Skolans styrdokument vad gäller IKT

Jag läser en kurs på KTH om digital kompetens kopplad till undervisning och skola och jag känner igen mig i kurskamraternas beskrivningar av hur det ser ut på deras skolor. Det är stor spridning mellan olika lärares kompetens och inställning och läraren är avgörande för hur undervisningen blir. Jag upplever generellt att de som är minst intresserade av att lära sig att använda it är de som normalt sett jobbar minst med text och/eller teknik i sina ämnen.

Vi har under en period haft många olika tekniska lösningar i olika klasser (olika sorters pc, ipads, samsungplattor, chromebooks, etc) samtidigt som alla lärare förväntas själva hitta lösningar för hur man ska få tekniken att fungera i vardagen (koppla upp projektorn och få högtalarna att fungera, installera skrivare, dela dokument med rätt personer, etc) och hitta lösningar för vilka alternativa verktyg de behöver skaffa eller visa sina elever. Det har inneburit att många elever inte får rätt stöd att hitta hjälpmedel och anpassa dem efter deras behov. Både kompetensen och tiden saknas. 

När it var lite mer nytt och vi kände att vi låg lite efter i utvecklingen gjorde vi en stor satsning på it i kommunen. Nu när vi snarare anses ligga lite i framkant försvinner i stort sett allt stöd till de enskilda pedagogerna och de har svårt att på egen hand med alla andra ansvarsuppgifter de har, hänga med i den ständiga utvecklingen lösa detta på sin förtroendetid (byten av såväl plattformar som tillgängliga verktyg).

Jag tycker att it i undervisningen har bidragit till att göra mina elever mer aktiva och jag hoppas att jag med hjälp av den här kursen ska kunna hitta på metoder att hjälpa dem bli ännu mer aktiva.

Icke aktiva elever är nämligen en stor utmaning. Hur får vi dem att tycka att det är viktigt det vi gör i skolan? Jovisst, man ska utgå från elevernas intressen och kunskaper, men det är inte så lätt att få elever som visserligen går på gymnasiet och förväntas ha lite omvärldskunskaper att vilja engagera sig i samhällsfrågor och vilja lära sig nya saker som inte är direkt kopplade till deras mest basala behov. Om någon under kursens gång vill dela med sig av konkreta tips på vad som funkat för dem så är jag intresserad. Det är inte så att mina elever aldrig bryr sig om eller är aktiva, men jag når generellt inte den aktivitetsgrad och det engagemang som jag skulle önska mina elever (eftersom jag tror att deras aktivitet och engagemang är avgörande för deras lärande.)

En annan särskilt stor utmaning är de utåtagerande barnen. De som jag har stött på i mina klassrum har ofta varit pojkar och intresserade av datorer. Det låter lite klyschigt men det har hittills gått att ge dem lite uppmuntran och självkänsla genom att man uppmärksammat och utnyttjat deras it-kompetens i klassrummet. De har kunnat hjälpa såväl mig som sina klasskamrater (även om deras kunskaper ofta inom kraftigt begränsade områden så kan de vara väldigt bra på vissa saker som är viktiga i deras vardag).

I särskolan i Simrishamns kommun har vi alla gått en utbildningssatsning som heter "Alla barn gör rätt om de kan" inspirerad av framför allt Ross Greene och Bo Hejlskov och så har vi gått utbildningen ALIS (Aktivt ledarskap i skolan direkt inspirerat av Aktivt föräldraskap). Båda dessa satsningar har varit väldigt bra för oss och jag tycker att våra elever mer sällan blir utåtagerande, men inte är det lätt.

När en kurskamrat skrev om artikel 12 i barnkonventionen i it-sammanhang kom jag automatiskt att tänka på att mina elever säger att de vill ha pc istället för chromebook. Det tror jag de gör i första hand för att de bäst känner till pc-miljön sedan tidigare och för att de där lättare kan spela spel och lyssna på musik på ett sätt som de är vana vid.

Vet ni t ex om det går att lyssna på spotify från en chromedator? Mina elever säger att det inte går och jag kan verkligen förstå att de skulle vilja ha ett verktyg där man kan det.

Vad jag ville komma fram till är att vi måste lyssna på våra elever och ta deras åsikter i beaktande, men paragraf 12 betyder inte att de alltid ska få som de vill. Ibland gör vi vuxna andra bedömningar som gör att vi inte kan uppfylla deras önskningar. Vad jag förstår så har vi valt chromedatorer för att pc är dyrare i inköp och kräver mer underhåll (de laddar t ex ner mycket som då och då behöver rensas bort) och vi köper i första hand ett verktyg som är tänkt för skolarbete (inte för datorspel). Hur ser det ut för er? Vad tycker era elever om att ha chromedatorer? Vad gör ni för anpassningar för att de ska tycka att det är en bra lösning för dem?

Det är mycket spännade att se om jag kan hitta fler möjligheter att anpassa min undervisning så att mina elever klarar och vill vara mer aktiva i skolarbetet. Jag hoppas mycket på det!

 Styrdokument kopplade till detta avsnitt:

Barnkonventionen
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
SalamancadeklarationenSkolans styrdokument (med fokus på it från www.skoldatatek.se)
Skollagen Läroplan och kursplaner

It i lärandet för att nå målen sidorna 10-11
Alternativa verktyg för tillgänglighet och delaktighet sidorna 7-8