Läromedlet, läraren eller eleven - vem kommer att få huvudrollen i framtiden?

I detta korta videoklipp från seminariet "Överlever högskolan globala nätkurser?" på KTH den 22 maj 2013, berättar universitetslektor David Black-Schaffer hur han tror att framtidens universitetskurser kommer att se ut.

Han tror att i framtiden kommer studenter och universitetslärare att använda sig av färdiga kurser i stil med Massive Open Online Courses (MOOCs) och läraren uppgift är att hjälpa eleverna med att förstå och tillämpa det färdiga kursinnehållet.

Rollen som lärare förändras då från att vara förmedlaren av kunskapen (förmedlingen står istället det färdigpaketerade kursmaterialet för) till att bli handledaren, coachen och bedömaren av elevernas arbete.


 

Den tryckta läroboken i centrum och läraren som uttolkaren

Jag tänker att många av mina egna lärare faktiskt arbetade just så här. De utgick helt från läroboken och vi elever jobbade gemensamt och individuellt med texterna i den medan läraren försökte förklara, stötta och kontrollera att vi förstod och klarade av att lösa uppgifterna.

Sedan ansågs det fult att bara jobba med en lärobok och allt ändrades. Säkert var en viktig orsak att läroböckerna inte höll måttet. Det upplevdes som tråkigt, enformigt och gammalt att bara jobba med en lärobok. Läromedelsförlagen försökte anpassa sig genom att lätta upp innehållet och framför allt lägga till fler bilder och göra texten mindre kompakt, men de klarade inte tillgodose alla våra nya behov och förväntningar.

Läraren som ett slags multimedial lärobok

Istället kom många enskilda lärare att ta över. De skapade eget material som var anpassat efter vad deras egna elever behövde lära sig just nu, vilka förkunskaper, behov och intressen de hade och vilka andra ämnen de läste just nu. En sådan anpassning kan inte en lärobok eller en MOOC göra. I alla fall inte i dagsläget. När det blev möjligt att börja dela med sig och ta del av andras undervisningsmaterial skapade många lärare sina egna bloggar eller lade ut sitt material på delningssidor som t ex Lektion.se.

Idag har vi börjat prata om att lärare får ägna för stor del av sin arbetstid på att vara "läroboken" istället för att vara handledaren. Många lärare lägger nämligen massor av tid på att leta och granska färdigt material och på att skapa eget och det mesta av undervisningstiden används till att försöka servera kursinnehållet till eleven. Vi är många lärare som upplever att vi jobbar stenhårt, men att eleverna ändå inte når förväntade resultat.

Eleverna tar "läraren" med sig hem

För att våra elever ska nå bättre resultat har vi börjat fundera över hur eleverna ska kunna jobba mer effektivt hemma och i skolan. Många har börjat pröva att ge eleverna i läxa att komma väl förberedda till klassrummet. Eleverna har då till exempel fått i uppdrag att före lektionen se lärarens föreläsningar i form av videoklipp och svara på kontrollfrågor.

När eleverna kommer till lektionen ska de redan kunna det som vi ska jobba med. Då kan vi komma igång direkt, det blir tydligt för både dem och oss om de har förstått och de kan få hjälp med eventuella frågor. Detta kallas det omvända klassrummet och funkar bra så länge som eleverna väljer att komma förberedda och de får tillräckligt bra studiematerial.

Den webbaserade kursen och läraren som handledare och bedömare

I dag känns det som om cirkeln håller på att slutas. Vi har börjat prata om att andra, som har mer tid och utbildning än vanliga lärare, har bättre förutsättningar att skapa ett bra kursinnehåll och att vi ska utnyttja detta. Vi har t o m börjat tala om att eleverna skulle kunna följa hela färdigpaketerade kurser som läraren hjälper dem att klara. Vi är alltså tillbaka till tanken att vi jobbar med ett färdigt kursmaterial eller ett slags webbaserad "lärobok". Och inte nog med det, utan dessa kurser innefattar även slutuppgifterna och bedömningsunderlaget. De som skapar dessa material får mycket stor makt. (Vem betalar dem?)

Som jag ser det blir de nya öppna webbaserade kurserna ett slags moderna läromedel som förhoppningsvis kan bli mycket bättre än de gamla. För att de ska kunna bli riktigt användbara krävs dock att ...

1. de klarar av att användas på olika sätt beroende på elevens förkunskaper och målsättningar 
2. de kan förklara viktigt kursinnehåll på ett mångsidigt sätt och 
3. de kan ställa kluriga frågor och ge uppgifter som engagerar eleverna och får dem att tänka till och tillämpa det som de lärt sig.
4. Helst ska de också kunna ge omedelbar feedback på i alla fall de flesta av elevernas uppgifter och 
5. helst ska materialet vara så aktuellt och samhällstillvänt att eleven alltid kan känna att det här vi jobbar med nu är viktigt, roligt och intressant att lära sig.

En framtid där eleven spelar huvudrollen?

Det vore fantastiskt om vi i framtiden kunde få så bra färdiga kursmaterial ...

• att eleverna kunde bli mer motiverade och självgående och 
• ha möjlighet att själva anpassa och styra sina studier och 
• att vi lärare helhjärtat kunde ägna oss åt att stötta eleverna utifrån deras frågor och behov. 

Där är vi väl inte precis i dag. I alla fall inte i den svenska grundskolan och gymnasiet. Eller vad tycker du?

Läromedlet, läraren eller eleven - vem får huvudrollen i framtiden?

Den traditionella läroboken har övergetts. Istället googlar vi efter bra material inom varje enskilt område vi ska undervisa om. De material som mängder av lärare skapar bildar en fantastisk mångfald men det har blivit en djungel som kan kännas svår att lära sig hitta i.

Nu är kanske nya digitala och interaktiva läroböcker, webbaserade distanskurser och kurser i form av MOOCs på väg att ta över, men så fort som vi väljer ett färdigt material blir vi också mer tydligt styrda. Vem är det vi ger makten till?

Vem vill vi ska få huvudrollen i framtiden - läromedlet, läraren eller eleven - och hur når vi dit?