Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 2 av 2)

Barn och ungdomar som bor i Sverige och är mellan 3 och 20 år har rätt till förskola, grundskola och gymnasium. Barn- och utbildningsförvaltningen har med andra ord en viktig uppgift vad gäller integrationen av de nyanlända barnen. Några exempel på det arbete som görs är:

1. Barn- och utbildningsförvaltningens samordnare, Staffan Andrée, kontaktar alla nyanlända barnfamiljer och gör hembesök för att informera om svenska skolsystemet och erbjuda barnen förskola och skola.
2. Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggningssamordnare för nyanlända, Lillan Dahlqvist, undersöker vilka kunskaper och färdigheter de enskilda barnen har och tar ställning till vilken årskurs som kan tänkas passa dem.
3. Kommunens skolledare tar del av kartläggningen och rekommendationen och fattar beslut om var de enskilda flyktingbarnen bäst bör placeras.

Dagens inlägg handlar om några av de som är först på plats för att träffa och hjälpa de nyanlända barnfamiljerna. Nästa inlägg kommer att handla om de förberedelseklasser som först tar emot eleverna och hur eleverna sedan successivt slussas ut i sina ordinarie skolklasser.

Uppsökande verksamhet

Staffan Andrée tar via tolk den första kontakten med de nyanlända som har barn. Han frågar om han och tolken får lov att komma och besöka dem för att berätta om det svenska skolsystemet och om de nyanlända barnens möjligheter att gå i förskola och skola i Simrishamns kommun.

De flesta av de nyanlända barnfamiljer som Staffan besöker är asylsökande och bor på asylboenden i Stockeboda och Hammenhög och i lägenheter som Migrationsverket hyr i Simrishamn, Borrby, Hammenhög, Gärsnäs och S:t Olof. En del familjer som kommer till kommunen har hunnit få asyl, men de erbjuds också besök eftersom mycket är nytt även för dem.

Alla föräldrar har hittills tackat ja till besöket. De är angelägna om att deras barn ska få börja skolan i kommunen så fort som möjligt.

När Staffan träffar föräldrarna berättar han att i Sverige går de flesta barn i förskoleklass ett år innan grundskolan börjar, därefter har barnen nio-årig skolplikt. Skolplikten gäller även de barn som fått uppehållstillstånd. Asylsökande barn måste inte gå i förskola respektive skola, men de erbjuds möjligheten och hittills har alla tillfrågade föräldrar i kommunen tackat ja till erbjudandet.

Några andra saker Staffan Andrée berättar är att …

• Barn på mellan 3 och 6 år har rätt till gratis förskola 15 timmar per vecka.
• De flesta barn går i förskoleklass i ett år från det att de är ca 6 år. Att gå i förskoleklass är också gratis.
• Föräldrar har rätt att välja skola för sina barn (beroende på om det finns lediga platser och med vissa begränsningar på grund av transporter). I Hammenhög kan man till exempel välja mellan Hammenhögs friskola, Gärsnäs skola och Borrby skola.
• Det är gratis att gå i skolan. Man behöver inte köpa skolmaterial, utan barnen får eller kan låna allt de behöver.
• Även skolluncherna är gratis, men det är viktigt att äta frukost innan man går till skolan och barnen ska gärna ta med sig en frukt att äta under förmiddagen.
• Betyg får man inte förrän i årskurs 6.
• Barnen har ingen skoluniform.
• Skolan är neutral vad gäller religion. Det innebär att man får utöva sin religion på fritiden.
• Skolans personal förväntar sig att eleverna är aktiva, samarbetar med varandra och deltar i diskussioner.
• Flickor och pojkar har gemensam undervisning och gör samma saker (med undantag från omklädning och duschning). Man strävar efter att behandla flickor och pojkar lika.

Staffan delar också ut Skolverkets informationsmaterial om den svenska skolan. Den finns på många olika språk, så det är stor chans att att man kan få broschyren på sitt modersmål.

I samband med besöket ställer Staffan frågor om de olika familjernas bakgrund och behov, t ex varifrån de kommer, hur de har kommit hit, vilka språk de talar, hur många år som barnen har gått i skola och vad de har gjort om de inte gått i skolan. Denna information skickas sedan vidare som underlag för fortsatt kartläggning av Lillan Dahlqvist och till rektor, skolsköterska och lärare på berörda skolor.

Föräldrarna är som sagt mycket angelägna om att deras barn ska kunna börja skolan. Redan vid detta första möte bokar Staffan André därför in en tid som de nyanlända barnen ska träffa Lillan Dahlqvist.

Kartläggning och placering

Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggningssamordnare för nyanlända, Lillan Dahlqvist, träffar de nyanlända barnen och deras föräldrar tillsammans med en tolk som talar elevens modersmål. Lillans målsättning är att ta reda på vad barnen kan och vad de behöver utveckla. En viktig del av integrationen är nämligen att barnen placeras i en årskurs där de får goda förutsättningar att trivas och utvecklas.

Lillan träffar oftast en familj i taget tillsammans med en studiehandledare som talar samma språk som de nyanlända barnen. Om familjen har flera barn försöker hon kartlägga syskon samtidigt. På så vis underlättar hon för de enskilda familjerna och snabbar på processen. Kartläggningen innebär att man träffas cirka 3 gånger. Varje gång tar ungefär 1,5 timme. De flesta vårdnadshavarna är med i början av kartläggningarna.

De nyanlända familjerna behöver oftast hjälp med många olika saker. För att det inte ska bli några missförstånd är Lillan tydlig med att hon arbetar med skolfrågor och till exempel inte kan hjälpa till med asylärenden, boenden eller sjukvård. Istället hänvisar hon till andra som är experter på dessa områden.

Lillan börjar sin kartläggning genom att ställa frågor till eleverna och deras vårdnadshavare kring vilka kunskaper, färdigheter och intressen barnen har, som till exempel om de kan läsa och skriva, om de är vana att använda dator och internet, vilka ämnen har de läst och vilka ämnen de gillade mest, vilka språk de kan och vilket språk de är bäst på och om de kan klockan och cykla. Därefter gör hon olika tester för att undersöka barnens kunskaper i matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturvetenskapliga ämnen och modersmål. De barn som vill får också visa att de kan lite svenska.

Lillan har texter på många olika språk som hon kan använda när hon testar barns och ungdomars läsförståelse på deras modersmål. Här ser ni till exempel texten ”Lagom är bäst” på thai, serbokratiska, somaliska, arabiska och svenska.

Efter att Lillan är färdig med kartläggningen skriver hon en rekommendation som hon skickar till berörda skolledare.  I denna skriver hon vilket årskurs hon rekommenderar att eleven ska gå och varför och hon bifogar elevernas resultat. När rektorerna fattat beslut kring elevens placering skickas kartläggningsmaterialet vidare till den skolenhet där eleven ska gå.

Vill du veta mer?

I tre inlägg kommer ni att få träffa några av dem som på olika sätt arbetar med flyktingintegration inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun. Första inlägget hittar du här:  ”Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 1 av 2)”

Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet har fått i uppdrag att skapa ett kartläggningsmaterial. Från och med 2016 är det obligatoriskt att använda detta kartläggningsmaterial i alla kommuner. Du kan läsa mer om materialet här: ”Kartläggningsmaterial för nyanlända elever”.

På kommunens hemsida kan du läsa mer om flyktingmottagandet i Simrishamns kommun:  ”Flyktingmottagande”.