Många vanliga produkter som vi använder i vår vardag innehåller giftiga kemikalier och tungmetaller. Gifterna sprids när vi tillverkar, köper och använder till exempel hemelektronik i form av telefoner och datorer, möbler och andra textilier med flamskyddsmedel, tryckimpregnerat trä, stekpannor i teflon, kläder som är impregnerade, icke-ekologisk mat i plastförpackningar, billiga plastleksaker och mediciner. Enligt Naturskyddsföreningen är detta problem så stort och allvarligt att det är jämförbart med klimathotet.
Miljögifterna anses ha bidragit till ökningen av folksjukdomar såsom fetma, diabetes och cancer. Forskare hävdar också att gifterna kan påverka hjärnans utveckling och leda till till exempel hyperaktivitet och försämrad inlärnings- och minnesförmåga.
Barn är särskilt utsatta
Barn är extra känsliga för påverkan. Deras hjärnor och kroppar växer och utvecklas så snabbt. Samtidigt visar studier att barn är mer utsatta för miljögifter. De kryper och leker på ställen där det finns damm som innehåller gifterna och de stoppar leksaker och fingrar i munnen. Tyvärr visar forskning dessutom att det generellt finns mer miljögifter på förskolor än i andra inomhusmiljöer. Det beror troligtvis främst på att förskolor har extra många plastsaker som ger ifrån sig farliga kemikalier.
Särskilt de så kallade hormonstörande ämnena har visat sig kunna störa barns utveckling. Ämnena kallas hormonstörande eftersom de påverkar hormonsystemet och därmed särskilt fortplantningen, immunförsvaret och ämnesomsättningen. Riskerna är störst när barnens kroppar och hjärnor utvecklas som snabbast, t ex under fosterstadiet och puberteten.
Ständigt nya giftiga ämnen på marknaden
Under de senaste tio senaste åren har forskarna gjort stora framsteg vad gäller kartläggningen av vilka kemikalier som är skadliga och hur dessa kemikalier påverkar oss, men eftersom det hela tiden kommer ut nya produkter med nya kemikalier är det svårt för forskningen och kemikalieinspektionen att hinna med.
Stora risker när gifter kombineras
När någon utsätts för flera gifter samtidigt, kan dessa samverka och orsaka skador som blir oväntat stora. Det kallas för cocktaileffekten. När man vill försöka fastställa gränsvärden för vad som ska tillåtas i det som vi köper, bör man alltså inte studera de olika miljögifterna var för sig.Cocktaileffekten innebär att olika kemikalier kan samverka och tillsammans orsaka oväntat stora skador. 1+1 blir inte nödvändigtvis 2, utan kan bli mycket, mycket mer. |
Här berättar Naturskyddsföreningen mer om den så kallade cocktail-effekten:
[youtube: https://www.youtube.com/watch?v=bDXPMCp7SAo]
Ökad medvetenhet om farorna
Allt eftersom nya giftlarm har spridits via medier har medvetenheten om problemet ökat hos allmänheten. Många föräldrar och de som arbetar inom förskolor och skolor vet i dag att man bör undvika att köpa produkter som innehåller skadliga ämnen. Det kan till exempel handla om nappflaskor och muggar i plast, mjuka plastleksaker och vaxdukar och billigare kritor och färger.Lita inte för mycket på de gränsvärden som finns i dag. De kan snabbt ändras när man sett de negativa konsekvenserna av dem. Problemet är att då är ju skadan skedd för dem som utsatts för ämnet. |
Man kan tänka på att köpa produkter som håller sig under gränsvärdena. Då ska man dock vara medveten om att det inte alltid räcker. Generellt har man nämligen inte tagit hänsyn till hur olika gifter samverkar, den så kallade cocktail-effekten, när man satt gränsvärdena. Gränsvärdena anpassas också ofta efter vad vuxna användare klarar att hantera. Därför bör vi vara extra försiktiga vad gäller våra barn.
Det är bra att inte bara tänka framåt, utan också gå igenom de saker som redan finns. Kanske är det något som behöver rensas bort? Det kan t ex handla om madrasser, filtar och plastleksaker och vuxensaker som egentligen inte är tänkta som leksaker, som till exempel gamla avlagda datorer, tangentbord och mobiltelefoner, som innehåller väldigt många farliga ämnen men som man har behållit för att de är kul för barn att leka rollekar med.
Vad kan vi göra för att minska farorna?
Miljögifterna är osynliga och effekterna kommer smygande. Forskarna har inte en chans att hinna undersöka följderna av alla nya kemikalier som används. Många av de miljöfarliga varorna produceras på andra sidan jordklotet.
Det kan kännas övermäktigt att göra något åt problemen och det kan vara frestande att strunta i dem. Men faktum är att vi kan göra mycket här och nu!
Med dessa tre generella råd kommer vi långt:
- Handla inte mer än vad som behövs och går åt och köp gärna begagnat.
- Handla miljömärkta varor.
- Sortera sopor.
Här kommer en lista med mer specifika råd. En del av dem kan kanske kännas lite väl tuffa att leva upp till, men de är alla väl värda att i alla fall sträva mot:
Handla inte mer än du behöver och köp gärna second hand, handla miljömärkta produkter och källsortera dina sopor. På bilden ser du exempel på en mängd olika miljömärkningar.
|
Avslutningsvis låter jag här Naturskyddsföreningen förklara varför vi bör äta mer ekologiskt odlad mat:
Och här är en film från Naturskyddsföreningen som tar saker upp saker man ska tänka på när man vill handla klimatsmart: http://youtu.be/towSthwSTec
Vill du veta mer?
Bilderna till detta inlägg är hämtade från en presentation av Naturskyddsföreningen:
- "Operation Giftfri förskola och Miljögifter i vardagen" http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/brev-och-underlag/Presentation-Giftfri-forskola-och-vardagskemikalier.pdf
Här kan du läsa mer om vilka produkter som generellt innehåller mer skadliga ämnen och hur man kan minska gifterna i sina barns omgivning:
Här kan du hitta Kemikalieinspektionens handlingsplan för en giftfri vardag:
Här kan du läsa artiklar om hur miljögifterna påverkar oss:
- "Hormonstörande ämnen – vanlig orsak till sjukdom" av Karin Axelsdotter Olsson, publicerad på SVT Nyheter 19 februari 2013: http://www.svt.se/nyheter/sverige/hormonstorande-amnen-vanlig-orsak-till-sjukdom
- ”Tusental ämnen bör regleras” av TT, publicerad på SVT Nyheter 19 februari 2013: http://www.svt.se/nyheter/sverige/tusental-amnen-bor-regleras
- "Dags för action mot hormonstörande ämnen" av Jonas Lindquist, publicerad på Naturskyddsföreningens bloggar, 20 februari 2013: http://blogg.naturskyddsforeningen.se/blog/2013/02/20/dags-for-action-mot-hormonstorande-amnen/
- "Kemikalier och strålning skadar nyfödda hjärnor", forskningsartikel skriven av Per Eriksson och Henrik Viberg, Instituationen för organismbiologi vid Uppsala universitet, publicerad på Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande www.formas.se: http://www.formas.se/PageFiles/1297/Nyf%C3%B6dda_hj%C3%A4rnor_Formas_projektblad.pdf
På Livsmedelsverkets hemsida kan du läsa om hormonstörande ämnen och besprutad mat:
- http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Saker-mat/Fragor-och-svar-om-hormonstorande-amnen/
Här kan du se två exempel på hur mycket gifter det finns i vuxna människor:
- "Så mycket gifter har vi i våra kroppar" (Programinslag på SVT 2012): http://youtu.be/xUw10DYFE_A
- "Svante Axelsson duger inte som föda" (Resultatet presenteras efter att Naturskyddsföreningen undersökt en av sina anställda): http://youtu.be/OoVGZAhpQJ4
PS. Bonusmaterial:
Vet du vad du ska göra om en lågenergi-lampa går i sönder?
- Utrym rummet.
- Vädra.
- Sopa upp resterna och lämna in till en miljöstation. Varna att resterna kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa.
OBS! Dammsug absolut inte för då kommer kvicksilvret in i dammsugaren som sedan sprider det varje gång du dammsuger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar