Hjälp för separerade föräldrar att se till barnens bästa

1

I samband med en skilsmässa kan det kännas skönt som förälder att få professionell hjälp och råd och stöd av andra med liknande erfarenheter. Simrishamns kommun erbjuder därför samarbetssamtal, där föräldrar kan träffas tillsammans med en samtalsledare och få hjälp att göra överenskommelser som är för deras barns bästa.

Samarbetssamtalen bygger på att båda föräldrarna deltar. De är kostnadsfria och under sekretess. Som ett komplement till samarbetssamtalen erbjuder Simrishamns kommun även föräldrautbildningen Barn i Föräldrars Fokus.

En del föräldrar väljer att både ha samarbetssamtal och delta i föräldrautbildningen. Insatserna är frivilliga och man väljer själv utifrån vilka behov man har.

Barn i Föräldrars Fokus

Barn i Föräldrars Fokus (BIFF) är en föräldrautbildning som innehåller både pedagogiska inslag och gruppsamtal. Fokus i utbildningen är barnen och hur de påverkas av att föräldrarna är i tvist. Som förälder kan man till exempel ha märkt att ens barn saknar sin mamma när de är hos sin pappa och vice versa. Man kan också till exempel vara bekymrad över att ens barn verkar ta på sig skulden för skilsmässan eller att de känner att de behöver ta hand om sin mamma eller pappa.

Kursen ger föräldrarna får ny kunskap och möjlighet att tillsammans reflektera över hur de kan stödja sitt barn på bästa sätt. BIFF-kurserna har utvecklats i samarbete med Rädda Barnen och de har funnits i Södertälje kommun sedan 2005.

Syftet med BIFF-kurserna är att …
• Ge föräldrar hopp
• Synliggöra barnets behov och situation
• Arbeta med frågan: ”Vad kan jag som förälder göra för att underlätta för mitt barn?”

Deltagandet är frivilligt och gratis för föräldrarna. Kurserna bedrivs som separata mamma- respektive pappagrupper. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med och kursledningen berättar inte vilka föräldrar som deltar.

Socionom Sara Ytell och elevhälsopedagog Niclas Björnén kommer att leda kursen Barn i Föräldrars Fokus (BIFF) i Simrishamns kommun  våren 2015.

Kurserna leds av en man respektive en kvinna. De har båda stor erfarenhet av arbete med familjer i konfliktsituationer. Före kursen intervjuas alla deltagare individuellt. Då har de möjlighet att ställa frågor och kursledarna kan få en bild av deltagarnas livssituation och vilka behov och intressen de har vad gäller utbildningen.

Den första kursen Barn i Föräldrars fokus börjar den 16 april och kommer att hållas på KAK-huset på Ehrenflyktsgatan 3 i Simrishamn. För dig som inte har möjlighet att delta redan nu, startar det en ny kurs i augusti.

Kurserna pågår under tre-sex veckor med träffar på kvällstid med en eller två veckors mellanrum. Det pedagogiska innehållet i kursen är strukturerat utifrån olika teman och det finns utrymme för att dela erfarenheter och diskutera under träffarna.

Mer information finns på www.activeparenting.se och www.raddabarnen.se. Anmälning sker till Niclas Björnén via epost niclas.bjornen@simrishamn.se eller på tel 0414-81 95 11.

Vill du veta mer?

På Simrishamns kommuns hemsida kan du läsa mer om bland annat möjligheten till samarbetssamtal:  http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/stod-och-hjalp/barn-familj-och-ungdom/barn-och-familj/familjeratt/

Här skriver Rädda Barnen om Barn i Föräldrars Fokus:  http://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/utbildningar/biff-barn-i-foraldrars-fokus/

Barn i föräldrars fokus har bland annat utvärderats av FoU Södertörn. Här kan du läsa mer om deras  utvärdering: BIFF – Barn i föräldrarnas fokus – en hjälp till föräldrar i vårdnadstvist att fokusera på barnet

På kommunens hemsida kan du läsa mer om hur Simrishamns kommun arbetar för att alla barn och ungdomar ska ha god hälsa, bra utbildning, trygghet och goda levnadsvillkor samt delaktighet och inflytande i alla frågor som berör dem: http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/Simrishamns-kommuns-ungdomspolitiska-handlingsprogram-2013-2016/

De första två bilderna är hämtade från Flickr och ligger under Creative Commons-licens här:

• Skuggor  https://flic.kr/p/aGpoN 
• Barnet som slits mellan två föräldrar  https://flic.kr/p/qKDGFg

Fler bilder från Elevhälsan och bland annat Sara Ytell, Niclas Björnén och KAK-huset hittar du här:  https://www.flickr.com/photos/90580388@N05/sets/72157650748829985/

___________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

 

Besök på Fritidshemmet Bombibitt i Kivik

1

Vårt förra inlägg handlade om att Äppellundens förskola i Kivik har bytt lokaler och ligger i Piratenskolans huvudbyggnad. Nu finns alla barn i skola, förskoleklass, fritids och förskola under ett och samma tak i Kivik. I dag kommer vi att berätta lite mer om vad barnen och fritidspersonalen gör på fritidshemmet Bombibitt.

En rättighetsbaserad skola även efter skoltid

Det är inte bara i skolan, utan även på fritidshemmen, som man arbetar systematiskt med En rättighetsbaserad skola (RBS) i skolområde Nord i Simrishamns kommun.

RBS är en arbetsmodell för att öka barns rättigheter som utarbetats tillsammans med UNICEF. Du kan läsa mer om En rättighetsbaserad skola här:  ”Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s barnkonvention”.

När jag besökte fritids en onsdagseftermiddag i början av mars hade man fritidsråd och pratade om artikel 23 i Barnkonventionen. Eleverna fick se olika bilder på barn och vuxna och berätta vad de såg.

En del av bilderna visade människor med olika former av handikapp. Någon satt i rullstol, en annan var blind och ytterligare någon var döv. Alla barnen fick säga vad de ville och deras berättelser bekräftades men kommenterades inte. Barnen berättade vad bilderna fick dem att tänka på och då finns inte ”rätt” och ”fel”.

Efter varje bild berättade en av fritidspersonalen om personen som de tittat på, vad han eller hon hette, bodde och arbetade med och om han eller hon hade någon form av handikapp.

När bilderna var slut, frågade man barnen om man kan se ifall någon har ett funktionshinder. ”Det kan man inte”, sa barnen. ”Bara ibland kan man se det.”

Avslutningsvis fick barnen lära sig att uttrycka några enkla meningar på teckenspråk. Några av eleverna hade nämligen tidigare berättat att de gärna ville lära sig det.

Fritidsråd

Ett led i att öka barnens inflytande över sin vardag är att man skapat så kallade Fritidsråd. Då informerar personalen om vad som är på gång och tillsammans med fritidsbarnen utvärderar man tidigare aktiviteter och planerar nya. Man arbetar också med teman som till exempel barns rättigheter, hälsa och vänskap.

I Fritidsrådet diskuterar man vilka målsättningar man ska ha med fritidsverksamheten.

Barnen tycker att målsättningen med fritids ska vara att …

• man ska ha roligt,
• man ska lära sig olika lekar,
• man ska lära sig olika sporter,
• man ska lära sig samarbeta,
• man ska lära sig uppfinna och bygga saker,
• man ska lära sig använda teknisk utrustning, som man behöver kunna till exempel när man gör film, och
• man ska lära sig lyssna på varandra.

När elever har saker de vill ta upp i fritidsrådet, kan de lägga en lapp i förslagslådan.

I början av varje termin ger barnen förslag på aktiviteter som de vill ha på fritids. Dessa förslag används som underlag till terminsplaneringen och hängs sedan upp så att barnen kan läsa dem när de vill.

Några av de senaste förslagen är att de vill bygga med lego, spela fotboll, ha disco, göra utflykter, ha aktiviteter i idrottshallen och plantera blommor.

Fritidsrådets utvärderingar visar att fritidsbarnen känner att de har stort inflytande över verksamheten.

Rastaktiviteter

Barnen är generellt utomhus på rasterna. Är det riktigt dåligt väder arrangerar man dock aktiviteter inne på skolan eller i idrottshallen. Det är flera vuxna med på rasterna, både lärare och fritidspersonal.

Två gånger om dagen, fyra dagar i veckan, håller Piratenskolans fritidspersonal i rastaktiviteter. Alla barn som vill får delta.

Eleverna önskar vilka aktiviteter de vill ha och pedagogerna lägger upp ett varierat och inspirerande utbud som eleverna i förväg kan läsa i form av ett slags veckoschema.

Fritidspersonalen har koll på vad eleverna jobbar med i skolan. Till exempel får barnen arbeta vidare med matematikens olika geometriska former när de har skaparverkstad på fritids och när de har en tipspromenad som rastaktivitet gör personalen frågor som handlar om våren och olika vårblommor.

Elevernas favoritskolgård

Eleverna har önskat hur de skulle vilja att deras favoritskolgård ser ut. Önskemål som nyligen förverkligats är nya fotbollsmål och gungor, asfalterade gångar som barnen använder som cykelbanor och en helt ny klätterställning.

De här bilderna från skolgården är tagna efter skoltid, en helt vanlig och lite gråmulen fredag i början av mars:

Man har avgränsat skolgården något vilket gör det lättare för personalen att ha överblick och vara synliga för barnen. För att de vuxna ska vara lätta att hitta har de på sig gula respektive orangea västar.

Olika klubbar för olika dagar

De olika veckodagarna har alla vars en klubb med en typ av aktiviteter:

• måndagar är Sporthallsklubben,
• tisdagar Skaparklubben,
• onsdagar Dramaklubben,
• torsdagar Uteklubben och
• fredagar är Fredagsklubben.

De olika klubbarna är bra för planeringen. Det ger struktur och gör det lättare att se till så att många olika typer av aktiviteter finns representerade varje vecka.

Det är frivilligt att delta. Personalen uppmuntrar barnen att pröva på lite olika aktiviteter. Många väljer att vara med, men det går också fint att till exempel lägga pärlplattor, bygga med lego eller läsa.

Särskilt fredagsklubben är populär. Då brukar man försöka göra sånt som man inte gör annars. Det kan vara baka, se film, ha disco och en bar med förfriskningar eller lite annorlunda lekar som t ex bingo, ”läskiga leken” där man, utan att man får titta, ska känna på lite otäcka saker som till exempel kokt spagetti eller skrumpna potatisskal eller leken ”senapskul” där man utan att få titta ska smaka på olika (ätliga) saker och gissa vad det är.

Vill du veta mer?

Här kan du hitta fler bilder från fritidshemmet Bombibitt: https://flic.kr/s/aHsk5AQb5V

Här kan du ta del av erfarenheter och forskning kring hur fritidshemmen kan bidra till våra barns välbefinnande, utveckling och lärande Fritidshemmet – lärande i samspel med skolan:  http://www.skolverket.se/publikationer?id=2729

Här kan du läsa ett tänkvärt inlägg om varför det forskas så lite kring fritidshemmen Varför är fritidshemmet ointressant för forskare och politiker?:  http://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/malin-rohlin-och-bjorn-haglund-varfor-ar-fritidshemmet-ointressant-for-forskare-och-politiker/

Den här webbplatsen är skapad för fritidspedagoger av fritidspedagoger, men även vi andra kan hitta mycket intressant här:  http://www.fritidspedagogik.se/ bland annat följande citat:

”Åtta av tio barn i åldrarna 6-9 år går på fritids.” och

”Fritidspedagogiken strävar efter att skapa en pedagogiskt medveten och utvecklande lärandemiljö som utgår från barnens intressen, nyfikenhet och behov. Barnens lust att lära tas tillvara och stimuleras genom att se till deras hela situation.

Genom att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter hjälper det barn att hitta sina intressen och ger möjlighet och sätt att fördjupa sig inom dessa

På fritidshemmet får barnen också andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Fritids erbjuder en meningsfull fritid och rekreation samt stärker kamratskap genom att ge tid och utrymme för lek och utforskade.

Fördelarna med fritidshemmets uppdrag i att stötta barnens sociala utveckling, främja delaktighet och inflytande, erbjuda meningsfull fritid och rekreation samt komplettera skolan är väldokumenterade men ofta outnyttjade.”

Här kan du läsa Skolverkets Allmänna råd för fritidshem:  http://www.skolverket.se/publikationer?id=3301

På den här bloggen kan man få lite inspiration kring vad man kan göra på Fritids:  https://fritidsinspiration.wordpress.com/

På den här bloggen kan du följa en lärares och en fritidspedagogs arbete på fritids med frågor som berör internet och värdegrund:  https://iktfritids.wordpress.com/. Det senaste inlägget har t ex rubriken ”Trollungar på nätet – inte så gulligt som det låter!”

Vill du följa vad som händer på området fritidspedagogik kan du även följa olika grupper på facebook, t ex Lärarförbundets tidning Fritidspedagogik  https://www.facebook.com/fritidspedagogik

 

Alla barn under ett tak i Kivik

Äppellundens förskola har bytt lokaler och ligger nu i Piratenskolans huvudbyggnad. I samband med flytten har man byggt ett kök. Nu finns alla barn i skola, förskoleklass, fritids och förskola under ett och samma tak i Kivik.

 

 

Flytten innebär att man kan sälja de tidigare lokalerna och på så vis få minskade lokalkostnader. Flytten innebär också att förskolan lättare kan utveckla sina samarbeten med fritids, förskoleklass och skola.

Kerstin Sjölin, förskolechef i förskoleområde Nord, och Gunilla Nilsson, biträdande rektor i skolområde Nord, vill stötta barnen och personalen att tillsammans skapa en så bra verksamhet som möjligt med de nya förutsättningarna. De hoppas och tror att samarbetena kommer att underlättas av att  verksamheterna nu ligger i ett och samma hus.

Samarbeten

Sedan Äppellundens förskola flyttade in i Piratenskolans huvudbyggnad kan samarbetet mellan elever, personal och skolledning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritids utökas och utvecklas:

• Barnen i alla de olika verksamheterna har tyckt till kring hur de vill att lokalerna och skolgården ska användas och flera av deras önskemål har kunnat förverkligas. Bland annat har man köpt in nya gungor, fotbollsmål och en klätterställning och man har gjort en asfalterad gång som kan användas som cykelbana. Fritids har dessutom fått tillgång till klassrummen efter skoltid, vilket gör att man nu har mer plats för elever som vill göra helt olika saker.
• Fritids och förskolan har gemensamma öppningar och stängningar. Eftersom man inte längre behöver förflytta sig mellan olika hus behöver man inte packa ihop och städa upp i god tid för att hinna byta lokaler och det har blivit smidigare för barn, föräldrar och personal att man nu alltid hämtar och lämnar på samma ställe.
• Frukost och mellanmål görs i det nybyggda köket av särskild personal och pedagogerna behöver inte lägga tid på att förbereda måltiderna eller diska. Kostenheten sköter inköpen för alla verksamheterna, vilket gör att man får en större åtgång och utbudet kan bli mer varierat och genomtänkt. Det finns till exempel alltid gott om frukt och grönsaker.
• Man har ett gemensamt personalrum där pedagoger från alla verksamheterna träffas. Förhoppningen är att de många spontana mötena ska bidra till en känsla av gemenskap och trivsel och leda till fler och fördjupade samarbeten inom och mellan de olika verksamheterna.

Mer om vad som händer på fritidshemmet och i förskolan

I nästa inlägg kommer vi att berätta mer om fritidshemmet Bombibitt och visa lite av vad barnen gör på fritids efter att skolan är slut för dagen.

Senare i vår kommer vi att besöka Äppellundens förskola, men vi vill ge dem en chans att först finna sig tillrätta i de nya lokalerna.

Text och foto: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn.