Bemötandestrategier när man arbetar med barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder

Nu har vi på särskolan i Simrishamns kommun haft även den andra föreläsningen (i en serie på tre) av Nåkkve Balldin. Den handlade om hjälpmedel, stöd och bemötandestrategier när man arbetar med barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Precis som förra gången gav Nåkkve en hel del lästips och han inledde med dessa två:

• Carolina Lindberg, Jill Söderlund, Agneta Lindberg och Malin Valsö har skrivit boken Vill du ha hjälp? Nej tack, gärna! om hur man kan ge stöd till personer med ADHD och Aspergers syndrom
• Ross Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan. Greene hävdar att barn gör rätt om de kan (han tänker inte, som så många andra, att barn gör rätt om de vill). Tänk därför efter om detta är en elev som kan om hen vill eller om det är en som vill men inte alltid kan. Vad får det för pedagogiska konsekvenser?

Framgångsfaktorer i arbete med barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder:

• känna till vilka förutsättningar eleven har,
• utveckla planer för hur man kan kartlägga styrkor och svårigheter,
• veta hur bemötandet kan påverka inlärningen,
• skapa en god balans mellan anpassning för att underlätta för personerna med deras förutsättningar och utveckling för att skapa förutsättningar för eleven att utveckla nya förmågor,
• hur samverkar vi med andra aktörer och skapar delaktighet och organisatoriska förutsättningar: ”En skola som hjälper eller stjälper?”.

Tips: Försök att flytta fokus från den abstrakta arenan till den konkreta, visuella arenan. Det kan kompensera för att elever har svårt att föreställa sig med tanken vad ögat inte kan se. På den konkreta arenan går det lite långsammare och då hinner eleven lättare att ta emot och bearbeta informationen. Det blir lättare att dela varandras bilder. Det blir lättare att säkerställa att vi tänker på det på samma vis.

Vid kartläggning kan vi …

• Identifiera styrkor och svårigheter
• Balansera anpassning och utveckling 
• Individualisera bemötande och insats.

Det är viktigt att kartlägga. Man skulle kunna säga: ”Utan spaning, ingen aning.”

Kraven bör vara realistiska. Både för lågt ställda krav och för högt ställda krav, kan skapa stress.

I samband med att vi tar reda på problemet, bör vi även ta reda på orsaken, innan vi sätter in åtgärder.

Nåkkve gav tre olika förslag på hur man kan kartlägga barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder:

1. Greene Collaborative Problem Solving
2. Vardagsstöd
3. K3

Greenes Collaborative Problem Solving:

• Identifiera triggersituationen i skolan (eller i hemmet eller på arbetet)! Greene utgår från situationen istället för personen. Då blir det mer hanterbart. Dessa elever har ofta problem på många områden, men utgår man från en konkret situation så är det ett mer avgränsat område som eleven behöver stöd inom. Då har man någonstans att börja.
• Vilka färdigheter verkar eleven sakna i den här situationen som gör att situationen blir svår?
• Hur kan vi anpassa situationen och/eller kan vi utveckla strategier hos eleven så att hen lättare klarar det?
• Gör tydligt vad som förväntas och ha bestämt ett förhållningssätt om förväntningen inte uppfylls.

Lästips: ”Vad är the Collaborative Problem Solvning?” (CPS) beskrivande artikel av Helene Tranquist http://media.pedagogisktperspektiv.se/2011/09/artikel_12_vad_ar_collaborative_problem_solving.pdf

Anna Sjölunds Vardagsstöd

• Vardagsstöd – ett konkret och vardagligt arbetsmaterial som mann använder när man vill kartlägga en elev och till exempel lägga upp en pedagogisk planering.

Lästips: Vardagsstöd för personer med autismspektrumtillstånd och andra kognitiva funktionsnedsättningar. Ett underlag för kartläggning av stödbehov av Anna Sjölund http://www.pedagogisktperspektiv.se/bocker-material/bestallning/?pid=1

K3

• K3 är ett slags intervjumaterial som man kan använda vid kartläggning. De tre K:na står för kvalité, kunskap och kartläggning, och materialet utgår från modellen med hjärnans sekreterar-, bibliotekarie- och chefsfunktion.
• Det hålls tvådagars-kurser på den här metoden. Kontakta Nåkkve Balldin vid intresse.

Efter föreläsningen hittade jag mer om metoden här:  http://www.temalikabehandling.se/projektblogg/nytt-verktyg-for-att-kartlagga-dolda-hinder/

Bemötandet betydelse är enorm 

Kroppsspråk, mimik, tonalitet och affekt - tänk på att allt detta påverkar eleven.

Det finns två grundläggande principer:

Regel 1: Var positiv!
När eleven får positiv respons så lär den nya beteenden, t ex ”så glad jag blir när du hälsar på mig!”. Positiv förstärkning höjer dopamin-produktionen. Negativ förstärkning är kortisonhöjande. Man lär sig inte nya sätt att hantera situationer och det leder till ökad stress och minskar relationen (undvik att hamna på minus på relationskontot).

Regel 2: Behåll lugnet!
Provocera inte utan var en desarmerande kraft när någon ”överkänner” eller ”övertolkar”. Välj dina strider och försök få ner stressmätaren genom att stanna upp.

Lästips: Barn med överlappande diagnoser av Kutscher.

Här kommer Nåkkve Balldins tips på stöd för de barn och unga som har svårigheter med sitt arbetsminne:

för de som har svårigheter att kontrollera sina impulser:

och för de som har svårigheter att tänka abstrakt:

Generella tips:

• Ge mycket beröm (ta reda på vilken typ av beröm som eleven gillar/mår bra av), var konkret och tydlig i kommunikationen, var tydlig om du frågar eller påstår något (fråga till exempel inte om sånt du kan se bara för att du t ex vill skapa kontakt: ”Hej! Åker du taxi i dag?” till den elev som kliver ur taxin), tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse, var försiktig med öppna frågor, leta efter personens uppmärksamhet, ge tid att vänta in personens respons, tänk på mängd ord (första och sista ordet), ge positiva strategier och undvik ”inte”.
• Beröm prestationer, men beröm vad de gör i relation till dig eller andra!
• Insatser kan delas upp i anpassnings- och i utvecklingsinsatser. Första insatsen är anpassning. Hjälpmedel ska vara individuellt utformade. Börja med att anpassa kraven efter förmågan. En realistisk kravnivå minskar stressen. I stress finns ingen potential för inlärning. Vi ska sträva efter att göra vardagen så begriplig, hanterbar och meningsfull som möjligt. Se till att de har svar på frågorna: Vad som ska göras? (Klarar eleven göra det?) Varför? Var? (Klarar personen att göra det i det här sammanhanget?) Med vem? (Klarar personen av att göra det med andra?) Hur? När? Hur länge? Vad ska man göra sedan? (Är det realistiskt att ge eleven denna uppgift?)
• Vi behöver kunna skapa individuella kravkurvor för våra elever.
• Förslag på sätt vi kan ge förutsägbarhet: vi kan ge fasta rutiner, men bara om de kan hålla över tid.
• Att skapa en användarvänlig miljö som tar hänsyn till styrkor och svårigheter, t ex tydliga platser för saker, anpassa till personens förmågor till samspel, filtrera onödiga intryck och vilka elever som sitter och jobbar nära varandra. Visuella hjälpmedel t ex visa objekt för att de ska förstå vad man menar, bilder, fotografier, text och auditiva hjälpmedel i form av verbal information. Vi har en tendens att välja en nivå som är aningen mer abstrakt än vad eleven klarar. Målsättning: Låt materialet bli så tydligt att det kan tala för sig själv.
• Leta efter hur man kan jobba med stöd vid arbetsminnessvårigheter respektive vid inhibitionssvårigheter.
• Tänk generellt på att ge korta instruktioner och använda färre ord
• Ge bara en instruktion i taget – ett göra
• Tänk på elevens ställtid – ett ”nej!” kan betyda ”jag behöver mer tid”. Väntar du, kan det gå bra om en stund.
• Använd dig av visuella stöd i genomförandet
• Använd dig mycket av positiv förstärkning
• Leta efter tips på stöd vid svårigheter med föreställningsförmåga. Några förslag på detta är ritprat och så kallade sociala berättelser.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa om den första föreläsningen av Nåkkve Balldin:  http://cwasteson.blogspot.se/2014/05/nakkve-talar-om-olika-kognitiva.html

Här kan du hitta de flesta av bilderna till Nåkkves presentationer om neuropsykiatriska funktionshinder:  http://inom.com/shared/2012/11/Neuropsykiatriska-funktionsneds%C3%A4ttningar-%E2%80%93-teoretisk-f%C3%B6rst%C3%A5else-och-praktiskt-bem%C3%B6tande-%C3%96rebro-15.5-2014.pdf

 

Matematiklyftet – ett lyft för såväl elever som lärare

2

”Deep down inside we all love math T-shirt” by networkosaka, Creative Commons på Flickr.

Det har pratats mycket om svenska elevers försämrade kunskaper i matematik och Skolverket har valt att ge eleverna fler undervisningstimmar i ämnet och starta det så kallade Matematiklyftet.

Matematiklyftet är en landsomfattande fortbildningssatsning baserad på kollegialt lärande. Metoden är inspirerad av den japanska fortbildningsmetoden lesson studies. Tanken är att lärare ska lära av och med varandra och skapa en rutin där de utvärderar och utvecklar sin undervisning tillsammans.

I matematiklyftet utgår man från konkreta aktiviteter i klassrummen och man drar lärdom av hur det går. Fokus är på eleverna: man planerar utifrån hur man tror att elever bäst kan lära sig aktuella fakta och färdigheter, man testar och man diskuterar och utvärderar elevernas reaktioner och resultat.

I detta inlägg kan du läsa om …

• hur Matematiklyftet ser ut i Simrishamns kommun,
• hur Skolverket stöttar arbetet,
• vilken arbetsmetod man jobbar efter,
• hur skolorna i Simrishamns kommun valt matematikområden att fördjupa sig i,
• två konkreta exempel på hur man arbetat med Skolverkets material,
• lärarnas utvärdering av Matematiklyftet och
• tips på vidareläsning, för dig som vill veta mer.

Matematiklyftet i Simrishamns kommun

Marika Björk Carlberg och Olof Gummesson, två av Simrishamns kommuns handledare i matematik-lyftet, tar en titt på matematikverkstaden på Piratenskolan i Kivik.

I Simrishamns kommun deltar i år de flesta av kommunens grundskollärare som undervisar i matematik och man har utbildat 4 handledare:

• Anna Forsvall för årskurs 7-9 på Korsavad och Nils Holgerssonskolan,
• Lillan Dahlqvist för Skolområde Syd,
• Marika Björk Carlberg för årskurs 1-6 på Skolområde Simrislund och Nils Holgerssonskolan och
• Olof Gummesson för Skolområde Nord.

Det är precis så många lärare och handledare som elevunderlaget gör möjligt att söka statsbidrag för. Det är redan bestämt att man nästa läsår satsar på gymnasiet. Då ska ca 10 av kommunens gymnasielärare gå utbildningen.

Simrishamns kommuns skolledare deltar också. Mängder av forskningsrapporter kring skolutveckling visar nämligen att skolledare måste vara engagerade, involverade och aktiva för att fortbildningsinsatser ska ge bestående resultat.

Skolverkets stöd

Skolverket stöttar de enskilda skolorna och kommunerna genom att man skapat ett webbaserat utbildningsmaterial för matematiklärare och genom att man har gjort det möjligt att söka ekonomiskt stöd till fortbildningssatsningen.

I dag satsar allt fler skolor allt mer tid och kraft på lärarfortbildningar bestående av att lärare under expertstöd lär, stöttar och utvecklas tillsammans. Här syns t ex en bild på Skolverkets lärportal för Matematiklyftet.

Arbetsmetoden består av fyra steg

1) Inspiration utifrån: de deltagande lärarna förbereder sig individuellt genom att läsa texter, se på filmer, fundera över diskussionsfrågor och ta till sig olika tips på sätt att undervisa matematik. Allt material kommer de åt via Skolverkets webbplats för matematiklyftet och stödmaterialet utgår från läroplanerna och kurs- och ämnesplanerna i matematik. Det tar dessutom upp aktuell och relevant forskning och analyser av de svenska resultaten i de senaste nationella och internationella jämförelserna. 

Lärarna förbereder sig genom att gå igenom Skolverkets filmer och texter på Skolverket lärportal för matematiklyftet. Därefter träffas de och diskuterar materialet. Här sitter matematiklärare i åk 4-6 i skolområde Syd och diskuterar Skolverkets material med Lillan Dahlqvist (andra personen från höger).

2) Gemensam bearbetning och planering: handledarna träffar de deltagande lärarna och man diskuterar stödmaterialet och lägger upp en gemensam lektionsplanering utifrån skolverkets förslag på uppgifter och arbetsmetoder.

Lärare på åk 7-9 på Korsavadsskolan och Nils Holgerssonskolan träffas för att diskutera och planera sin undervisning ihop.

3) Genomförande: de enskilda lärarna går ut i sina klassrum och testar det som man planerat, de dokumenterar arbetet och reflekterar över hur det gått.

Lärare från åk 7-9 på Korsavadsskolan och Nils Holgerssonskolan berättar om hur det gått när de testat lektionsplaneringarna i sina klasser.

4) Gemensam utvärdering och lärdom: handledarna träffar åter de deltagande lärarna och man beskriver vad man gjort och hur det gått, man funderar över varför det blev som det blev, vilka svårigheter man mött, vad som fungerat bra och hur man ska kunna förbättra sin undervisning ytterligare.

Anna Forsvall handleder matematiklärarna i åk 7-9 på Korsavadsskolan och Nils Holgerssonskolan.

Behoven styr valet av fördjupningsområde

I de olika Matematiklyftsgrupperna koncentrerar man sig på ett fördjupningsområde per termin. Under hösten jobbade flera av skolorna med problemlösning och under våren taluppfattning. Man valde de olika områdena utifrån vilka behov som finns på skolan: ”vad har eleverna haft störst svårigheter med?”.

Ett exempel på problemlösning

Irene-Marie Ekelund är med i matematiklyftet och hon jobbar tillsammans med Karin Gröhn med klass 1A på Simrislund. Irene-Marie och Karin gav eleverna vars ett papper med tre kattmammor och nio kattungar och eleverna fick i uppdrag att klippa ut alla katterna och dela upp ungarna mellan kattmammorna.

Irene-Maries Ekelund och Karin Gröhn gav sina elever i klass 1A på Simrislund vars ett papper med tre kattmammor och nio kattungar och eleverna fick i uppdrag att klippa ut dem och dela upp ungarna mellan kattmammorna. Bilden är tagen av Karin Gröhn.

Irene-Marie berättar att många av eleverna först ville dela upp kattungarna rättvist mellan mammorna, men efter att man pratat om det i helklass förstod eleverna att det finns många sätt att fördela dem.

Det finns många sätt att fördela kattungarna. Resultatet klistrades upp och lades ut på golvet, så att de kunde se allas lösningar. Bilden är tagen av Karin Gröhn.

Var och en funderade igen och resultatet klistrades upp och lades ut på golvet, så att de kunde se allas lösningar. Till sist gjorde man tillsammans en tabell över resultatet.

Irene-Marie berättar att detta arbetssätt, att eleverna först får pröva själva och sedan diskutera möjliga lösningar med sina klasskamrater, leder till många intressanta och utvecklande diskussioner.

Till sist gjorde man tillsammans en tabell över resultatet. Bilden är tagen av Karin Gröhn.

Kerstin Arditi är en annan av de lärare som deltagit i matematiklyftet. En dag tog hon med sig tre gosedjur och berättade för sina elever i klass 3b på Simrislundsskolan att gosedjuren hade fått nio ungar tillsammans. ”Hur många ungar fick varje mamma då?”

Eleverna fick först tänka självständigt och sedan i grupp. De hade papper som de vek två gånger så att det blev som fyra fält. I dem skulle de ställa upp problemet, illustrera det, visa med matematiskt språk hur de löste det och skriva svaret.

Till sist diskuterade man tillsammans i helklass hur man kan göra och vilka svaren kan bli.

Eleverna hade papper som de vek två gånger så att det blev som fyra fält. I dem skulle de ställa upp problemet, illustrera det, visa med matematiskt språk hur de löste det och skriva svaret . Bilden är tagen av Marika Björk Carlberg.

Kerstin berättar att eleverna med den här metoden tränar sig i att förklara matematiska problem med hjälp av matematiska begrepp och de testar och utvärderar olika möjliga räknemetoder.

En del elever anser det självklart att gosedjuren fått tre ungar var, medan andra tänker att det inte måste vara så utan att ett gosedjur kan ha fått färre och andra fler.

Utvärdering

De utvärderingar som hittills gjorts bland kommunens matematiklärare, visar att de flesta är mycket nöjda med satsningen och gärna vill fortsätta arbeta i liknande former efter att själva Matematiklyftet är över. Man anser att …

• för att det ska fungera behöver man regelbundet avsatt tid för gemensamma möten, dessutom behöver man tid för inläsning och reflektion (under matematiklyftet har man fått 1,5 h/vecka och många tycker det har fungerat bra eftersom man inte haft andra projekt samtidigt)
• Skolverkets material på webben är lättillgängligt, gediget och bra
• det har varit kul att samarbeta
• man har fått bra tips som gjort att man kunnat pröva nya saker med sina elever
• en del elever har berättat för sina lärare att de tyckt att uppgifterna blivit mer kreativa och lektionerna roligare
• många lärare gillar att Skolverkets uppgifter ofta är skapade så att eleverna först ska försöka lösa uppgiften individuellt, sedan jämföra lösningarna i smågrupper och välja ut vilken lösning de gillar bäst och varför och till sist ha diskussioner i helklass, lärarna menar att denna metod gör att eleverna blir mer aktiva
• man har fått mer tid att prata matematik med sina kollegor och diskussionerna med kollegorna har varit lärorika och inspirerande
• man har på olika sätt blivit säkrare i sin undervisning när man har haft mer tid för ämnesdiskussioner
• rutinen att samtala om vad man gör med sina elever och hur det går har ”smittat av sig” på andra skolämnen
• man har haft direkt nytta av arbetet när man gått ut i sitt klassrum
• man har utvecklat samarbetet mellan lärare och mellan skolor
• det tar tid och engagemang att arbeta i enlighet med Matematiklyfts-metoden, så man kan inte samtidigt prioritera en massa andra saker
• för att projektet ska få bestående verkan krävs att man har en planering som går över flera år, det är nämligen nästan omöjligt att nå genomgripande och bestående förändringar på bara ett år
• det krävs regelbundet avsatt tid och någon som leder arbetet, för att satsningen inte ska rinna ut i sanden efter att året är över.

_______________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Om inget annat står är bilden tagen av Charlotta Wasteson

Vill du veta mer?

Göteborgs universitet, pressmeddelande 2014-03-10, ”Gott resultat när lärare handleder varandra” som handlar om Lill Langelotz  avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet: http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/gottresultatnarlararehandledervarandra.5.6f6805031442d45605bc26.html

I denna 10-minuter långa film från Skolverket presenteras Matematiklyftet av utbildningsrådet Anders Palm:

http://www.youtube.com/watch?v=K0vNMu0tkxo

Här kan du läsa mer om hur Matematiklyftet är upplagt:

http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/1113_jahnke.pdf

Här kan du hitta materialet för Matematiklyftet:

https://matematiklyftet.skolverket.se/matematik/faces/start?_adf.ctrl-state=j13pcr06p_281&_afrLoop=311251409911000

Här kan du se sju inspirationsfilmer av Skolverket om hur man kan jobba med olika typer av matematiska problem (sammanlagt 26 min):

http://www.youtube.com/playlist?list=PLoRTp-jkn2Og9HRislc5w6lUlCKcvnwe6

 

 

Publicerat i Grundskola, Gymnasium

Märkt Anna Forsvall, Charlotta Wasteson, Irene-Marie Ekelund, Karin Gröhn, Kerstin Arditi, kollegialt lärande, lesson studies, Lillan Dahlqvist, Marika Björk Carlberg, matematiklyftet, Olof Gummesson, problemlösning, Skolverket, taluppfattning

Nåkkve talar om neuropsykiatriska funktionshinder

Denna termin går särskolan i Simrishamn på tre föreläsningar av Nåkkve Balldin, socionom vid familjeforum, som är en del av INOM: www.inom.com

De tre föreläsningarna har något olika inriktningar:

1. Neuropsykiatriska funktionshinder – teoretiska aspekter – praktiska konsekvenser
2. Bemötandestrategier, hjälpmedel
3. Problemskapande beteende och vad som händer i stressiga situationer

Hittills har vi haft första tillfället.

Nåkkve inledde med att ge exempel på svårigheter:

• Kan inte styra impulser tillräckligt ofta och får därför t ex diagnosen ADHD alt ADD.
• Svårt att veta vad man ska fokusera på av alla intryck och se samband, behöver mycket struktur och får därför diagnos inom autism-spektret.

Därefter beskrev han en förenklad modell över hur hjärnan tar och bearbetar information. Han delade upp hjärnan i dess olika delar med dess något olika funktioner:

1. Sekreteraren (får hjälp av signalsubstanser såsom dopamin, nora-adrenalin, serotonin) ska ta emot information och bibehålla uppmärksamhet, planera, ha rätt aktivitetsgrad och fokus och kontrollera impulser.
2. Bibliotekarien (”vår pejlare” – ska känna av vad som är ok) som ska känna igen, generalisera, jämföra, tolka, se detaljer och skapa helheter, skapa sammanhang, organisera och kategorisera den information som kommer från sekreteraren.  Både sekreteraren och bibliotekarien arbetar på ett omedvetet plan.
3. Chefen är medveten med nivå.

Jag kommer här att utifrån Nåkkves föreläsning sammanfatta vanliga problem med olika hjärnfunktioner:

Problem med ”Sekreteraren”

• Många elever går in med för hög aktivitetsgrad. De ska fungera som elever, men går in som föreläsare istället för lyssnare. Andra går in med en för låg aktivitetsgrad.
• Många har svårt att sålla bort, de tar in för mycket och blir snabbt trötta.
• När eleverna blir trötta så höjer de aktivitetsgraden, de behöver röra på sig, prata, blir otåliga för att inte somna.
• Lättare att fokusera i sådant vi tycker är roligt och är vana vid – då stimuleras hjärnan att producera mer dopamin samtidigt som det går åt mindre dopamin. En elev kan alltså koncentrera sig i flera timmar när han eller hon spelar ett datorspel, samtidigt som han eller hon inte kan koncentrera sig mer än korta stunder i sitt skolarbete.
• Två knep att ökar produktionen av dopamin: fysisk rörelse (stå upp och röra sig, stressboll) och positiv förstärkning (uppmärksamma det som går bra, få fram ett leende genom att man har en penna mellan tänderna).

Lästips: Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg

Arbetsminne: att memorera information här och nu och agera på informationen här och nu. De som har uppmärksamhetssvårigheter har stora problem med arbetsminnet.

Inhibitionssvårighet: de har svårt att vänta med att agera och har svårt att vänta på reaktioner. Man vill få respons direkt. Detta kan avhjälpas med mer dopamin.

Vid hög stress är sekreterarfunktionen  den första som slås ut.

Problem med ”Bibliotekarien”

• Dessa personer tillhör ofta autism-spektret. De har begränsad förmåga till socialt samspel, kommunikationsförmåga och föreställningsförmåga (fantasi).
• Autistiskt syndrom har en generell språkförsening och 80 % av dem som har autistiskt syndrom har ett IQ under 70.
• Asperger hade inte IQ under 70. Då kallades man autistisk. Asperger har inte någon generell språkförsening. De kan ha stora svårigheter med pragmatiska och semantiska språkförmågor. De kan inte anpassa sig efter sammanhang, plats, vem man pratar med om vad. De kan ha svårt för metaforer, abstrakta ord och begrepp. De har svårt att tolka andras kroppsspråk, tolka ögonkontakt, gäspningar, ansiktsuttryck och att vända sig bort, gäspa eller titta på klockan. De har ingen tydlig kognitiv försening utan de följer normal utveckling men har specifikt problem med kommunikation, socialt samspel och föreställningsförmåga.
• Nu pratar man inte längre om aspergers syndrom utan om autismspektrumtillstånd (AST) med eller utan kognitivt funktionshinder.

• Personer inom autism-spektret har problem med konkret visuell föreställningsförmåga (det man kan se med ögat, ”vad är detta?”) och abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga, det man kan se med tanken, ”vad gör man med en penna?”). Abstrakt föreställningsförmåga är förmågan att fylla i tomrummen och att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se.

• Dessa elever har svårt att planera och organisera (se möjligheter) och skapa en reservplanering (flexibilitet) och de har svårt att göra central samordning och se helheter. Problemet är ofta att vi tror att vi pratar om samma sak, men de har svårt att se vilka detaljer som är mest relevanta för helheten. Många med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har svårt att avgöra vilka detaljer som är viktiga och drar ”fel” slutsats utifrån ”fel” detaljer.
• De har svårt att förstå sina egna tankar och känslor, föreställa sig och förstå andras tankar och avsikter. Vi kan försöka hjälpa dem att skapa inre bilder

Lästips: Rätt till att leka, en mycket bra bok om autism.

Leken är en bra arena för att träna på föreställningsförmåga.

Problem med ”Chefen”

• Ju högre IQ en person har, det vill säga ju smartare personen är, desto lättare att vara ”chef”.
• Chefen står för aktivt tänkande, planerande, utvärderande, logik, beslutsfattande, förståelse, analys och organisation.

• Chefen kan inte fatta bättre beslut än de beslutsunderlag som kommer från sekreteraren och bibliotekarien. Chefen måste jobba extra hårt när sekreteraren och bibliotekarien brister. De gör väldigt lite på automatik och blir därmed väldigt trötta. Man pratar ofta om dagsformen, om vad elever klarar när de är i bra form eller inte. Tala hellre om chefsformen, vissa dagar har de nedsatta ”chefsförmågor”.

Slutsats

Intellektuella funktionshinder innebär att chefen har stora svårigheter. Vilka krav och förväntningar kan man ställa på en elev som har problem på alla nivåerna. Vi kanske måste bli vikarierande sekreterare, bibliotekarie och chefer till våra elever?

 

Simrishamns 6-åringar utforskar Östersjön

Sedan 2011 får alla 6-åringar i Simrishamns kommuns förskolor chansen att vara med om en särskilt lärorik och rolig havsupplevelse. Det hela är ett samarbete mellan Barn- och ubildningsförvaltningen och Marint Centrum och den 2-5 juni i år (2014) kommer turen till de barn som föddes år 2008.

Så här beskrivs arrangemanget av Luci Nordahl, förskollärare på Nallens förskola i Simrislund och initiativtagare och ledare av årets projekt:

Barnen kommer att, iklädda vadarbyxor, få lära känna och utforska Östersjön med hjälp av vattenkikare, håvar, akvarier och luppar. Till deras hjälp kommer det att finnas kunniga förskollärare och en marinbiolog från Marint centrum.

 

Dagarna startar med en saga om Blåmusslan Mindy som bor i Östersjön vid Simrishamns kust. Sen letar och utforskar vi spännande, fina, roliga, läskiga och vackra saker och djur på stranden och i havet.

Tanken är att när barnen lär sig om havet, dess invånare och vilken betydelse havet har för oss människor, så läggs grunden för en hållbar miljömedvetenhet. I Skolverkets Läroplan för förskolan står att …

”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö98, rev 2010, förskolans uppdrag) ”Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter.” (Lpfö98, rev 2010, förskolans uppdrag)

Förhoppningen är att detta ska bli spännande, rolig och lärorik avslutning på förskoletiden och att man ska kunna bygga vidare på barnens erfarenheter när barnen börjar förskoleklass.

Bakgrund:

2011 och 2012 anlitade Barn- och utbildningsförvaltningen Sea-U Marint Kunskapscenter från Malmö som fick ansvarat för fältdagarna. Förra året fanns det inga pengar och förskollärare Luci Nordahl pratade med Sven Weitner vid Barn- och utbildningsförvaltningen om hur synd det var att vi inte tar tillvara på kunskaperna och resurserna som finns i kommunen.

Luci och Sven kom då överens om att Luci skulle planera och driva ett nytt men liknande projekt med stöd av Sven. Tanken är att naturskolan, som nu blir verklighet i Kivik, i framtiden kommer att kunna ta över stafettpinnen. Här kan du läsa mer om naturskolan:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2012/12/03/snart/

Luci är förskollärare med ett brinnande intresse för havet och dess invånare. På gymnasiet läste hon bland annat marinbiologi och i dag tillbringar hon stora delar av sin fritid vid havet och i skogen tillsammans med sin familj och hund.

I höstas började hon planera och diskutera projektet med Sven, och i vår har hon bestämt detaljerna med hjälp av två förskollärarkollegor – Margareta Nilsson och Aimee Carlson. Dessa två kollegor kommer att delta på fältdagarna. Dessutom kommer de att få hjälp av en marinbiolog som Marint centrum sponsrar kommunen med.

Sagan som man kommer att utgå ifrån handlar om en blåmussla som träffar olika djur i Östersjön utanför Simrishamn. Den är skriven av Luci och illustrerad av Jenny-Lynn Bonnor, som också jobbar som förskollärare på Nallens förskola i Simrislund.

En illustration av Jenny-Lynn Bonnor ur berättelsen om blåmusslan Mindy.

_______________________________

Bilden på maneten är tagen av förskollärare på uteförskolan Villut.

Bilderna på barnen som håvar och använder vattenkikare är tagna av Susann Bengtssons elever i kursen Fotografisk bild på Österlengymnasiet, våren 2012: Sanna Hultberg, Rasmus Lempinen, Fredd Ankarklint, Emil Bengtsson, Minela Suljovic och Emilia Åberg.  

Vill du veta mer?

Här kan du läsa om hur man lade upp projektet våren 2011:  http://www.simrishamn.se/sv/om-kommunen/marknadsforing-information/pressrum/pressinformation/2011/April/2011-04-20-sea-u/

Här kan du läsa om projektet år 2011 och 2012 och om planerna för i år, 2014:  http://www.simrishamn.se/sv/marint-centrum/pedagogisk-verksamhet-/

______________________________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Publicerat i Förskola och pedagogisk omsorg, Naturskola & naturgaranti

Märkt Aimee Carlson, Östersjö, Östersjön, Charlotta Wasteson, fysisk aktivitet, Jenny-Lynn Bonnor, Luci Nordahl, Malin Löwengren, Margareta Nilsson, marinpedagogik, Marint centrum, motion, natur, Susann Bengtsson Shepherd, utomhuspedagogik