereder sig individuellt genom att läsa texter, se på filmer, fundera över diskussionsfrågor och ta till sig tips på olika sätt att undervisa matematik. Allt material kommer de åt via Skolverkets webbplats för matematiklyftet och stödmaterialet utgår från läroplanerna och kurs- och ämnesplanerna i matematik. Det tar dessutom upp aktuell och relevant forskning och analyser av de svenska resultaten i de senaste nationella och internationella jämförelserna.
2) Gemensam bearbetning och planering: handledarna träffar de deltagande lärarna och man diskuterar Skolverkets förslag på arbetsuppgifter och metoder och lägger upp en gemensam lektionsplanering.
3) Genomförande: de enskilda lärarna går ut i sina klassrum och testar det som man planerat gemensamt, de dokumenterar arbetet och reflekterar över hur det gått.
4) Gemensam utvärdering och lärdom: handledarna träffar åter de deltagande lärarna och man beskriver vad man gjort och hur det gått, man funderar över varför det blev som det blev, vilka svårigheter man mött, vad som fungerat bra och hur man ska kunna förbättra sin undervisning ytterligare.
Vad som jag tycker är väldigt bra med matematiklyftet är att man utgår från mycket konkreta aktiviteter i klassrummen och man drar lärdom av hur det går. Fokus är på eleverna: man planerar utifrån hur man som lärare tror att ens elever bäst kan lära sig aktuella fakta och färdigheter, man testar och man diskuterar och utvärderar elevernas reaktioner och resultat.
Tack vare det statliga bidraget på har många kommuner bestämt sig för att satsa på Matematiklyftet. Så här skriver Skolverket på sin webbplats:
"Skolverket har beviljat statsbidrag till 286 huvudmän och utbildningsanordnare för att delta i Matematiklyftet under läsåret 2014/15. Sammantaget kommer bidrag att ges för 779 matematikhandledare och 14 308 matematiklärare."
Det är alltså många skolor och lärare som deltar. I DN kunde man dock den 28 april 2014 läsa att flera småkommuner inte ansåg sig ha råd att söka bidraget. Detta kan bli ett problem för våra barn och ungdomar, som riskerar att inte få samma möjligheter i hela landet: "Små orter har inte råd att söka bidragen" http://www.dn.se/nyheter/sverige/sma-orter-har-inte-rad-att-soka-bidragen/
Marika Björk Carlberg och Olof Gummesson, två av
Simrishamns kommuns handledare i matematiklyftet, tar en
titt på matematikverkstaden på Piratenskolan i Kivik.
|
I Simrishamns kommun deltar i år de flesta av kommunens grundskolelärare som har behörighet att undervisa i matematik och man har utbildat 4 handledare. Det är precis så många lärare och handledare som elevunderlaget gör möjligt att söka statsbidrag för. Det är väldigt bra tycker jag.
Det är dessutom redan bestämt att man nästa läsår satsar på gymnasiet. Då ska 14 av kommunens gymnasielärare gå utbildningen.
Simrishamns kommuns skolledare deltar också. Det är bra, eftersom mängder av forskningsrapporter kring skolutveckling visar att skolledare måste vara engagerade, involverade och aktiva för att fortbildningsinsatser ska ge bestående resultat.
Något som förvånar mig mycket är att det inte går att söka statsbidrag för förskola och förskoleklass. Så här står det nämligen på Skolverkets hemsida:
Statsbidrag
Huvudmännen kan söka statsbidrag för att delta i Matematiklyftet. Förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet omfattas inte av bidraget. Det sista läsåret med bidrag är 2015/16. Ansökan kan göras från hösten 2014.
Det låter inte helt genomtänkt. Kommer Skolverket att ge kommuner den möjligheten längre fram? Jag menar: forskning visar ju att det är viktigt att elever tidigt får avancerade utmaningar och börjar utveckla sitt matematiska tänkande. Ett matematiklyft även för förskolorna vore därmed ett steg i rätt riktning.Behöver man argument för en sådan satsning kan man till exempel läsa på Webbplatsen MindShift om att barn som redan i förskolan utmanats i matematiskt tänkande gör mycket bättre ifrån sig i matematik under sina fortsatta skolår, oavsett vilka initiala kunskaper och färdigheter de hade. Mer om detta här "Are we underestrimating the math powers of our youngest students?":
http://blogs.kqed.org/mindshift/2014/04/are-we-underestimating-the-math-powers-of-our-youngest-students/ och här kan man läsa mer om den forskning som artikeln är baserad på "Academic Content, Student Learning, and the Persistence of Preschool Effects": http://aer.sagepub.com/content/early/2013/11/25/0002831213513634.abstract
I en annan artikel står att läsa om hur viktigt det är att prata matematik med barnen redan då de är unga "Why It’s Important to Talk Math With Kids": http://blogs.kqed.org/mindshift/2012/03/why-its-important-to-talk-math-with-kids/ Visst kan man även som förälder göra en viktig insats.
Tips: För den som kan tänka sig att utan statsbidrag lyfta förskolematematiken finns det massor av bra material på Skolverkets hemsida "Förskolans matematik": https://matematiklyftet.skolverket.se/matematik/faces/training/forskola/newlink7915?_adf.ctrl-state=13et0zjqg3_85&_afrLoop=1383923780789000
Här presenterar Skolverket sin satsning Matematiklyftet:
Vill du veta mer?
Här kan du läsa mer om hur Matematiklyftet är upplagt:
Här kan du hitta materialet för Matematiklyftet:
Här kan du se sju inspirationsfilmer av Skolverket om hur man kan jobba med olika typer av matematiska problem (sammanlagt 26 min):
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar