Lyssna på dialekter

Bilden heter "Löderups strandbad 11", är tagen av jpra
och ligger på flickr under licensen CC (by, nc).

I dag har jag lyssnat på sydsvenska dialekter på SveDia 2000. Samtidigt läste jag transkriptioner av det som sägs på inspelningarna. Transkriptionerna är utskrivna med så kallad grov beteckning, vilket innebär att man endast använt sig av de tecken som vi skriver med i vanliga texter. De är alltså ganska lätta att förstå, även för mig som inte precis är någon dialektolog. Apropå det så säger dialektforskare Camilla Söderberg, som undervisar i bland annat dialekter och ortsnamn på Linnéuniversitetet, att transkriptionerna inte är nedskrivna av professionella dialektologer och att de inte är helt korrekta. Därför ska man "lita mer till det egna örat än till utskrifterna".

Jag har valt att titta särskilt på inspelningarna från Löderup, därför att Löderup bara ligger några mil söder om min hemstad Simrishamn och jag tycker att många häromkring talar ungefär som den "yngre kvinna" respektive "yngre man" som där intervjuats:  http://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Skane/Loderup/index.html.

Följande diftonger finns i ljudklippet där den yngre kvinnan berättar: teo för tog, neog för nog, veoga för våga, beor för bor, gäor för går, fräogar för frågar, sväort för svårt, treor för tror, jemeinskaopen för gemenskapen, steiget för steget, fäor för får, säo för så.

Några vokaler som ändras i hennes uttal är:  "flötta" istället för "flyttade" respektive "flytta", jällor istället för gäller, häj istället för hej.

R-ljudet uttalar hon med ett bakre skorrande tungrots-r.

Man säger att i de sydsvenska målen övergår p, t och k efter vokal till b, d och g. Det stämmer inte i inspelningen med den yngre kvinnan från Löderup, utan p uttalas som p och inte som b i ordet "typ", k uttalas som k och inte som g i "försöka" och t uttalas som t och inte d i till exempel "flötta" (i betydelsen "flytta").

L-ljudet uttalar hon "tunt" eller dentalt som det också kallas. Enklast skulle man kunna beskriva det som att det uttalas "vanligt", såsom vi uttalar det i riksspråket. Jag tar upp det eftersom man i de flesta andra dialekter uttalar "l" med ett "tjockt" eller kakuminalt l-ljud, såsom till exempel i ordet gål i betydelsen gård.

Följande ljud förenklas: den yngre kvinnan från Löderup säger fölla istället för följa.

En annan förenkling är att ändelser faller bort: flötta istället för flyttade.

Jag hittade inga exempel på specifikt sydsvenska dialektord i ljudklippet.

Intervjupersonen - eller informanten, som man också kallar dem - från Löderup talar med andra ord en något utslätad men typisk sydsvensk dialekt.

Litteraturtips:

När jag ville ta reda på lite mer om vilka drag som är typiska för sydsvenska mål hade jag nytta av av följande material:

• "Är det fult att tala dialekt?" av Gunilla Söderberg.
• Våra folkmål av Elias Wessén (1969).

När jag ville veta hur man brukar skriva ner dialekter så fick jag tips här:

• "Grov beteckning" av Gunilla Söderberg

Den här sidan på nätet hade jag nytta av vad gäller hur man brukar tala på Österlen:

• Björn Gröhns webbplats Skånsk ordbok http://www.klangfix.se/ordlista.htm

Pröva söka i dialektdatabaser

Är du lite nyfiken på dialekter? Då vill jag rekommendera dig att ta en titt på följande databas för syd- och västsvenska dialektord:

Syd- och västsvenska dialektord  http://www.sofi.se/4839

Vad gäller Skåne så är Albo respektive Norra Åsbo härad färdiga. När jag skulle titta runt lite började jag alltså med en sökning på Albo härad och för att få upp många ord som möjligt så skrev jag i sökrutan.

Vill man veta vad ett särskilt ord heter på dialekt så skriver man in ordet i dess normaliserade form och kryssar för "sök bland normaliserade former".

Vill jag till exempel veta hur man säger "eftermiddag" i Albo härad så skriver jag in ordet i sökrutan och får upp följande:

Då kan jag välja bland "eftermiddag" och sammansättningen "eftermiddagskaffe", när jag vill se exempel på konkreta belägg på hur ordet använts. Jag väljer eftermiddag och får då tillgång till 10 olika exempel. 

Det är kul att man även kan få se de ofta handskrivna lappar som beläggen skrivits ner på. Det gör att man känner sig så nära materialet och forskningen.

På lapparna och i databasen hittar man hur ordet uttalas, vad ordet betyder, var man uttryckt sig så, vem som har sagt så, när det sagts och ibland även uppgifter om hur ordet använts (resten av meningen eller sammanhanget)

Jag passade på att söka på ordet "mat" också och sammansättningar med ordet "mat", för det känns som ett viktigt ord i skånskan. Jag fick många träffar, varav nästan alla hade med mat att göra:

De som inte handlade om mat var: mater som betyder alunskiffer och ord kopplade till det, såsom matersbrått och matershål som betyder alunbrott, några ord kopplade till mattor, såsom matta, måta och matteslarvår samt slutligen matter som betyder orkeslös.

Slutligen tittade jag på olika belägg för ordet "arbete":

I Albo härad säger man tydligen arbeja, arbaja, arbäjja eller arbajja. Uttalsskillnaderna mellan arbeja och arbäjja respektive arbaja och arbajja, tycker jag är svåra att förstå. Antagligen uttalas det ungefär likadant.

Här kan du läsa mer om olika dialekt-resurser på nätet: "Dialekter" http://cwasteson.blogspot.se/2010/12/dialekter.html