torsdag 26 juni 2014

Unikt samarbete kring utveckling av digitala läromedel

Lars Åkerblom visar hur Gleerups Interaktiva läromedel fungerar.

Intresset bland Simrishamns kommuns lärare var stort när Gleerups vice VD Lars Åkerblom kom till Österlengymnasiet den 17 juni, 2014. Tillsammans med kommunens skolledare presenterade han ett unikt samarbete kring utveckling av digitala läromedel.

Gleerup har tidigare samarbetat med enskilda skolor. Nu ska hela Simrishamns kommun delta i ett pilotprojekt kring Gleerups interaktiva läromedel för barn i förskoleklass upp till och med gymnasiet.

Gleerup kallar sina interaktiva läromedel för ”lärverktyg” för att det ska bli tydligt att det inte bara handlar om digitala läroböcker, utan att man kan lära genom att t ex läsa, lyssna, anteckna, ställa frågor, se på bilder och filmer och göra självrättande test i sin ”lärobok”.

Samarbetet innebär att lärare och elever gratis får tillgång till Gleerups webbaserade material. I gengäld ska lärarna och eleverna testa materialet och komma med synpunkter.

Gleerups läromedel är interaktiva genom att lärare och elever kan påverka böckernas utseende och innehåll och genom att de bland annat innefattar självrättande tester.

En del lärare kommer tillsammans med sina elever att vara ”piloter”. De ersätter sina traditionella läromedel med Gleerups webbaserade läroböcker och lärarna har träffar med Gleerups och gör systematiska utvärderingar. Resten av lärarna och eleverna i kommunen har fri tillgång till materialet, med möjlighet att påverka men utan krav på motprestationer.

Att använda sig av interaktiva läromedel kan innebära stora möjligheter till individanpassning och variation, men ta med i beräkningen att det kan ta lite tid att lära sig dra nytta av möjligheterna.

Att Simrishamn deltar i detta stora pilotprojekt innebär möjligheter …

… att påverka:

Lärarna och eleverna får en chans att vara med och utveckla de läromedel som de använder i skolan.

… att bygga nätverk för utbyte av erfarenheter:

Gleerups arrangerar utbildningar och möten och skapar en digital plattform för lärare att få kontakt med varandra över skol- och kommungränser.
De lärare som väljer att aktivt delta i pilotprojektet, kommer att ha tid att diskutera hur läromedlen kan användas och påverka hur de ser ut i framtiden. Dessa diskussioner innebär också tillfällen för lärarna att tipsa varandra och tillsammans utvecklas vad gäller vad de lär ut och hur de lär ut det.

… att få ett stöd som gör att lärare kan få mer tid till eleverna och deras lärande:

Gleerups webbaserade läromedel innefattar lärarhandledningar med idéer kring hur materialet kan användas med olika elevgrupper.
Lärarna behöver inte lägga så mycket tid på att leta eller skapa bra material och uppgifter. Gleerups interaktiva läromedel är nämligen inte bara digitalt inlästa böcker, utan de innefattar bland annat bildserier, filmer, animationer, självrättande test och länkar till andra källor.

… ge alla elever tillgång till ett läromedel som kan individanpassas:

Gleerups interaktiva läromedel har en sökfunktion, som gör det lättare att hitta i ”boken”.
”Böckerna” har också en inbyggd talsyntes, så att man kan få texten uppläst.
Det finns en inbyggd funktion för översättning, vilket underlättar för bl a nyanlända.
Man kan göra egna understrykningar och anteckningar direkt i läromedlet.
Läromedlen kan användas på vilka datorer, chromebooks, surfplattor eller smarta telefoner som helst. Det enda som krävs är internetuppkoppling. På skoltid använder eleverna skolans internetuppkoppling och lånar t ex chromebooks eller iPads. I den mån eleverna får läxor, behöver lärarna ta hänsyn till att alla elever inte har lika bra tillgång till dator med Internetuppkoppling när de är hemma.
Läromedlen kan byggas ut, så att de blir mer anpassade efter elevernas behov och intressen. Till exempel kan läraren lägga till större utmaningar eller mer ingående förklaringar i form av kommentarer, extrauppgifter, videoklipp eller bilder.
Det finns planer på att man i framtiden ska kunna anpassa läromedlet så att man kan dölja visst innehåll för enskilda elever, så att de lättare kan fokusera på det allra viktigaste.

… att kommunicera kring studierna:

Elever kan kommentera och ställa frågor till läraren direkt i läromedlet och lärare kan på samma vis nå ut till sina elever.

Lars Åkerblom berättar för intresserade lärare om detaljerna kring samarbetet mellan Gleerups Interaktiva läromedel och Simrishamns kommun.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om Gleerups digitala läromedel: http://www.gleerups.se/digitala_larverktyg

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med digitala läromedel: https://www.gleerups.se/pilotskolor/sa-tycker-vara-anvandare/simrishamns-kommun

______________________________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Simrishamn samarbetar med

fredag 13 juni 2014

Tips på hur vi i skolan kan hantera problemskapande beteende

I dag ska jag sammanfatta den tredje och sista föreläsningen av Nåkkve Balldin om hur vi i skolan bättre kan förstå och hjälpa elever med neuropsykiatriska funktionshinder.

Vi börjar med två lästips:

Problemskapande beteende av Bo Hejlskov Jørgensen
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet: om annorlunda barn av Bo Hejlskov Elvén, Hanne Veje, Henning Beier

Vad är problemet?

Börja med att ta reda på:

Vad är problemet?
För vem är det ett problem?
Vilka beteendeavvikelser ("utvecklingssignaler") kan man lägga märke till?

Tänk på följande:

Problemskapande beteende är inget individuellt problem utan ett problem för omvärlden. Ändå agerar vi som om det vore ett individproblem: vad ska vi göra för att Kalle ska förstå det här? Man kan se det som utvecklingssignaler – eleven behöver hjälp eller vi behöver göra annorlunda.

Samma händelse tolkas olika av olika människor. Varje person agerar logiskt utifrån sitt sätt att förstå, tolka och bearbeta.

Första gången du träffar den som är autistisk bjuder du kanske på kaffe vid ett visst bord. Kanske blir det likadant nästa gång. Tredje gången har du kanske med ett arbetsmaterial istället och förväntar dig att eleven ska känna dig tillräckligt nu och att ni ska kunna sätta er ihop och jobba direkt. Eleven kan då bli så arg att hon eller han välter bordet. Det kan verka som om eleven agerar konstigt, men för honom eller henne har du blivit en lögnare.

Vilken social utvecklingsnivå är eleven på?

Olika elever klarar olika sociala situationer olika bra. Man bör ta hänsyn till elevernas behov och efter vad de klarar socialt när man sätter ihop undervisningsgrupper:

En elev kanske inte klarar mer än att vara i samma rum som andra.
En annan elev kan klara av att elever i samma klassrum har olika parallella aktiviteter.
Ytterligare en kan klara av en parallell aktivitet med delat material. Man jobbar individuellt men ska kunna samsas om det material som behövs för uppgiften.
De som är mer avancerade kan klara interaktion efter skrivna regler i stil med datorspel.
De som är avancerade kan till och med klara interaktion med oskrivna regler, men detta är svårt för många.

Vid hög stress får vissa delar av hjärnan mer blod och andra mindre. Detta gör att de kognitiva funktionerna försämras. Först blir sekreterarfunktionerna nedsatta och vid långvarig stress blir bibliotekariefunktionerna nedsatta.

Lästips: Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg.

Hög negativ stress försämrar:

Arbetsminne – metakognition
Kognitiva förmågor för planering och reglering
Intellektuella förmågor
Kommunikativa och affektiva förmågor

Nåkkve hävdar att IQ försämras med ca 30 p vid hög stress och det är i så fall en intressant iakttagelse eftersom normalbegåvade anses ha ca 100 p och vid 70 platsar man på särskolan.

Om man leker med den tanken så är alltså de flesta av oss på särskolenivå när vi utsätts för hög negativ stress. Det kan vara bra att tänka på vad gäller de elever som lever i familjer med sjukdom, droger och personlighetsstörningar och därmed är konstant stressade.

Det kan vara bra att skilja på olika typer av stress, till exempel

Akut stress – något yttre händer som gör att man plötsligt känner sig stressad
Social stress – de förväntningar vi känner att vi har på oss

Nåkkve berättade om forskning som visade att flickor har en tendens att skriva sämre på matematikprov, även när de haft bättre förutsättningar än pojkarna. Det ska enligt studierna ha berott på de negativa förväntningarna på dem: "matematik är för svårt för flickor".

Olika strategier för att minska stressen:

Anpassa efter elevens ”chefsform”!
Gör situationen mer förutsägbar med hjälp av struktur!
Jobba med bemötandet!
Skapa balans!

Vad kan vi förvänta oss när "elevens chef" är i god form och hur ser det ut med förmågorna när "chefen" är ur form?

Hur ser vi tecken på om en elevs "chef" är i eller ur form? Lägg till exempel märke till särskilda rörelsemönster, läten/ljud, återkommande fraser, vissa samtalsämnen/fokus, avskärmning och trötthet. Ibland kan man höra det på fotstegen eller på hur personen öppnar dörren.

Tips:

Bestäm att personalen får anpassa kraven i aktiviteterna utifrån elevens "chefsform".
Ha planer för obesvarad förväntning (Ross Green) då eleven inte gör det vi vill att eleven ska göra.

Isbergsmodellen

Tänk dig problemet i form av ett isberg. Över vattnet kan du till exempel se en elev som sparkar och slår en assistent eller lärare. Under vattenytan kan du se orsakerna och bakgrunden i det som sker här och nu till varför det blir så här.

Det är viktigt att vi inte bara ser toppen på isberget, utan även tar reda på vad som finns under vattenytan. Vi behöver ta reda på de bakomliggande förklaringarna till elevens problemskapande beteende.

Observation

Beskriv systematiskt iakttagelserna kring problemet:

Identifiera problemet!
Gör en analys över tid (t ex 6-8 veckor). Vilken dag? När på dagen? Var? I vilken situation? Innan? Övriga runt omkring? Med vem? Åtgärd? Hur länge? Tecken på oro? Övrigt?
Gör bara observationer – inga tolkningar!
Skriv bara rådata, alltså inga tolkningar. Då tar det bara en minut att fylla i. Samla dem och sortera dem för att se om det finns något system/mönster i detta! Vanligt att olika personal gör olika saker som åtgärder. Vanligt att det händer oftare med en del personal än andra. Vanligare vid vissa aktiviteter än andra. Bestäm en eller några åtgärder! Vänta några veckor och observera samma sak igen.
Tänk på att vara väldigt konkret!

Stressorer

Tänk i termer av ”Stressorer” och kartlägg:

Vilka situationer som skapar olika nivåer av stress/ilska
Vilka aktiviteter respektive personer som eleven möter som tar respektive ger energi?
Vilka platser tar respektive ger ”bensin”?

Många elever tycker till exempel att det tar mycket energi att äta i matsalen, att byta om i omklädningsrum och att lyssna på samlingar. Många pojkar tycker att det ger energi att sitta vid datorn och spela WoW och många flickor tycker att aktiviteter med djur ger energi. Lyssna på musik ger också energi för många.

Nåkkve berättade att ungdomar säger att näst datorspel ger deras mamma en massa energi. Detta gäller även om de bråkar mycket och de säger att det beror på att mamma är det mest förutsägbara som finns.

Lästips – två artiklar på www.pedagogisktperspektiv.se:

”Utan bensin stannar motorn” av Nåkkve Balldin och
”Energi” av Mia Kårlycke

Inventering

Gör en inventering av vad som tar och ger energi och försök att anpassa verksamheten efter det.

Tips:

Skapa ett underlag för hur man ska kunna skapa bättre balans mellan vad som tar respektive ger ”bensin”.
Försök att balansera mellan platser, aktiviteter och personer som ger och tar. Minus ska inte försvinna utan det handlar om att balansera mellan det som ger och det som tar energi.
Förväxla inte vad som är roligt med vad som tar energi. Det kan många gånger vara samma saker. Åtgärden när en elev älskar att bada men ofta kommer i konflikter i samband med badet, är inte att plocka bort det roliga.

Flexibel förutsägbarhet

Vi måste vara flexibla mot elever som inte är flexibla.
Det är viktigt att bibehålla vuxna som auktoriteter.

The Collaborative problem solving approach (Ross Greene)

Vi kan hantera den obesvarade förväntningen på tre olika sätt:

Plan A Ej förhandlingsbart. Få saker kan ligga där. Vi kan driva igenom det! (Har jag förmågan att driva igenom det? Orkar jag med de reaktioner som blir? Orkar omgivningen med det? Har eleven förmåga att driva igenom det?) Nej, Du måste, Jag bestämmer, Jag räknar till tre. Vems angelägenhet fick bestämma: Adult A
Plan B Förhandlingsbart. Här sker utveckling. Lösa problemet tillsammans! Kompromissa med personen! Empati – problem – inbjudan till lösning. Vems angelägenhet fick bestämma: Both B
Plan C Låt vara! Vi ligger lågt så länge. Förstå personens begränsningar av ej inlärda färdigheter. Då är det inte värt att kommentera. Ok, visst, eller vara tyst. Vems angelägenhet fick bestämma: Child C

Det finns en risk att personalen bemöter eleven väldigt olika i samma läge.

Att ge efter är att ha börjat med en sak i plan A och sedan gå över i plan C. Se alltså till att du inte börjar med plan A för en massa saker, för att efter att tag - när du blivit tröttare eller känner att du har för mycket att göra - inte orka med det mer och gå över till plan C istället.

Glöm inte möjligheten till B. Plan B är bra för den tränar barnet i problemlösning.

Vi är ofta för snabba med ”ja” resp ”nej”. Ett exempel: Ungdomarna på ett boende säger att de vill se slutet på en fotbollsmatch, när det är VM och delar av matchen sänds efter att det ska vara tyst och släckt i huset. Då kan det vara lätt att säga "nej, regler är till för att hållas - var ska vi annars sluta?" men det kan bli mycket svårt att driva igenom att de ska stänga av tv:n mitt i sista halvlek. Man kan också bestämma sig för att säga ja direkt, eller så kan man komma överens om att man kan göra ett undantag just nu i form av ett slags kompromiss "vi kan göra ett undantag för den matchen, men i så fall vill vi att ni i pausen innan sista halvlek städar undan i tv-rummet och gör er i ordning så att ni kan gå och lägga er direkt efter att matchen är över".

onsdag 11 juni 2014

Simrishamn samarbetar med Barnombudsmannen och UNICEF

Simrishamns kommun har kommit långt i arbetet med att sprida kunskaper kring barns rättigheter, inte minst tack vare kommunens barnombudsmans, Marie Lundins, gedigna arbete.

Arbetet handlar bland annat om att barn skall veta var man vänder sig för att få stöd och hjälp, och om att alla politiska beslut framöver skall innehålla en barnkonsekvens-beskrivning.

Just nu driver Marie två olika projekt som syftar just till att stärka barns trygghet, välmående och rättigheter. Ett görs tillsammans med Sveriges barnombudsman och ett annat tillsammans med UNICEF.

På bilden från dagens möte syns Anna Leithe, UNICEF, Fredrik Malmberg, Sveriges barnombudsman och Marie Lundin, Simrishamns barnombudsman.

tisdag 3 juni 2014

Nöjda barn när skolmaten blivit bättre

Nu har de nya tillagningsköken varit igång i ungefär två månader på Gärsnäs skola och på Backstugans respektive Solrosens förskola i Simrishamn. Vi tycker därför det är intressant att följa upp vårt tidigare inlägg om Barn- och utbildningsförvaltningens förhoppningar kring startandet av fler tillagningskök. Du hittar inlägget här: ”Det satsas på skolmaten i Simrishamns kommun”

Frågorna vi sökte svar på är:

Har de nya tillagningsköken lett till att det blivit färre transporter,
slängs det mindre mat nu och
vad tycker barnen om maten – märker de någon skillnad?

För att ta reda på detta åkte vi ut och deltog vid lunchen på Gärsnäs skola. Vi passade också på att prata om maten med skolans elever och personal.

Varje dag ställer personalen fram en tallrik med mat. Visningstallriken är tänkt att inspirera eleverna att ta lite av varje och att ta tillräckligt mycket mat för att orka med en hel skoldag.

Här kommer svaren:

En transport i veckan istället för många

Josefine Yngve, som jobbar som kock på Gärsnäs skola, berättar att de tidigare fått en leverans per dag med färdiglagad mat. Dessutom fick de flera varuleveranser i veckan med bland annat mjölk, specerier och grönsaker från olika leverantörer. Sedan de börjat laga all skolmat på plats och köpa alla varor via en distributionscentral i Ystad behöver de nu bara en varuleverans i veckan.

Josefine Yngve gör de sista förberedelserna innan barnen kommer för att äta.

Nylagad mat

Före förändringen kom maten med lastbil redan vid 10.15 och innan dess hade lastbilen varit och lämnat av mat i både Skillinge och Hammenhög. Barnens lunchmat behövde alltså tillagas direkt på morgonen. När den väl serverades i Gärsnäs mellan klockan 11 och 12 hade den hållits varm i ett par timmar och efter lunchen var man tvungen att kasta bort all mat som inte ätits upp. I dag kan maten tillagas så att den blir färdig precis innan den ska serveras.

Barnen kommer klassvis och äter tillsammans med sina pedagoger. Måndagen den 26 maj var det korvgryta och det verkade många av barnen gilla.

Anpassade mängder

Tack vare tillagningsköken kan man anpassa hur mycket mat man lagar efter hur mycket mat som går åt. Ett exempel på detta är att förr fick skolan fat med 1800 köttbullar för en lunch och de köttbullar som inte åts upp kastades. I dag steker Josefine först upp 1300 köttbullar och när de börjar ta slut steker hon upp fler i omgångar. Vanligtvis går det därmed åt cirka 1500 stycken. På så vis blir maten som serveras mer nylagad och det blir inte så mycket rester. Den mat som är nylagad och inte varmhållits kan dessutom sparas och serveras vid ett senare tillfälle.

Allt eftersom maten går åt fyller kocken och serveringspersonalen på mer.

Ökad kvalitet

Josefine berättar att när de tillagar maten på skolan kan de öka kvaliteten. Förutom att maten blir mer nylagad kan hon till exempel ugnsbaka varje sprödbakad fiskbit för sig. Det uppskattas väldigt mycket av eleverna, som tidigare inte gillat de mjuka och lite våta paneringarna som blir utav att man staplar fiskbitarna på varandra.

Hannes Johansson (röd tröja) och Robin Mårtensson (blå tröja) i klass 1 är med i skolans matråd. Här sitter de tillsammans med några av sina klasskamrater: Tilda Nilsson (svart tröja), Tim Rydström (vit tröja) och Julia Axelsson (svart linne). De säger allihop att de tycker att maten har blivit mycket godare och att det är stor skillnad mot tidigare.

Entusiastiska elever

Erica Malmros och Eva Strand, som arbetar som ekonomibiträden i skolans kök och alltså bland annat serverar maten och tar hand om disken, berättar att tidigare var det ungefär 10 barn om dagen som lite pliktskyldigt tackade för maten. I dag tackar ungefär 50 barn om dagen och många säger spontant att de tyckte att maten var jättegod.