Du kan lära dig vad som helst på 20 timmar

Man brukar säga att det tar 10 000 timmar att lära sig något nytt och bli bra på det. 10 000 timmar motsvarar att ett heltidsjobb i fem år. Innebär det då att man som vuxen aldrig mer kommer att kunna lära sig något nytt?

Josh Kaufman punkterar i sitt tal "The first 20 hours - how to learn anything" (TEDxCSU, 2013) denna myt med 10 000 timmar, genom att berätta hur den uppstått:

Forskning av hur bland annat musiker och atleter utvecklas har visat att det tar 10 000 timmar att bli en expert på något, att bli bland de bästa i världen inom ett smalt och konkurrensutsatt område, men resultatet av forskningen kan inte överföras direkt på allt annat lärande.


 


Hur lång tids träning tar det då från att man är riktigt dålig på något och vet om det tills dess att man är riktigt bra på det? Jo, enligt Josh Kaufmans forskning tar det 20 timmar av målmedveten och fokuserad träning.

För att kunna uppnå goda resultat på bara 20 timmar behöver du dock vara mycket effektiv, t ex genom att göra följande:

1. Tänk igenom vad det är du vill lära dig och bryt ner det i mindre och mindre delar som till slut är så små att de är överkomliga och börja med att öva på de delar som är allra viktigast.
2. Se filmer, gå på lektioner eller föredrag eller läs böcker för att få bakgrundskunskaper, men lär dig bara så mycket att du kan korrigera dig själv (annars tar det för lång tid att komma igång).
3. Ta bort de hinder som finns för dig att träna, de så kallade distraktionerna (se t ex till att inte bli avbruten av spännande tv-program, internet eller telefonen, när du tränar).
4. Bestäm dig för att träna i minst 20 timmar, även om det tar emot (det är så klart särskilt jobbigt i början när vi fortfarande är riktigt dåliga på det).

Avslutningsvis visar Josh Kaufman hur han inspirerad av en TED-talk valde att försöka lära sig spela ukelele på 20 timmar. Du ser resultatet i slutet av videon.

Här kommer det TED-klipp med Jake Shimabukuro, som inspirerade honom att försöka:





Här kan du hitta lektioner för hur du kan lära dig spela ukelele:  http://youtu.be/j_at_nglL3M och här kommer några ukelele play alongs:  http://youtu.be/iyI6wE4cm6g?list=PLCD6F28C13A0A9AC2

Vad vill du lära dig?

Om variationens betydelse vid inlärning

Bodil Jönsson skriver i Vi lär som vi lever (2008, s 18): ”Det är variation snarare än repetition som är all inlärnings moder.” Det är så självklart att jag rodnar. Varför har jag inte kommit på det själv? Ja, egentligen vet jag det ju. Jag har väl aldrig försökt inbilla varken mig själv eller mina elever att man lär sig bäst genom att göra exakt samma sak om och om igen. Ändå är det detta jag har påstått: ”Repetition är all kunskaps moder.” Pinsamt!

I fortsättningen kommer jag att säga: Repetition med variation är all kunskaps moder. Eller räcker det att i stil med Jönsson säga: ”Variation är all kunskaps moder”? Oavsett vilket verkar det som om jag lärt mig något nytt. Härligt!

Jönsson skriver: ”variation som all inlärnings moder bygger på människans förmåga att generalisera” och hävdar att konkreta exempel ska ge den nödvändiga variationen. Hon föreslår som konsekvens av detta att läraren ska hjälpa eleven genom att beskriva två väl valda exempel. Då kan eleven nämligen nästan alltid själv komma på det tredje (2008, s 80).

Jag tycker att det ligger mycket i detta. Börjar läraren genom att ge två exempel, kommer eleven att få variation och när eleven bidrar med ett eget exempel bidrar eleven till variationen. Då blir det tydligt både för eleven själv och för läraren att eleven har förstått.  

Kan man ge exempel på något har man börjat generalisera. Man har börjat förstå hur det hela hänger samman.

Även elever kan hjälpa varandra att se sambanden. Så här skriver Jönsson om hur elever kan hjälpas åt att nå kunskap:

”Som barn/elev/student/vuxen lär man sig väl så mycket av sina jämbördiga som av dem som vet eller kan mycket mer. Det är ofta de jämbördiga/jämkunniga som kan tillföra den variationen som behövs för att man ska kunna förstå sig på sina egna tankar och sätta in dem i sitt rätta sammanhang. ”Jaha, kan man tänka så, kan man göra så? Betyder det som Jakob säger ungefär det samma som det jag själv kom på tidigare?” (2008, s 17-18)

Detta utnyttjar vi redan i skolan, men kanske kan vi utnyttja det på ett mer medvetet sätt? Hur gör du? Har du några tips på uppgifter som inspirerar till detta?

Här har jag skrivit mer om mina tankar kring Bodil Jönssons bok Vi lär som vi lever (2008):

Mobilitetens betydelse

Brist på kunskapsutveckling tar tid att upptäcka

Har du tips på verktyg för självrättande kortfrågor?