En naturvetenskaplig julkalender

Österlengymnasiets stoltheter, Oscar Blomqvist och Simon Telg, gör som sitt projektarbete en julkalender med ett experiment om dagen. I gårdagens avsnitt får vi tips på hur man kan göra rent bordssilvret på ett miljövänligt, snabbt och arbetsbesparande sätt:



Lycka till! :)

Och blir ni nyfikna på övriga avsnitt, vill ni följa deras arbete eller ställa frågor till Simon och Oscar så titta in på deras webbplats: http://simonoscar.se/

Vad är forskning?

Onsdagen den 7 mars kom Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet, till Österlengymnasiet och naturvetenskapsprogrammet (NV10 och NV11)  för att reda ut begreppen: ”Vad är vetenskap?”. Han gick också igenom hur man lägger upp en vetenskaplig undersökning och hur man sedan presenterar den. Här är mina anteckningar:

Forskning och Vetenskap:

Grundas på den vetenskapliga metoden (hypotetisk – deduktiv)

Vetenskap ska vara känd – allmänheten måste känna till den för att det ska kallas vetenskap.

Vetenskapen är försiktig och konservativ. Innan man har starka bevis håller man fast vid den gamla kunskapen. Beskrivningen av verkligheten har förändrats från Aristoteles till Newton till Einstein.

Vetenskap är som en lök. Man kan ta bort lager för lager och komma allt närmre kärnan/sanningen. Men ska man vara helt noga så når man aldrig "sanningen".

Vetenskaplig undersökning:

1. Frågeställning. T ex ”Varför står öringen i Tommarpsån på samma ställen år efter år?”, ”Har tjurar färgseende?”, ”Vilken roll har utseende för partnerval hos människa?” eller ”Varför utrotades pungvargen?”. Utgå från din egen nyfikenhet, dina specialintressen, be om förslag från lärare eller handledare om hur du ska vinkla din undersökning och se vad man tidigare studerat. Uppgift: Hitta på en egen frågeställning! Ex. på en undersöknings som skulle passa på universitetet: Klimatet på jorden förändras ständigt. Märker man på växter eller djur att de håller på att anpassa sig till det nya klimatet? Har man märkt att djur söker sig till nya områden? Har man funnit att växter börjat växa på områden där de funnits/inte funnits innan?” Undersökning som passar för gymnasiet: ”Hur påverkar almsjukan djur och natur?”, ”Gör mördarsniglar någon nytta?”
2. Planering. Samla kunskap om din frågeställning från läroböcker, lärare, tv, radio, populärvetenskapliga tidskrifter, pek (förkortning av pekoral, vilket kommer från att man på Linnés tid bad kollegor läsa sitt vetenskapliga pekoral – man förringade alltså artigt sin egen forskning). Frågeställning och bakgrundskunskap ger tillsammans en hypotes. Med hjälp av en förutsägelse (prediktion) testar man hypotesen. Hypotes 1 om öringen: den vilar i lugna partier av ån, H 2: den gömmer sig för predatorer eller H 3: den lurpassar på bytesfisk. Hypotes 1 om tjuren: ser inte färger, H 2 ser färger, H 3 ser färger men inte så bra. Förutsägelse för hypotes 1: öringen finns oftare i lugna sträcker än i stark ström, tjuren kommer inte att kunna skilja på en röd plasthink från en grå (samma grå färg som den röda representerar på ett svart-vitt kort) och pungvargen försvann gradvis när dingon koloniserade. Uppgift: Gör en testbar förutsägelse till din hypotes! Ex: jämförande studier av olika delar av bäcken som är strömmande resp lugna, experiment med hinkar av olika färg, studier av historiskt material från Australien. Planera försöket eller undersökningen. Svagare bevis är ofta enkla att utföra och billiga, starkare bevis är dyra och svåra att genomföra. Olika typer av studier: systematiska observationer, jämförande studier och kontrollerade försök.
3. Insamling av data. Observationer: direkta, video, flera observatörer? Hur samlar man data: protokoll + penna, direkt i dator? Systematisering: observationens längd, fördelning över dagen, antalet stickprov, statistisk metod och statistiskt test, val av område? Står t ex öringarna på samma ställe på morgnarna som på kvällarna? Vid intervjuundersökningar: prova frågor eller blanketter. När metodiken fungerar: jobba hårt! Samla mycket data!  Tips: Läs metod och material-delen i tidigare genomförda undersökningar! Gör pilotförsök (pilotstudier), provobservationer, fråga någon med erfarenhet (lärare, handledare), testa dig fram (trial and error).
4. Analys och bearbetning. Beräkna medelvärden, spridningsmått. Gör preliminära figurer och tabeller för att se trender, statistiska test (enstjärnig signifikans: det får inte finnas mer än 5% risk att slumpen har varit avgörande för resultatet), man gör statistik för att få överblick. Man kan göra antalstester (se hur antalet i olika grupper skiljer sig), icke-parametriska tester, parametriska tester och randomiseringstester. Vetenskapen är konservativ, därför gör man en omvänd nollhypotes: Hypotes 1 kan vara ”Flickor är bättre än pojkar i matte.” Denna gör man om till 0-hyotesen: ”Det finns ingen skillnad i hur bra flickor och pojkar är i matte”.
5. Presentation av undersökningen. Till exempel genom föredrag (t ex på kongresser), poster (affisch), vetenskaplig rapport och vetenskaplig uppsats. Inte läsa innantill, visa bilder och använda stolpmanus, overhead/ diabilder/ powerpoint. Välj bakgrund som passar och typsnitt som är lättlästa. Inga animeringar som distraherar. Gör så att det blir enkelt, snyggt och lättläst, lättbegripliga bilder, inte för mycket text per bild.

• Skriv enkelt 
• I aktiv form 
• Tar lång tid 
• Engelska?

Tänk på språket i en rapport:

Skriv inte: ”Vi gjorde eftersök i häckningsbiotopen för att fastställa frekvensen av avtransporterade skalrester efter kläckning.” Skriv istället: ”Vi letade efter äggskal runt boet.”

Innehåll i en rapport:

1)       Titel/Title Väck intresse och beskriv vad texten handlar om (försök att ringa in området och ej skapa felaktiga förväntningar)! Uppgift: Hitta på en titel till ditt arbete!

2)       Sammanfattning/Abstract

3)       Inledning/Introduction Varför är detta intressant? Gå från det breda (ge en bakgrund) till det speciella. Beskriv frågeställningen.

4)       Material och metoder/Methods Läses främst av de som tvivlar på undersökningen eller själv vill göra något liknande. Skriv alltså rakt på sak. Det får gärna vara knastertorrt!

5)       Resultat med figurer, tabeller, tester, o s v. Läses också främst av tvivlare och de som vill göra liknande studier.

6)       Diskussion. Ta upp möjliga fel, tolkningar, relation till tidigare studier. Sammanfatta och dra slutsatser.

7)       Tack

8)       Referenslista Skilj på egna påståenden och andras inne i texten och gör en lista över vilka referenser du använt i slutet.

9)       Eventuell sammanfattning på engelska.


Här kommer avslutningsvis ett bildspel från temadagen:

En gymnasieskola på vetenskaplig grund

Förra veckan hade vi på Österlengymnasiet ett spännande och viktigt tema kring Hälsa och livsstil – vad säger forskningen? Klas Sjöberg höll föredrag om "Folkhälsa och livsstil – vilka är trenderna?" samt  "Sjuk eller frisk av maten – kan du välja själv?"

Vi fick bland annat (föga förvånande) höra att vi åt för mycket socker och fel sorts socker, för mycket fett och fel sorts fett samt för mycket salt. Lösningen på problemet är enligt Klas Sjöberg att vi ska röra på oss mer och äta mer frukt och grönsaker. Och de som röker ska naturligtvis sluta upp med det. Detta är både bra för vår vikt, vårt allmänna välbefinnande och vårt immunförsvar. Därför försökte han torgföra idén att vi bör äta två äpplen per dag och att vi som är i medelåldern bör röra på oss ½ timme/dag, medan våra elever bör röra på sig ca 1 timme/dag.

Sedan tog Søren Berg över stafettpinnen och talade om "Att sova eller inte sova – vad anser sömnforskarna?". 

Berg berättade att ungdomar på grund av hormoner förskjuter sin sömncykel ca 1½ h. De vill alltså helst gå upp och gå och lägga sig ca 1½ timme senare än oss andra.

Efter aulaföreläsningarna hade de elever och lärare som var specialintresserade möjlighet att delta i ett seminarium med de båda forskarna.

Om Österlengymnasiet vill vara en gymnasieskola på vetenskaplig grund räcker det alltså inte med att vi har Forskningsnätet ;-), utan vi bör bland annat tänka på att börja skoldagen vid 9.30 istället för 8.00, bjuda eleverna på minst ett äpple per dag (vi bor ju i "Äppelriket"), servera en aptitlig grönsaks- och rotfruktsbuffé till lunchen (det gör vi redan) samt schemalägga 1 timmes rörelse per skoldag. Det skulle inte jag ha något emot!

Här kommer några bilder från dagen:



Vill du veta mer om föreläsarna och om Forskningsnätet Skåne?

Docent Klas Sjöberg är överläkare i internmedicin på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Han forskar särskilt på magtarmkanalens sjukdomar och glutenintolerans och om sambanden mellan ljus och hälsa samt kost och hälsa.

Docent Søren Berg är överläkare på öron-, näsa-, halskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund och ansvarar där för sömnutredningar. I Danmark driver han Nordens största privata sömnklinik och han är medlem i europeiska styrgruppen för utbildning i sömnmedicin.

På www.forskningsnatet.se kan du läsa mer.