Läsutvecklingsschemats vara eller icke vara?

I artikeln "Skolledare vill slippa lusa skolbarn" (Ystads allehanda, 14 okt 2011) skriver Emma Lawesson att skolledarna för grundskolorna i Simrishamn vill att man ska sluta bedöma elevernas läsförmåga med hjälp av LUS, läsutvecklingsscheman. Motivet anges vara att LUS inte utgår från skolverkets styrdokument, utan att man delvis tittar på saker som inte nämns i dem. Eftersom skolverket bistår med tester av de kunskaper de vill betona, tycker skolledarna att dessa tester räcker. Så här säger Chris Hansen (chef för Skolenhet Syd):

"- Nationella proven mäter elevernas förmågor och kunskaper i förhållande till våra styrdokument. Varje elev har dessutom en individuell utvecklingsplan där bland annat läsutvecklingen kan följas. Just nu gör alla sjuor om de nationella proven för år fem för att säkerställa att kunskapen är befäst."

Visst har Hansen rätt i att läsningen även bedöms i de nationella proven, men där bedöms även så mycket annat att de varje enskild förmåga riskerar att inte bli så tydlig: "Varje elev har dessutom en individuell utvecklingsplan där bland annat läsutvecklingen kan följas. "

Ett annat argument från våra skolledarna är att bedömningarna av läsförmågan blir subjektiva:

"Det som enligt skolledarna gör LUS mindre tillförlitlig är även att den bygger på subjektiva bedömningar av olika lärare."

Visst har våra skolledare rätt i att olika lärare kan tolka kriterierna för LUS olika, men det kan de så klart även göra när de tolkar skolverkets styrdokument. Alla bedömningar är subjektiva och ju mer vaga bedömningskriterierna är desto större blir tolkningsutrymmet. Genom att försöka formulera kriterierna så att de blir tydliga och genom att lärare och skolledare diskuterar hur man ska tolka kriterierna, kan bedömningarna bli både mer rättvisande och rättvisa.


Kanske är snarare detta den verkliga bakgrunden till varför skolledarna för Enhet Centrum i Simrishamn vill plocka bort läsutveckingsschemat:

• enligt LUS sjunker elevernas läsförmåga, särskilt bland pojkarna och 
• enligt LUS skiljer sig elevernas läsförmåga åt väsentligt mellan olika skolor i kommunen (och detta är knappast till Enhet Centrums fördel). 

Mer om detta kan du läsa här:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article1560372/Pojkarna-halkar-efter-i-skolan.html. Om statistiken stämmer har man mycket jobb framför sig (och kanske mindre möjligheter till besparingar?), men om de tråkiga siffrorna bara beror på att Centrum Syd bemannas av särskilt nitiska och stränga lärare så finns det inga problem. Eller?

Jag gillar att man genom LUS sätter fokus på barnens läsförmåga. Och jag hänger på. Jag vill också betona vikten av att vi, föräldrar och lärare, hjälper våra barn att utveckla sin förmåga att läsa och förstå det lästa, men även deras förmåga att känna lust, läslust. Kanske är den bästa lösningen då att man inte tar bort LUS, utan att man utvecklar kriterierna så att de blir tydligare? Samtidigt skulle man kunna passa på att jobba för att öka läslusten för varje barn, något i stil med: "Vad läser du? Vad tycker du om? Vilka utmaningar är lagom för dig? Hur ska vi bearbeta de böcker vi läser? Vilka böcker ska vi hitta åt dig för att du ska känna att det kan vara ännu mer spännande, intressant och lustfyllt?"

Målet skulle vara att barnen kunde känna samma hunger och sug efter böcker som de kan göra efter mat och godis.

LUS skulle kunna vara ett verktyg för att hjälpa barnen och föräldrarna att se vad som är nästa steg i läsutvecklingen och att fundera över hur man ska jobba för att komma vidare. Om lärare i skolan tydligt visar att de tror på kraften i en god läsförmåga, så kanske de också kan få föräldrar och elever att inse hur viktigt det är att träna läsningen.

En god läsförmåga får man framför allt genom läsning och genom att tala och skriva om det som man läst. Det finns inga genvägar och det tar tid. Därför tror jag att läsningen måste prioriteras, både hemma och i skolan. När väl läshungern infinner sig (jag tror alla elever kan uppnå läslust om man i skolan och hemma bara målmedvetet jobbar för det) så löser sig allt nästan av sig självt!