Besök på Fritidshemmet Bombibitt i Kivik

1

Vårt förra inlägg handlade om att Äppellundens förskola i Kivik har bytt lokaler och ligger i Piratenskolans huvudbyggnad. Nu finns alla barn i skola, förskoleklass, fritids och förskola under ett och samma tak i Kivik. I dag kommer vi att berätta lite mer om vad barnen och fritidspersonalen gör på fritidshemmet Bombibitt.

En rättighetsbaserad skola även efter skoltid

Det är inte bara i skolan, utan även på fritidshemmen, som man arbetar systematiskt med En rättighetsbaserad skola (RBS) i skolområde Nord i Simrishamns kommun.

RBS är en arbetsmodell för att öka barns rättigheter som utarbetats tillsammans med UNICEF. Du kan läsa mer om En rättighetsbaserad skola här:  ”Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s barnkonvention”.

När jag besökte fritids en onsdagseftermiddag i början av mars hade man fritidsråd och pratade om artikel 23 i Barnkonventionen. Eleverna fick se olika bilder på barn och vuxna och berätta vad de såg.

En del av bilderna visade människor med olika former av handikapp. Någon satt i rullstol, en annan var blind och ytterligare någon var döv. Alla barnen fick säga vad de ville och deras berättelser bekräftades men kommenterades inte. Barnen berättade vad bilderna fick dem att tänka på och då finns inte ”rätt” och ”fel”.

Efter varje bild berättade en av fritidspersonalen om personen som de tittat på, vad han eller hon hette, bodde och arbetade med och om han eller hon hade någon form av handikapp.

När bilderna var slut, frågade man barnen om man kan se ifall någon har ett funktionshinder. ”Det kan man inte”, sa barnen. ”Bara ibland kan man se det.”

Avslutningsvis fick barnen lära sig att uttrycka några enkla meningar på teckenspråk. Några av eleverna hade nämligen tidigare berättat att de gärna ville lära sig det.

Fritidsråd

Ett led i att öka barnens inflytande över sin vardag är att man skapat så kallade Fritidsråd. Då informerar personalen om vad som är på gång och tillsammans med fritidsbarnen utvärderar man tidigare aktiviteter och planerar nya. Man arbetar också med teman som till exempel barns rättigheter, hälsa och vänskap.

I Fritidsrådet diskuterar man vilka målsättningar man ska ha med fritidsverksamheten.

Barnen tycker att målsättningen med fritids ska vara att …

• man ska ha roligt,
• man ska lära sig olika lekar,
• man ska lära sig olika sporter,
• man ska lära sig samarbeta,
• man ska lära sig uppfinna och bygga saker,
• man ska lära sig använda teknisk utrustning, som man behöver kunna till exempel när man gör film, och
• man ska lära sig lyssna på varandra.

När elever har saker de vill ta upp i fritidsrådet, kan de lägga en lapp i förslagslådan.

I början av varje termin ger barnen förslag på aktiviteter som de vill ha på fritids. Dessa förslag används som underlag till terminsplaneringen och hängs sedan upp så att barnen kan läsa dem när de vill.

Några av de senaste förslagen är att de vill bygga med lego, spela fotboll, ha disco, göra utflykter, ha aktiviteter i idrottshallen och plantera blommor.

Fritidsrådets utvärderingar visar att fritidsbarnen känner att de har stort inflytande över verksamheten.

Rastaktiviteter

Barnen är generellt utomhus på rasterna. Är det riktigt dåligt väder arrangerar man dock aktiviteter inne på skolan eller i idrottshallen. Det är flera vuxna med på rasterna, både lärare och fritidspersonal.

Två gånger om dagen, fyra dagar i veckan, håller Piratenskolans fritidspersonal i rastaktiviteter. Alla barn som vill får delta.

Eleverna önskar vilka aktiviteter de vill ha och pedagogerna lägger upp ett varierat och inspirerande utbud som eleverna i förväg kan läsa i form av ett slags veckoschema.

Fritidspersonalen har koll på vad eleverna jobbar med i skolan. Till exempel får barnen arbeta vidare med matematikens olika geometriska former när de har skaparverkstad på fritids och när de har en tipspromenad som rastaktivitet gör personalen frågor som handlar om våren och olika vårblommor.

Elevernas favoritskolgård

Eleverna har önskat hur de skulle vilja att deras favoritskolgård ser ut. Önskemål som nyligen förverkligats är nya fotbollsmål och gungor, asfalterade gångar som barnen använder som cykelbanor och en helt ny klätterställning.

De här bilderna från skolgården är tagna efter skoltid, en helt vanlig och lite gråmulen fredag i början av mars:

Man har avgränsat skolgården något vilket gör det lättare för personalen att ha överblick och vara synliga för barnen. För att de vuxna ska vara lätta att hitta har de på sig gula respektive orangea västar.

Olika klubbar för olika dagar

De olika veckodagarna har alla vars en klubb med en typ av aktiviteter:

• måndagar är Sporthallsklubben,
• tisdagar Skaparklubben,
• onsdagar Dramaklubben,
• torsdagar Uteklubben och
• fredagar är Fredagsklubben.

De olika klubbarna är bra för planeringen. Det ger struktur och gör det lättare att se till så att många olika typer av aktiviteter finns representerade varje vecka.

Det är frivilligt att delta. Personalen uppmuntrar barnen att pröva på lite olika aktiviteter. Många väljer att vara med, men det går också fint att till exempel lägga pärlplattor, bygga med lego eller läsa.

Särskilt fredagsklubben är populär. Då brukar man försöka göra sånt som man inte gör annars. Det kan vara baka, se film, ha disco och en bar med förfriskningar eller lite annorlunda lekar som t ex bingo, ”läskiga leken” där man, utan att man får titta, ska känna på lite otäcka saker som till exempel kokt spagetti eller skrumpna potatisskal eller leken ”senapskul” där man utan att få titta ska smaka på olika (ätliga) saker och gissa vad det är.

Vill du veta mer?

Här kan du hitta fler bilder från fritidshemmet Bombibitt: https://flic.kr/s/aHsk5AQb5V

Här kan du ta del av erfarenheter och forskning kring hur fritidshemmen kan bidra till våra barns välbefinnande, utveckling och lärande Fritidshemmet – lärande i samspel med skolan:  http://www.skolverket.se/publikationer?id=2729

Här kan du läsa ett tänkvärt inlägg om varför det forskas så lite kring fritidshemmen Varför är fritidshemmet ointressant för forskare och politiker?:  http://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/malin-rohlin-och-bjorn-haglund-varfor-ar-fritidshemmet-ointressant-for-forskare-och-politiker/

Den här webbplatsen är skapad för fritidspedagoger av fritidspedagoger, men även vi andra kan hitta mycket intressant här:  http://www.fritidspedagogik.se/ bland annat följande citat:

”Åtta av tio barn i åldrarna 6-9 år går på fritids.” och

”Fritidspedagogiken strävar efter att skapa en pedagogiskt medveten och utvecklande lärandemiljö som utgår från barnens intressen, nyfikenhet och behov. Barnens lust att lära tas tillvara och stimuleras genom att se till deras hela situation.

Genom att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter hjälper det barn att hitta sina intressen och ger möjlighet och sätt att fördjupa sig inom dessa

På fritidshemmet får barnen också andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Fritids erbjuder en meningsfull fritid och rekreation samt stärker kamratskap genom att ge tid och utrymme för lek och utforskade.

Fördelarna med fritidshemmets uppdrag i att stötta barnens sociala utveckling, främja delaktighet och inflytande, erbjuda meningsfull fritid och rekreation samt komplettera skolan är väldokumenterade men ofta outnyttjade.”

Här kan du läsa Skolverkets Allmänna råd för fritidshem:  http://www.skolverket.se/publikationer?id=3301

På den här bloggen kan man få lite inspiration kring vad man kan göra på Fritids:  https://fritidsinspiration.wordpress.com/

På den här bloggen kan du följa en lärares och en fritidspedagogs arbete på fritids med frågor som berör internet och värdegrund:  https://iktfritids.wordpress.com/. Det senaste inlägget har t ex rubriken ”Trollungar på nätet – inte så gulligt som det låter!”

Vill du följa vad som händer på området fritidspedagogik kan du även följa olika grupper på facebook, t ex Lärarförbundets tidning Fritidspedagogik  https://www.facebook.com/fritidspedagogik