Vi tänker bättre när vi motionerar

Forskning visar att när man motionerar i minst 20 minuter så blir man något bättre på att koncentrera sig, ta till sig och bearbeta information och lösa problem. Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare vid Karolinska Institutet, sammanfattar i sin föreläsning på Umeå Universitet 8 oktober 2012, studier som visar hur vår kognitiva förmåga förbättras i direkt anslutning till fysisk träning.

Forskare har jämfört effekterna av om man utför det kognitiva testet under pågående träning, direkt efteråt eller om man väntar ca 20 minuter. Studierna visade att man var tvungen att träna i minst 20 minuter för att få positiv effekt. Faktorer som visade sig spela roll var vilken typ av kognition man testade och hur hårt man tränade. Träningsintensiteten delades upp i lågintensiv som var knappt pulshöjande, medel som var pulshöjande och högintensiv träning som innebar att den studerade personen tog ut sig till max. Andra faktorer som spelade roll var vilka kognitiva och fysiska förutsättningar försökspersonerna hade innan de utförde testet.

När försökspersoner fick i uppdrag att lösa kognitiva test samtidigt som de motionerade såg man att de fick bättre exekutiva funktioner. De som var vältränade fick störst förbättringar i samband med träningen.

När man studerade hur de kognitiva funktionerna påverkades direkt efter träningen såg man bara resultat på de som tränat medelintensivt. De blev bättre på informationsprocessande, det vill säga att ta till sig och bearbeta information:

Om försökspersonerna utförde testet ca 20 minuter efter den fysiska träningen såg man en kognitiv förbättring om träningen var medel till hög. Förbättringen gällde försökspersonernas exekutiva funktioner och problemlösning i stil med intelligenstest.

Vad skulle vi som jobbar inom skolan kunna dra för lärdom av detta? 

Jo, det verkar som om det skulle vara bra för såväl kropp som knopp om elever och lärare började skoldagen med fysisk träning!


PS. Här kan du läsa mer om sambandet mellan fysisk träning och ökad intelligens:

• "Träna upp den fysiska konditionen och få bättre skolresultat"  http://cwasteson.blogspot.se/2014/04/trana-upp-den-fysiska-konditionen-och.html

***

Vill du veta mer?

Här kan du se Elin Lidmans föreläsning om hur fysisk aktivitet kan påverka en persons arbetsminne och problemlösningsförmåga:

• http://www.ur.se/Produkter/173077-UR-Samtiden-Idrott-hela-livet-2012-Traning-och-den-larande-hjarnan

Om du har tillgång till Nationalencyklopedi Skola på Internet kan du logga in och se filmklippet med Elin Lidmans föreläsning. Ca 34 min in i klippet berättar Elin om forskning kring sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga: 

• http://www.ne.se/ur/program/173077/avsnitt/1150217/

Här hittar du Lidmans presentation med text och bild:

• http://www.svenskidrott.se/ImageVaultFiles/id_41246/cf_394/Tr-ning_och_den_l-rande_hj-rnan.PDF

Detta är den studie som Lidman sammanfattar:

• Chang YK1, Labban JD, Gapin JI och Etnier JL, The effects of acute exercise on cognitive performance: a meta-analysis, Brain Research, Volume 1453, 9 maj 2012, s 87-101. Här kan du hitta ett abstract till artikeln:  http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22480735 och härifrån kan den hämtas som pdf:  http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006899312011146

På denna webbplats skapad av Ken Pope (filosofie doktor i psykologi), kan du hitta en sammanställning av forskning kring sambandet mellan kognition och fysisk respektive mental träning:

• http://kspope.com/site/cognition.php

Träna upp den fysiska konditionen och få bättre skolresultat

Fysiskt aktiva personer, utvecklar sin motorik, benmassa, muskelstyrka och smidighet. De minskar risken för övervikt, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom stimulerar regelbunden fysisk aktivitet hjärnan att bilda nya celler.

Personer som rör sig mycket, koncentrerar sig alltså bättre, lär sig lättare och får bättre minne. Detta berättar Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare vid Karolinska institutet, i en intressant föreläsning som man kan se via Utbildningsradion. Här kommer en sammanfattning av de delar av föreläsningen som handlade om sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiva förmågor.

När vi motionerar så att vi höjer pulsen och utmanar vår syreupptagningsförmåga, får vi inte bara bättre kondition vad gäller muskler och fysisk ork. Vi får dessutom fler hjärnceller och blir därmed bland annat bättre på att koncentrera oss, följa instruktioner, bearbeta information, lösa problem och lära nytt.

Lidman citerade bland annat en översiktsartikel som heter "Be smart, exercise your heart" och publicerats i Nature 2008. De två graferna i bilden nedan visar en rapport som är baserad på en mycket stor studie i USA och som visar sambandet mellan prestation i matematik respektive läsning och syreupptagningsförmåga. Studien visade att 20% av skillnaderna i prestation beror på barnens syreupptagningsförmåga:

Man har även studerat 1,2 miljoner svenska män födda mellan 1950-1976, som när de var 18 år mönstrade för militärtjänst. Då har man sett ett tydligt samband mellan syreupptagningsförmåga, intelligens och senare framgångar i livet i form av vilket jobb de fick och hur mycket de tjänade. I studien fanns en hel del tvillingar och syskon och på så vis har man kunnat ta hänsyn till skillnader som skulle kunna bero på genetik. Man har i jämförelsen också kunnat ta hänsyn till föräldrars utbildningsgrad:

Motsatsen gäller också. De barn som har sämre kondition har en avsevärt mindre hippocampus, vilket är en del av hjärnan som används när man lär sig nya saker, och de presterar sämre på minnestester: 

I bilden nedan kan du se resultatet av en studie där barn ska klara att gå på ett gångband och korsa ett virtuellt övergångsställe samtidigt som de skulle lägga märke till trafikljus och bilar. Ljusgrå staplar står för de barn som har sämre kondition och de svarta står för barn som har god kondition. I de första två staplarna ser ni hur det går när barnen är odistraherade. Då är skillnaderna inte så stora mellan de två grupperna. De andra två står för barn som lyssnar på musik och de tredje och sista två staplarna står för hur det går när barnen pratar i telefon. Det kräver mycket exekutiva funktioner. 

Undersökningen visade att drygt 80% av barnen med god syreupptagningsförmåga men bara drygt 50% av de barn som hade dålig syreupptagningsförmåga klarade av att korsa ett övergångsställe samtidigt som de pratade i telefon. Man kan förstå varför man inte vågade göra ett sådant experiment ute i riktig trafik:

Vill du veta mer?

Här kan du se Elin Lidmans föreläsning om hur regelbunden fysisk aktivitet kan påverka en persons minne och inlärningsförmåga:

• http://www.ur.se/Produkter/173077-UR-Samtiden-Idrott-hela-livet-2012-Traning-och-den-larande-hjarnan

Om du har tillgång till Nationalencyklopedi Skola på Internet kan du logga in och se filmklippet med Elin Lidmans föreläsning. Ca 25 min in i klippet berättar Elin om forskning kring sambandet mellan fysisk kondition och kognitiv förmåga: 

• http://www.ne.se/ur/program/173077/avsnitt/1150217/

Här hittar Lidmans presentation med text och bild:

• http://www.svenskidrott.se/ImageVaultFiles/id_41246/cf_394/Tr-ning_och_den_l-rande_hj-rnan.PDF

Charles H. Hillman, Kirk I. Erickson och Arthur F. Kramer, "Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition", publicerad i Nature januari 2008, volym 9:

• http://dericbownds.net/uploaded_images/exercise_hillman.pdf

I Dagens nyheter från 2009-11-30 kan du läsa mer om studien på 1.2 miljoner svenska värnpliktiga 18-åringar:

• http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/motion-gor-oss-smartare/

I samband med att Torkel Klingbergs nya bok Den lärande hjärnan (2011) gavs ut, skrev Astrid Johansson i Dagens Nyheter (2011-03-17) om Klingbergs forskningsresultat:

• http://www.dn.se/insidan/traning-ger-smarta-barn/ 

På bloggen Psykologi för lärande kan du läsa om studier som pekar på sambandet mellan förbättrad kondition och förbättrade skolprestationer:

• http://pflbloggen.wordpress.com/2013/11/29/forbattrad-kondition-leder-till-forbattrade-skolprestationer/

Här kan du läsa en sammanfattning av Ingegerd Ericssons avhandling Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer (2003). Ericsson har studerat effekterna av Bunkefloprojektet, som innebar att man under en treårsperiod följde en grupp skolbarn hade 45 min idrott varje dag och jämförde dem med elever som hade "vanlig gympa", bestående av 2 gymnastikpass i veckan:

• http://www.idrottsforum.org/articles/ericsson/ericsson.html

Här kan du läsa om en motion från Hans Wallmark till riksdagen (4 okt 2012) med förslag om ett nationellt införande av den så kallade Bunkeflomodellen. Särskilt motiveringen till införandet tycker jag är spännande:

• http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Bunkeflomodellen_H002Ub339/?text=true

Tydligt samband mellan arbetsminne och skolprestation

Det finns ett tydligt samband mellan elevers arbetsminne och deras skolprestationer. Detta berättar Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare vid Karolinska institutet, i en intressant föreläsning som man kan se via UR.

Arbetsminnet kallas också korttidsminnet och det är vår förmåga att hålla något i huvudet så att vi kan använda det. Till exempel använder vi detta minne när vi kommer ihåg vad som nyss hänt och det är vårt arbetsminne som sviker oss när vi öppnar kylskåpsdörren och inser att vi har glömt vad vi kom för att hämta.

Olika människor har mycket olika stort arbetsminne. Arbetsminnet förändras dessutom över en människas liv. Grafen på bilden ovanför visar hur arbetsminnet utvecklas över tid. Människor får bättre och bättre arbetsminne tills dess att de är i medelåldern. Sedan går det något nedåt igen.

Har man dåligt utvecklat arbetsminne, har man problem med ...

• att koncentrera sig, 
• att fokusera på det som är väsentligt och samtidigt stänga ute oviktiga intryck, 
• att ta och genomföra instruktioner, 
• att organisera sitt arbete och 
• att ha koll på tiden.

Elin Lidman ger som exempel att en lärare säger till sina elever: "Ta fram matematikboken och slå upp sidan 3. Lös alla A-uppgifter. Sedan plockar ni fram roliga boken." Om någon av eleverna har väldigt dåligt arbetsminne, då kommer han eller hon inte ihåg vad läraren nyss sagt. Kanske kommer han eller hon bara ihåg att det var något med roliga boken och plockar därför fram den? Det behöver inte bero på att eleven inte vill följa instruktionen, utan på att han eller hon helt enkelt inte har förmågan.

Precis som man genom träning kan bli bättre på att spela fotboll, kan man också träna upp sitt arbetsminne.

Den forskningsgrupp som Elin Lidman tillhör, studerar en grupp elever som med hjälp av datorprogram jobbar med arbetsminneskrävande uppgifter i 30 minuter per dag, fem dagar i veckan. Datorprogrammen anpassar sig automatiskt efter den nivå spelaren har, så allt eftersom eleven tränar och utvecklas blir uppgifterna allt mer krävande.

Studien visar att de elever som systematiskt jobbar med minnesträningsprogrammen får bättre arbetsminne. Den visar också att elevernas klassrumsbeteende förbättras, de har lättare att koncentrera sig och att lära sig saker. 

Om vi hjälper våra elever att träna upp sitt arbetsminne, kommer vi alltså också att förbättra deras möjligheter att klara sina studier. Att träna är särskilt angeläget för de elever som från början har ett dåligt utvecklat arbetsminne.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om föreläsningen av Elin Lidman:

• http://www.ur.se/Produkter/173077-UR-Samtiden-Idrott-hela-livet-2012-Traning-och-den-larande-hjarnan

Om du har tillgång till Nationalencyklopedi Skola på Internet kan du logga in och se filmklippet med Elin Lidmans föreläsning. Ca 18 min in i klippet beskriver Elin hur minnesträningen ser ut som hon och hennes kollegor utvecklat: 

• http://www.ne.se/ur/program/173077/avsnitt/1150217/

Här hittar Lidmans presentation med text och bild:

• http://www.svenskidrott.se/ImageVaultFiles/id_41246/cf_394/Tr-ning_och_den_l-rande_hj-rnan.PDF

På Hjärnfondens webbplats kan du läsa mer om hur betydelsefullt arbetsminnet är för elevernas skolprestationer och hur de kan förbättras genom träning och försämras vid till exempel stress:

• https://www.hjarnfonden.se/--behover-din-omtanke/skolan---anvand-hjarnan-i-undervisningen__580