Österlengymnasiets lärlingselever imponerar (del 2 av 2)

3

För ungefär en vecka sedan skrev vi om varför lärlingsutbildningar blivit så populära och vi presenterade våra yrkesprogram på Österlengymnasiet i Simrishamn: ”Lärlingsutbildningarna på Österlengymnasiet leder ofta till jobb”. Därefter har ni fått träffa några av våra lärlingselever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Du kan läsa presentationerna här: ”Österlengymnasiets lärlingselever imponerar (del 1 av 2)”.

I dag ska vi ta er med till flera lågstadieklasser och en förskoleklass på Simrislundsskolan, en mottagning på sjukhuset och en lektionssal på Österlengymnasiet och på dessa ställen ska ni få träffa lärlingar från Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet.

Vi har även denna gång frågat eleverna varför de valt att ta sin yrkesexamen på Österlengymnasiet, var de gör sin praktik, vad de tycker har varit viktigt och intressant att lära sig och vad de har för framtidsplaner. Vi har också passat på att prata med handledare ute på praktikplatserna och med karaktärsämneslärare på Österlengymnasiet.

Barn- och fritidsprogrammet

Emelie bakar med några av eleverna i årskurs ett på Simrislundsskolan. Foto: Charlotta Wasteson.

När vi besöker Emelie Lindstrand är hon mitt uppe i ett bullbak tillsammans med några av Ann-Louise Perssons elever i årskurs ett. Emelie går andra året på lärlingsprogrammet Barn-och fritid. Hon har tidigare praktiserat på Annelunds förskola och är nu alltså i en etta på Simrislundsskolan med Ann-Louise som handledare.

Emelie valde Barn- och fritidsprogrammet därför att hon alltid känt att hon velat jobba med barn och en lärlingsutbildning därför att hon tycker att man förstår det på ett helt annat sätt när man lär sig på plats, istället för att bara läsa om det i böckerna. Emelie berättar att hon ser sin praktik som ett riktigt jobb. Man har ett ansvar och gör en viktig insats.

När barnen bakar får de bland annat träna sig i att samarbeta och prata om det som de gör. En annan fördel är att eleverna känner samhörighet när alla sedan fikar tillsammans på bullarna som man bakat ihop. Foto: Charlotta Wasteson.

Emelie är mycket nöjd med sin utbildning. Hon trivs väldigt bra och hennes val har känts helt rätt. Något som hon tycker varit särskilt intressant i utbildningen är att lära sig om barns utveckling. Det har varit jättebra att man i skolan läser om barns utveckling och så får man uppleva det på praktiken. I skolan har man också teoretiskt gått igenom hur man löser konflikter och sedan har man fått tillfälle att tillämpa det i verkligheten ute på sin praktik.

Emelie får ofta ansvar att på egen hand leda olika elevgrupper. Den här gången bakar hon med eleverna, andra gånger lär hon dem kanske en lek eller hjälper dem att ”skriva sig till läsning”. Eleverna ser henne som en riktig lärare och visar lika mycket respekt och hänsyn som de gör till de andra vuxna. Foto: Charlotta Wasteson.

Emelie är intresserad av att jobba med barn med särskilda behov. Efter utbildningen vill hon därför jobba något år som personlig assistent inom LSS (Lag om stöd och service). Sedan vill hon läsa vidare till förskollärare eller grundskollärare i årskurserna 1-7.

***

Filip stöttar eleverna när de gör en så kallad ”stop-motion-film” om olika känslor. Foto: Charlotta Wasteson.

Tanken var att vi skulle besöka Filip Tornberg när han ledde en idrottslektion i Kerstin Arditis etta på Simrislundsskolan, men istället kommer vi mitt i ett poesi- och filmprojekt under ledning av Karna Nyström och Mårten Hård från Kulturpedagogiska enheten. Filip går runt bland de olika grupperna och hjälper till där det behövs.

Filip Tornberg går andra året på Barn- och fritid. Han har tidigare praktiserat på uteförskolan Villut och i en förskoleklass på Simrislundsskolan. Nu har han fått följa förskoleeleverna upp i årskurs 1 och där har han Kerstin Arditi som handledare. Nästa år hoppas han kunna följa en lärare i idrott och hälsa och efter studenten vill Filip läsa vidare till fritidspedagog eller idrottslärare. Men innan dess tar han nog ett sabbatsår för att testa att jobba som vikarie på någon skola i kommunen.

Eleverna tar en bild med läsplattan och så flyttar de figurerna en aning och tar en ny bild. När de sedan spelar upp bilderna i snabb följd (alltså ”stop-motion-filmen”) så ser man hur figurerna rör sig. Foto: Charlotta Wasteson.

Filip har alltid varit intresserad av sport och valde lärlingsutbildningen Barn- och fritid på Österlengymnasiet därför att han vill jobba med barn och idrott. Att valet innebär att han slipper pendla ser han som en stor fördel. Filip är inte trött på skolan men han tycker det är roligt att komma ut och praktisera. Att han kunde följa förskolebarnen upp till ettan tycker han har varit väldigt kul och lärorikt. Filip berättar att man på praktiken får många chanser att utvecklas både yrkesmässigt och som människa. Han har till exempel fått ansvar att planera egna lektioner och lett smågrupper i olika lekar på elevens val.

***

Albin förklarar hur man kan tänka när man gör stapeldiagram i matematiken. Foto: Charlotta Wasteson

Albin Hammargren har matematik tillsammans med Annika Dahlberg och hennes elever i årskurs tre när vi kommer. De jobbar just nu med statistik och Albin och Annika går runt mellan eleverna och hjälper dem som kör fast eller vill kolla att de fattat uppgifterna rätt.

Albin går andra året på Barn- och fritid på Österlengymnasiet. Han tycker att det är kul och utvecklande att hjälpa eleverna på lektionerna, att försöka förklara det som de jobbar med så att de förstår. Han gillar också att vara med på rasterna och träna sig i att hjälpa barnen att hantera konflikter. Han är nöjd med att han som lärling får många möjligheter att lära sig genom att se hur de andra pedagogerna gör. I juni ska han följa med eleverna på lägerskola. Det tycker han ska bli lärorikt och spännande.

Albin och hans handledare Annika går runt i klassen och hjälper elever som kört fast eller bara vill veta om de är på rätt väg. Foto: Charlotta Wasteson.

Albin berättar att han läste första året på Österport i Ystad, men att han sedan valde att byta till Österlengymnasiets lärlingsprogram för  han tycker att man lär sig lättare ute på praktiken. Han har praktiserat i en förskoleklass och är nu som sagt i en trea där Annika Dahlberg är hans handledare. Nästa år skulle han vilja pröva på att jobba i en årskurs fyra på Korsavadsskolan och när han tar studenten skulle han vilja jobba som elevassistent eller hjälpa till som resursperson i en A-klass.

***

Jannica diskuterar med en av eleverna i förskoleklassen kring hur hon kan tänka när hon vill lösa räkneuppgifterna i häftet. Foto: Charlotta Wasteson.

Jannica Hansson går andra året på Österlengymnasiets Barn- och fritidsprogram. Hon har praktiserat på Solrosens förskola i 1½ år och nu praktiserar hon i en förskoleklass på Simrislundsskolan med Maria Kristensson som handledare. Jannika har alltid varit intresserad av att jobba med barn och hon har tidigt vetat vad det innebär. Hela hennes släkt jobbar på olika förskolor och hon har haft praktik på sina mostrars förskola.

När det var dags att söka till gymnasiet var Jannica lite trött på att gå i skolan. Hon kände sig redo att börja jobba på riktigt. Därför kändes ett lärlingsprogram som en bra lösning och hon är mycket nöjd med sitt val. Jannica och hennes pojkvän gläder sig över att de ska ha barn i början av september, så till hösten kommer hon att göra uppehåll i studierna ett tag. I framtiden vill hon plugga vidare till förskollärare och jobba med 5-7-åringar på en förskola med funktionshindrade barn.

Jannica träffar regelbundet sin lärare Ann-Sofie, som kommer och hälsar på henne på lärlingsplatsen. Då pratar de bland annat om hur Jannica trivs på sin praktik, vad hon lär sig och hur hon kan utvecklas ytterligare. Foto: Charlotta Wasteson.

Jannica tycker det är nyttigt och intressant att i skolan läsa teori om hur barn mognar och utvecklas och om så kallade trotsåldrar och sedan på praktiken se det i verkligheten och se hur olika barn är. Hon trivs väldigt bra med att vara ute på praktik. I början är man lite blyg och känner ingen och det tar tid att komma in i en verksamhet. Men sedan blir det allt lättare att ta kontakt med barnen och att känns sig trygg i sin arbetsroll.

***

Det är inte bara lärlingseleverna som är nöjda med lärlingssystemet. Till exempel berättar grundskollärarna Ann-Louise Persson, Kerstin Arditit och Annika Dahlberg på Simrislundsskolan att personalen där tycker det är toppen att ta emot elever från lärlingsprogrammet.

Ann-Louise Persson på Simrislundsskolan är en av lärlingarnas handledare på Barn- och fritidsprogrammet. Foto: Charlotta Wasteson.

Ann-Louise Persson säger att möjligheten att kombinera praktik med teori är guld värd. Genom att möta barn i olika situationer och se hur de reagerar på olika sätt kan eleverna lättare förstå teorin. När lärlingarna följer en handledare i skolvardagen och ser vad han heller hon säger och gör, får de dessutom redskap att hantera olika situationer. Ann-Louise berättar också att hon tycker det är bra att lärlingarna regelbundet har uppgifter med sig från sina lärare på Österlengymnasiet och att dessa uppgifter är kopplade till teorin som de läser. På praktikplatserna diskuterar man sedan uppgifterna, vilket får både eleverna och handledarna att reflektera över vad som händer i klassrummet och i undervisningen.

Kerstin Arditi tycker att lärlingsprogrammet ger eleverna en bra chans att upptäcka vad som kan passa dem yrkesmässigt. I årskurs två är eleverna ute på sina arbetsplatser tre dagar i veckan och det är ju rätt mycket tid. Elever som är lite längre på samma arbetsplats lär känna eleverna och personalen ordentligt och efter hand kan de få mer ansvar och bättre förståelse för vad arbetet går ut på. Samtidigt är det också bra att se mer än ett ställe.

Fönstermålning på Simrislundsskolan. Foto: Charlotta Wasteson.

Annika Dahlberg berättar att Österlengymnasiets lärlingar är mycket omtyckta av skolans elever. Hon tycker att lärlingssystemet är bra för alla parter. Som lärare får man extra hjälp i klassrummet och lärlingseleverna får pröva flera olika praktikplatser och ta reda på vad som passar dem yrkesmässigt. När eleverna tar studenten har de inte bara lärt sig mycket, utan de har också byggt ett kontaktnät. Annika tror därför att de elever som går lärlingsprogrammet har stora chanser att få jobb efter gymnasiet.

***

Ann-Sofie Svensson är lärare på lärlingsprogrammet Barn- och fritid på Österlengymnasiet. Hon gör ofta besök på sina elevers lärlingsplatser för att se hur de trivs och utvecklas och för att träffa deras handledare och elever. Foto: Charlotta Wasteson.

Ann-Sofie Svensson är lärare på lärlingsprogrammet Barn- och fritid på Österlengymnasiet. Hon berättar att hennes lärlingselever stortrivs på sitt program och att hon ofta får beröm för sina elever när hon besöker deras praktikplatser.

Det som hon själv tycker är absolut bäst med lärlingsutbildningen är att hon hinner bygga riktigt bra relationer med sina elever, att eleverna får omsätta det de lär sig i skolan när de kommer ut på sina praktikplatser, att de får mycket tid att lära sig i arbetslivet och att de har möjlighet att bli behöriga till högskola och universitet om de vill det.

Vill du veta mer?

Barn och fritid lärlingsutbildning passar ungdomar som vill lära sig ett yrke genom mycket praktiskt arbete. Ungdomarna får grundläggande kunskaper om människans utveckling, behov och beteende samt praktisk träning i att vara ledare. När de tar studenten kan de till exempel arbeta som barnskötare, elevassistent, personlig assistent för barn och ungdomar eller på fritids och de har en bra grund att stå på om de sedan vill läsa vidare till fritidspedagog, förskollärare, lärare, polis, socionom och liknande yrken.

Norra delen av Stenshuvud nära Österlens Naturskola. Foto: Charlotta Wasteson.

Till hösten (2015) startar Österlengymnasiet ett nära samarbete med kommunens nya naturskola i Kivik och med uteförskolan Villut i Simrishamn. Det gör att de ungdomar som är intresserade av att bli till exempel naturguider eller fritidsledare får rika möjligheter att planera och genomföra aktiviteter tillsammans med förskolor och skolor i kommunen. Österlengymnasiet har två inriktningar: ”Fritid och hälsa” och ”Pedagogiskt arbete” och erbjuder bland annat kurser för dem som är intresserade av att jobba med äventyr och event, akutvård eller entreprenörskap.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Barn- och fritidsprogrammet som lärlingsutbildning:

• Barn-och fritidsprogrammet på Österlengymnasiet

Skolverkets övergripande beskrivning av Barn- och fritidsprogrammet hittar du här:

• Barn- och fritidsprogrammet

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i Barn- och fritidsprogrammet:

• Överblick över Barn- och fritidsprogrammets kurser

Vård- och omsorgsprogrammet

Hanna Jonasson och Anton Persson går Vård- och omsorgsprogrammet på Österlengymnasiet och får därför pröva på att jobba på många olika ställen. När vi träffas är de på besök på en av Simrishamns sjukhus specialistläkarmottagningar. Där ska de praktisera delar av nästa läsår. Karin Andersson hjälper dem tillrätta. Foto: Charlotta Wasteson.

Vi träffar Hanna Jonasson och Anton Persson uppe på en specialistläkarmottagning på sjukhuset i Simrishamn. De går båda första året på Vård- och omsorgsprogrammet på Österlengymnasiet. Hanna har gjort praktik på äldreboendet Skönadalshemmet  och är nu på Centrala hemtjänsten. För Anton är det precis tvärt om, han har varit på Centrala hemtjänsten och nu är han på Skönadalshemmet. I dag är de på besök på sjukhuset där de kommer att göra praktik senare under utbildningen.

Vi passar på att ta våra bilder efter att specialistläkarmottagningen är stängd för dagen. Vi vill ju inte skulle störa några patienter. Istället hjälper elevernas lärare Bodil Nordin oss genom att låtsas vara ”patient” på bilderna. Foto: Charlotta Wasteson.

Anton valde Vård och omsorgsprogrammet för att han tycker om att hjälpa och ta hand om människor. Han gillar att han i sin utbildning får en bredare syn på människor. Efter studenten vill Anton troligtvis jobba ett tag inom hemtjänsten eller på något äldreboende.

Karin Andersson visar specialistläkarmottagningen för lärlingarna Anton och Hanna och deras lärare Bodil Nordin från Österlengymnasiet. Foto: Charlotta Wasteson.

Även Hanna är nöjd med sitt gymnasieval och hon passar på att under gymnasietiden skaffa sig högskolebehörighet. Efter studenten vill hon läsa vidare till barnsjuksköterska. När hon var barn var hon själv mycket på sjukhus, nu vill hon i sin tur hjälpa andra barn.

Både Anton och Hanna valde Österlengymnasiet för att slippa pendla och för att de skulle få mycket praktik. De gillar att man får se och uppleva mycket på en lärlingsutbildning och inte bara läsa om det. De tycker det är bra att man får praktisera på flera olika arbetsplatser. Man kan pröva sig fram och se vad man gillar och vad som passar en.

Vill du veta mer?

Vård- och omsorgsprogrammet passar ungdomar som är lyhörda, omtänksamma och tycker om människor. De får praktik på ett flertal olika arbetsplatser vilket ger dem fina kontakter i arbetslivet. Redan under första terminen är de ute på en praktikplats och följer en utbildad handledare. Deras arbetstider blir samma som arbetsplatsens tider vilket innebär att de även får pröva på hur det är att arbeta på kvällar och helger. Österlengymnasiet erbjuder även kurser i akutvård, hur man startar ett företag, friskvård och hälsa.

Många elever får sommarjobb och de har goda chanser till jobb direkt efter programmet. Efter yrkesexamen kan eleverna arbeta som exempelvis undersköterska, skötare eller personlig assistent och de har goda chanser att kunna jobba utomlands. De som vill läsa vidare till hälsopedagog, brandman, polis, psykolog eller liknande yrken har också en bra grund att stå på.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Vård- och omsorgsprogrammet som lärlingsutbildning:

• Vård- och omsorgsprogrammet på Österlengymnasiet

Skolverkets övergripande beskrivning av Vård- och omsorgsprogrammet  hittar du här:

• Vård- och omsorgsprogrammet 

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i Vård- och omsorgsprogrammet :

• Överblick över Vård- och omsorgsprogrammets kurser

El- och energiprogrammet

Hösten 2015 startar en ny utbildning inom El- och energiprogrammet, eftersom Österlengymnasiet nyligen blivit ETG-certifierat. Det innebär att Österlengymnasiet nu kan erbjuda en specialutbildning som ger ungdomarna möjlighet att ta anställning som förstemontör direkt efter studenten. Dessutom får de en högre ingångslön än om de gått på ett vanligt elprogram.

Eleverna läser alla kurser som ställs som krav från Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY). Deras handledare är yrkesverksamma elektriker och eleverna kan välja att följa arbetet både på stora och små företag. De första två åren är utbildningen i huvudsak skolförlagd med kortare praktikperioder, medan de har en lång sammanhängande praktik i årskurs tre.

Programmet ger eleverna många olika praktiska övningar inom elteknik. I utbildningen ingår dessutom IT-teknik, energiteknik och mekatronik med industriell programmering som praktiska och teoretiska kunskapsdelar.

***

I en undervisningssal på Österlengymnasiet träffar vi några lärlingar som går andra året på det nuvarande El- och energiprogrammet. De heter Hampus Hedberg, Ali Ghalandari, Patryk Zawistowski, Anton Nilsson och Simon Viberg.

Hampus, Ali, Patryk och Anton utför mätningar i kursen praktisk ellära i sitt klassrum på Österlengymnasiet. Foto: Charlotta Wasteson.

Hampus levererar varor till en av Lindsténs kunder. Foto: Krister Holst.

Både Hampus Hedberg och Ali Ghalandari praktiserar på Lindsténs. Rolf Nilsson ansvarar för att Lindsténs lärlingar får en allsidig praktik och gör upp rullande scheman över vilka handledare de ska följa.

Hampus och Ali valde Österlengymnsiet för att det var nära och bra och de berättar bland annat att de tycker det var bra att de fått lära sig säkerhetstänkande innan de kom ut på praktik. Deras mål med utbildningen är att få jobb som elektriker.

Ali monterar vägguttag på Östervulk. Foto: Krister Holst

Patryk Zawistowski har praktiserat på B-G Svenssons Elservice i Fränninge med villa- och lantbruksinstallationer. Nu praktiserar han nu på Österlenkraft inom området högspänning och har Henric Malmberg som handledare.

Patryk installerar belysning i ett häststall. Foto: Krister Holst

Patryk ville egentligen gå naturvetenskapligt program men eftersom det inte fanns i Simrishamn när han skulle börja gymnasiet, så valde han istället det mest tekniska programmet de hade på Österlengymnasiet. Patryk tycker att det viktigaste i hans utbildning har varit elläran. Efter gymnasiet vill han gå en grundutbildning inom försvaret för att så småningom bli yrkesmilitär.

Anton går andra året på El- och energiprogrammet. Här är han med om att bygga om högspänningsställverk. Foto: Krister Holst.

Anton Nilsson började sin praktik på Österlenkraft där han framför allt jobbade med högspänning. Nu utför han villa- och industiinstallationer på ELAN EL och har Linus Eriksson som handledare.

Anton valde Österlengymnasiet för att slippa pendla och för att han sedan tidigare visste att det var bra lärare där. Att han valde att utbilda sig till elektriker beror på att han är intresserad av teknik. Anton berättar att det bland annat har varit nyttigt och viktigt att lära sig om elsäkerhet och han berättar att lärlingstiden har gjort att han kommit in i vuxenlivet.

På Simrishamnsbostäder får Simon bland annat hjälpa till att laga hushållsmaskiner. Foto: Krister Holst.

Simon Viberg gör sin praktik på Simrishamnsbostäder och han har Johan Dahl som handledare. Han har bland annat fått hjälpa till att reparera tvättmaskiner, kylar och andra hushållsmaskiner, installera parkbelysning på en ny innergård och installera nya ledningar och eluttag i samband med att lägenheter renoverats.

Simon valde El- och energiprogrammet för att han tyckte att det verkade intressant med elteknik och han tycker det har varit bra att lära sig att koppla rätt. Det är ju viktigt att man gör ett bra jobb i någon annans hem, annars kan det bli kortslutning eller i värsta fall kan det bli farligt.

***

Krister Holst är lärare på El- och energiprogrammet. När vi träffar honom och hans elever, betonar han att han vill tacka de företag som ställer upp och tar emot praktikanter. Handledarna spelar en viktig roll för våra ungdomar och gör en stor insats när de lär ut de praktiska bitarna av utbildningen.

Vill du veta mer?

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av El- och energiprogrammet som lärlingsutbildning:

• El- och energiprogrammet på Österlengymnasiet

Skolverkets övergripande beskrivning av El- och energiprogrammet hittar du här:

• El- och energiprogrammet

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i El- och energiprogrammet:

• Överblick över El- och energiprogrammets kurser

__________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Det finns många fördelar med att läsa en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet

Lärlingar på Österlengymnasiet får:

• Hälften skola – hälften praktik.
• Valbar högskolebehörighet.
• Mycket goda jobbchanser. De flesta lärlingselever får sommarjobb under utbildningen och anställning efter studenten.
• 2050:- per månad (studiebidraget + 1000:- extra).
• Gratis busskort som gäller alla dagar, kvällar och helger i hela Skåne.
• Matersättning med 50:- per dag när eleverna är på på sin praktikplats och god och näringsriktig mat i skolan (inklusive ett vegetariskt alternativ) de dagar som de är på skolan.
• Behålla sin skoldator efter tre års studier.

_________________________________________