På idrotten tränar elever inte bara styrka och smidighet, utan även balans och koordination. Dessutom kan idrotten bidra till att de får bättre kroppsuppfattning och tro på sig själva och sin förmåga. På bilden syns idrottande elever i klass fem på Borrby skola.
Fysiskt aktiva personer utvecklar sin motorik, benmassa, muskelstyrka och smidighet. De minskar risken för depression, övervikt, diabetes, demens och hjärt- och kärlsjukdomar och deras träning leder till att de får förbättrad sömn och bättre immunförsvar.
Regelbunden fysisk aktivitet stimulerar hjärnan att bilda nya celler. Personer som rör sig mycket, kan därför koncentrera sig bättre och lära sig lättare. De får bättre minne och orkar mer.
Denna vetskap kan man dra nytta av i skolan.
Idrotten ska ge eleverna chans att röra på sig på ett allsidigt sätt. Målsättningen är att aktiviteterna ska vara så lustfyllda att elever känner att de mår bra av dem. På bilderna här intill har eleverna i åk 5 en aktivitet som är en kombination av lekarna ”ta fatt” och ”inte nudda golv”.
I detta inlägg ska vi berätta mer om hur man på Borrby skola lagt in extra rörelse på schemat för att eleverna ska må bättre och lära sig mer.
Borrby skola
Rektor Pia Svensson är mycket engagerad i satsningen på extra rörelse på Borrby skola. När hon får chansen deltar hon gärna i aktiviteter (här på bilden gör hon t ex ”Fallskärmen” tillsammans med elever och lärare på skolan) och hon anlitas regelbundet som föreläsare kring hur motorik- och balansträning kan förbättra elevers inlärning.
När skolledning och personal på Borrby skola ville göra en systematisk satsning på ”normer och värden” samt ”betyg och bedömning”, blev det självklart att eleverna skulle ges tillfälle att röra på sig mer. Forskning visar nämligen kort och gott att daglig fysisk aktivitet gör att vi mår bättre och lär oss saker lättare.
Det är inte bara eleverna som får fler chanser att röra på sig, utan ”rörelse-garantin” gäller även lärarna. De deltar ofta i aktiviteterna med sina elever och när det är så kallad K-dag (kompetensutvecklingsdag) och eleverna är lediga medan lärarna har möten och utbildningar, startar dagen med någon form av rörelseaktivitet. Det kan till exempel handla om att de får en timme till simning, stavgång, friskis och svettis, dans eller styrketräning.
Balansskivorna är kräver styrka, balans och koncentration. Här visar elever i årskurs 2 hur de använder dem.
I varje klassrum finns det i dag balansbrädor, piggbollar, sittkuddar och cd:skivor för pausjympa och alla klasser, från förskoleklass till årskurs 6, har 20 minuters rörelse i schemat varje dag utöver lektionerna i idrott och hälsa. Dessutom arrangerar skolans fritidspedagog Martin Solvhide varje dag rastaktiviteter som uppmuntrar till samarbete och rörelse. (Mer om rastaktiviteter kan du läsa här: ”Rasten – en viktig del av barnens skoldag”.)
Samarbetsövningar
Många rörelseövningar tränar samarbete och koordination. Fallskärmen är ett exempel på en sådan aktivitet. Övningen är mycket populär och det märks att barn och vuxna har roligt ihop. Här kommer några bilder på när eleverna i förskoleklassen gör övningen med sina lärare Camilla Johansson och Björn Månsson och sin rektor Pia Svensson:
Eleverna börjar med att samlas i en ring.
De vecklar ut fallskärmen och hjälps åt att hålla den sträckt.
De värmer upp genom att alla gör samma sak samtidigt.
När de håller fallskärmen högt kan de se varandra under den.
Det är spännande att krypa in under fallskärmen tillsammans.
Sedan kommer det svåra: att tillsammans hjälpas åt att få bollen att rulla runt fallskärmen.
Det är en utmaning att försöka förstå när det är dags att resa på sig respektive böja sig för att bollen ska komma dit man vill.
Först ska bollen rulla åt ena hållet och sedan vänder de håll. Det gäller att alla är koncentrerade och hjälps åt för att inte bollen ska rulla av fallskärmen.
Någon lägger bollen på mitten av fallskärmen och så lyfter alla samtidigt. Målet är att bollen ska studsa upp så högt upp som möjligt.
Allra mest populärt är när fallskärmen ska släppas. De börjar med fallskärmen på marken och sedan reser dig sig alla samtidigt och sträcker armarna så högt de kan, innan de släpper taget. Det gäller att alla släpper samtidigt för att den ska kunna lyfta.
Tokrolig musik, sång och dans
Eleverna har lättare att koncentrera sig om de inte behöver sitta stilla så länge i taget. Därför väljer man på Borrby skola att då och då göra avbrott i undervisningen för att eleverna ska få upp och röra på sig och ha kul ihop. Musiken man väljer att röra sig till är fartfylld och har tokroliga texter som passar att göra rörelser till.
Här kommer några bilder från årskurs 1 som har ”röris” med Mia Björk:
Barnen tränar sig bland annat i att få kontroll över sina kroppar och att härma andras rörelser.
Barnen är duktiga på att följa musiken och rörelserna. Det finns inget ”rätt” och ”fel”, utan man ska ha kul ihop!
Här kommer några från årskurs 2 och 3 som har sånger med rörelser tillsammans med Carola Åkesson och Boel Andersson:
Det syns att barnen tycker det är roligt att röra sig till musik tillsammans och sjunga med i de tokroliga sångtexterna.
Musiken och rörelserna är varierade och tempot är högt. Alla vet vad de ska göra och det märks att dessa korta avbrott för rörelse tillför energi och glädje till eleverna.
Här kommer några bilder från årskurs 4 som har ”röris” utomhus med Helén Sahlin:
Att när det går ha en stunds ”röris” ute i friska luften är härligt. Det tycker både eleverna och deras lärare.
Att följa musiken och att härma rörelser, kräver koncentration. När eleverna har lite längre rörelsepass i sträck hinner de med att både få upp blodcirkulationen och att varva ner.
Och här kommer slutligen en bild från årskurs 6 som twistar till ”Let´s twist again” med Matilda Blixt Skavik:
De äldre eleverna har oftast lite fler men kortare rörelsepass insprängda under skoldagen. Här gör eleverna ett avbrott i bildlektionen för en stunds dans till låten ”Let´s twist again”.
Redskap för systematisk motorikträning
Borrby skola satsar inte bara på rörelse i största allmänhet utan gör också en systematisk satsning på att eleverna ska utveckla motoriken och balanssinnet. Några av de träningsredskap som köpts in för detta är motorikvaggor, rullbrädor, balansskivor, balansbommar, kilformade sittkuddar och piggbollar.
Här kommer några bilder från femmornas idrott med Gun Larsson:
Vill man göra träningen riktigt avancerad, så kan eleverna gunga på motorikvaggorna eller balansskivorna samtidigt som de t ex kastar en boll mellan sig.
Allra mest populära är rullbrädorna. Eleverna ligger på mage och skjuter sig fram och tränar samtidigt upp styrkan och koordinationen. Övningen är särskilt bra för ryggen.
Här kommer några bilder från ettornas klassrum:
Här visar elever i årskurs ett upp några av de träningsredskap som de har i sitt klassrum.
Balansskivorna och balansbrädan används bland annat för träna upp balans och koncentration.
Piggbollen och pigghanteln kan bland annat användas för att träna upp känseln och styrkan i handen.
Sittkudden är lite knottrig och kilformad, vilket gör att man får bättre blodcirkulation och en mer aktiv sittställning. Då blir det lättare att hålla sig vaken och koncentrerad på det som man håller på med.
Massage och avslappning
Att ge och få massage är avstressande och ger en känsla av tillit och samhörighet. Massagen gör att eleverna blir piggare efteråt och att de kan koncentrera sig bättre.
Studier visar att massage i klassrummet bland annat gör att elever blir lugnare, gladare och får lättare att koncentrera sig. De samarbetar bättre, blir mer empatiska, känner sig mer trygga med varandra och konflikterna minskar.
Särskilt stor positiv påverkan har man sett på elever som är socialt omogna, stressade, oroliga eller lättirriterade. Det kan dock vara bra att veta att det kan ta lite tid innan man når full effekt av massagestunden. Först när eleverna vant sig vid situationen kan de använda tiden till att slappna av.
I de yngre klasserna berättar lärarna ibland massagesagor som barnen lär sig att göra masserande rörelser till. I de äldre klasserna väljer man ofta att istället lyssna på avslappnande musik samtidigt som man masserar fritt.
Den som blir masserad säger hur han eller hon vill ha det, var det känns bra och om det ska vara lösare eller hårdare. Det är viktigt att man rör vid varandra med respekt och att ingen känner sig tvingad till något som han eller hon inte är bekväm med. Man tvingar inte någon att delta.
Många elever väljer att använda piggbollarna när de masserar varandra, men det går förstås också alldeles utmärkt att ge massage med bara händerna.
Under massagen väljer många av de äldre eleverna att man ska släcka ner i klassrummet och sätta på lugnande musik.
________________________
Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Vill du veta mer?
På kommunens webbplats kan du hitta information om Borrby skola:
År 2003-2006 deltog Borrby och Hammenhögs skolor i ett forskningsprojekt lett av Göran Ejlertsson, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad. Man införde en lektion med idrott och rörelse varje dag i Borrby skola och jämförde dessa elevernas hälsa och välmående med eleverna i Hammenhög, som följde vanlig skolgång med 1-2 idrottspass i veckan. Studien visade så positiva resultat för Borrbymodellen att det ledde till att man efter studiens slut införde mer rörelse i schemat även i Hammenhög. Högskolan Kristianstad har skrivit om ”Borrby-modellen” och ”Österlenprojektet” här:
Här beskrivs Österlenprojektet i medierna:
Här kan du läsa en sammanfattning av Ingegerd Ericssons avhandling Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer (2003). Ericsson har studerat effekterna av Bunkefloprojektet, som innebar att man under en treårsperiod med start 1999 följde en grupp skolbarn hade 45 min idrott varje dag och jämförde dem med elever som hade ”vanlig gympa”, bestående av 2 gymnastikpass i veckan:
Här kan du läsa om en motion från Hans Wallmark till riksdagen (4 okt 2012) med förslag om ett nationellt införande av den så kallade Bunkeflomodellen. Särskilt motiveringen till införandet tycker jag är spännande:
Här kan du läsa mer om positiva effekter av massage i skolan:
Här kan du läsa mer om Christer Sandbergs metod MTI (Motorik Träning Inlärning):
Inlägg
