Inventera texterna i ditt och dina yrkeselevers arbeten

"Läsande och skrivande i arbetslivet är något helt annat än att läsa böcker", skriver Anna-Malin Karlsson i En arbetsdag i skriftsamhället (2006, s 147). Oftast ägnar vi oss åt sökläsning: vi letar målmedvetet efter relevant information och hoppar därför i texten istället för att läsa den löpande (s 105f). Därför tycker hon att det är anmärkningsvärt att vi, när vi studerar och värderar elevers och vuxnas läsvanor, i första hand utgår från hur mycket böcker, tidskrifter och tidningar de läser och hur ofta de går på biblioteket. På så vis är det troligt att vi misslyckas med att ta reda på vilka läs- och skrivkompetenser som används och behövs mest i dagens samhälle (s 147).

Visst har alla människor nytta och glädje av att kunna läsa en bra roman, i alla fall tycker jag som svensklärare det ;-), men om vi vill förbereda våra elever för yrkeslivet är det många andra typer av läsfärdigheter vi också behöver träna. Karlsson skriver att "läs- och skrivförmågan inte är något absolut och individuellt, utan något som är tydligt kopplat till specifika verksamheter och som hela tiden kan utvecklas - inte bara i bokcirklar utan också i arbetet, om läsandet och skrivandet där tas på allvar" (s 147).

Jag tror att hon har en viktig poäng där. Vi behöver ta till oss och tillämpa kunskapen att "skrift- och textkompetens är så mycket mer än man tidigare tänkt". Vi måste helt enkelt försöka "se hela bilden".

Ett första steg skulle kunna vara att börja med att fundera över hur man själv använder texter under en arbetsdag. Vilka texter läser jag och vilka producerar jag själv? Det kan vara allt från meddelanden som skickas via ebrev till meddelanden som skrivs på en tavla i personalmatsalen. Det kan dessutom vara listor, tabeller och illustrationer.

Karlssons undersökning visar att även till exempel butiksbiträden, bilmekaniker, lastbilschaufförer och betongarbetare både läser och skriver en hel del i sina jobb. En viktig skillnad mellan dem och de yrken som vi traditionellt betraktar som textberoende, är att många av de texter som används där inte har någon typ av genrebeteckning. På så vis saknar de ofta status som texter.

Nästa steg skulle kunna vara att be sina yrkeselever att notera vilka texter de själva och deras arbetskamrater läser och skriver på jobbet. Om man ber dem göra det, så tror jag att man ska vara noga med att betona att allt som läses och skrivs räknas, inte bara längre sammanhängande texter.

***

Serier är en typ av texter. Andra exempel på texter är tabeller, listor, anteckningar, ritningar, fraktsedlar, räkningar, kvitton, skyltar, brev, meddelanden, märkningar, planeringar, tidrapporter, journaler och manualer.