Bloggen som pedagogiskt verktyg

I dag ska vi ha möte i Learnit24 i Simrishamn och jag ska prata i några minuter om hur man kan använda bloggar  som pedagogiskt verktyg. Här kommer två liknande presentationer, varav jag bara kommer att hinna använda den första:





Vilka är dina erfarenheter? Använder du dig av bloggar i skolan och i så fall hur?

Det utvidgade textbegreppet - ett exempel BILD

Sedan vi fick tillgång till fler datorer och Internet i skolan har det blivit mycket lättare att jobba med det utvidgade textbegreppet, det vill säga förutom text, dessutom bild, ljud och film.


Det är lättare att hitta och använda andras material. Det är också lättare att själv skapa och sprida eget.


Det kan dock vara lätt att bli för ivrig. Glöm inte upphovsrätten!

Ibland kan man kanske känna sig sugen på att göra en bildanalys med sina elever ... Då kan man till exempel titta på följande saker:

1) Vem är avsändaren?
2) Vem är den tänkta mottagaren?
3) Vilket syfte har avsändaren med bilden?
3) I vilket sammanhang visas den?
4) Vad föreställer bilden? (Vad syns på den?)
5) Hur har bildskaparen komponerat bilden? Hur har han eller hon placerat föremålen/personerna i bilden? Hur är det med mörker och ljus, skuggor och solblänk? Finns det färger, mönster och /eller kontraster?
6) Hur tolkar du bilden? (Hur upplever du den?)

Här kommer ett konkret exempel på en analys:

Jag har utgått från bilden ovan som heter Joy och är tagen av susanne anette. Den ligger under licensen Creative Commons  (by, nc, sa) på Flickr, så du är alltså fri att använda och sprida den i din undervisning.

Avsändare, medium och syfte
“susanne anette” har laddat upp bilden “joy” på sin sida på Flickr. Som kommentar till bilden har hon skrivit: “I don't know who he is, but I wanted to capture his joy.” Avsändaren verkar vara en privatperson som sett en pojke springa på stranden och som tyckt att det såg så härligt ut att hon spontant valt att ta fotografiet och sedan sprida det via det sociala bilddelningsverktyget Flickr.
Mottagare
Jag tror att susanne anette sprider bilden via Flickr för att hon vill att så många som möjligt ska kunna se den, glädjas åt den och använda den. Hon har nämligen valt att lägga den under licensen Creative Commons, med inskränkningen att hon vill att man ska berätta att det är hon som lagt upp bilden (by), att man inte använder den i kommersiella syften (nc) och att man när man använder den fortsätter att sprida den med samma generösa licens (sa). Jag tror inte att hon i första hand vänder sig till sina närmsta släktingar och vänner, för hon skriver att hon inte själv har någon anknytning till pojken på bilden. Istället tror jag att hon vänder sig till andra som tycker om att ta lite mer konstnärliga och estetiskt tilltalande bilder. Att hon valt att göra bilden svart-vit talar också för detta.
Innehåll
Bilden föreställer en pojke i helfigur som springer i vattnet nära strandkanten. Han har god fart, det syns att han tar i, och han ser glad ut. Han tittar i den riktning som han springer. Han vill nog inte snubbla eller springa på någon. Det ser ut som om pojken springer mot sin betraktare och som om det kommer att stänka kallt vatten på henne (eller honom) när han springer förbi.
Komposition
Fotografen har placerat sitt motiv, det vill säga pojken, i den högra delen av bilden, lite mer i den övre delen än den undre. Tyngdpunkten ligger alltså lite förskjuten mot det övre vänstra hörnet. Pojkens tänkta rörelse går snett genom bilden mot den “tomma” delen. Detta tycker jag leder blicken och gör att kompositionen ändå får balans. Kanske skulle jag dock själv ha valt att inte lägga tyngden riktigt så högt upp i det vänstra hörnet. Jag skulle nog ha velat ha en aning mer luft runt honom, både ovanför och bakåt, men sedan är det ofta tillfälligheter som styr. Kompositionen är väldigt fin ändå.
  Bilden är svart-vit och det skapar en harmonisk helhet. Inga starka färger eller mönster sticker ut. Istället blir ljus och mörker centralt. Det ljusa skummet på vågorna och vattenstänket när pojken springer framträder tydligt mot det i övrigt lugna havet. Man ser inget av himlen, men det verkar vara en vacker sommardag och ljuset faller från det övre högra hörnet och neråt. Skuggorna på pojken är ganska skarpa och och får sitt utseende av pojkens egen form. Kanske anar jag en slagskugga snett framför honom eller så förvillas jag av att vattnet stänker och skummar vid hans fötter och ben? Jag tycker att det är fint att ljuset faller in snett och inte rakt framifrån. Det gör att bilden får bättre djup.
  Trots att det är en stillbild så är det mycket rörelse i den och jag tror att det bidrar till att den fångar betraktarens uppmärksamhet. Fotografen utnyttjar pojkens naturliga rörelse och eftersom han befinner sig i det ena hörnet av bilden föreställer vi oss hur han snabbt förflyttar sig snett fram och genom bilden. Den lugna vattenytan står i kontrast mot pojkens snabba steg.
Tolkning
Det känns som om pojken är vid havet med goda vänner eller sin familj och just nu när han springer där i vattenbrynet känner han sig lycklig, stark, frisk och fri. Pojken på bilden utstrålar glädje och frihetskänslor och jag tycker att känslorna smittar. Bilden visar en klassisk och lite stereotyp föreställning av begreppet “glädje”. Det är en ung person som springer. Han ser frisk och starkt ut och han skrattar. Han ser inte ut att springa för att han har bråttom - i så fall skulle han ju inte springa i vattnet längs med strandkanten. Han ser ut som om han är ledig och njuter av sin frihet och det uppfriskande vattnet som stänker upp på honom när han springer. Kanske har han sommarlov? Bilden förmedlar känslan av sommar, sol och hav. Kanske gillar jag därför den extra mycket. Den passar så bra som en tydlig illustration av begrepp såsom sommarlov, glädje eller lycka. Det är alltså känslan i bilden som är bildens styrka. Jag funderar inte så mycket över historien bakom: varför han springer där eller vart han är på väg. Istället sugs jag in i bilden och det känns som om det är jag som springer och skrattar och känner den där lyckan och frihetskänslan.
Litteraturtips:
Hansson, Karlsson & Nordström (2006). Seendets språk. På sid 38-59 får du några förslag på vad man kan ta upp i en mer djuplodande bildanalys och du kan se och läsa några konkreta exempel. Ska du analysera reklambilder så passar även s 95-129. (Bildanalysschemat på s 165-168 tycker jag dock inte är så användbart på gymnasiet och i grundskolan.)
Olson, Kristin & Boreson Cecilia (2004). Medieresor, sid 113-114. Här får du några mycket användbara och grundläggande råd.

Mediepedagogik och demokrati

Jag hittade denna haiku på Flickr när jag letade efter en bild som skulle kunna illustrera begreppet "demokrati". Visst är den fin!?

Demokratin fungerar bäst när vi alla deltar!

Hur får vi då alla att vilja och kunna delta, att vilja och kunna sjunga med i "demokrati-kören"?

***

På vilka sätt kan man hävda att arbetet med mediepedagogik i skolan handlar om demokrati? undrade Lars Johnsson på kursen Media, Kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet A, 7,5 hp vid Halmstad högskola.

Ja, det var en intressant fråga. Anser Johnsson att mediepedagogiken kan bidra till ett demokratiskt samhälle?

Först måste jag ta reda på vad Johnsson menar med mediepedaogik. Han utgår från boken Medieresor av Kerstin Olson och Cecilia Boreson, 2004, så jag söker mitt svar i den. Så här säger Thomas Koppfeldt, professor i "Media Estetik Pedagogik" vid Dramatiska Institutet, om mediepedagogik i bokens första kapitel:

"Mediepedagogik innebär att undervisa med medier, om medier samt i viss mån för medier. /.../ Även om huvudmålet inte är att träna elever till en mediemarknad, är grundtanken att demokrati och yttrandefrihet främjas om fler kan hantera medieuttrycken. "

Det stämmer väl med mina tankar. Om elever får pröva på att skapa olika medier själva, tror jag att de lättare kan förstå förutsättningarna för dem.

Då är frågan vad som menas med medier. Är det bara tv, radio och tidningar? Nej, Koppfeldt verkar med medier syfta på "det utvidgade textbegreppet" och i detta lägger han in rörlig bild, stillbild, ljud, musik och text.

Jag vill skjuta in att digitala medier och sociala medier av olika slag har gjort det så mycket enklare för oss att dela med oss av våra kunskaper och vårt skapande, av våra filmer, bilder, ljudfiler och texter, och att diskutera med varandra. Tillsammans med allt mer användarvänliga programvaror har detta gjort att vi i dag förhållandevis lätt kan samarbeta, lära av varandra och med varandra, och vara kreativa och inspirera varandra.

Alltså: hur kan användning, analys och produktion av bilder, filmer, ljud, musik och text bidra till att skapa bättre förutsättningar för demokratin? Och hur kan vi dra fördel av de nya möjligheter som de digitala verktygen skapar?

Efter en del funderande kom jag fram till att följande är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv:

• Att kunna använda sig av Internet för att söka information och att lära sig mer avancerade sökstrategier än att bara googla och ta de första träffarna man får, är en viktig färdighet vi bör jobba med i skolan.
• Att lära sig att granska sina källor på ett mer systematiskt sätt (så kallad källkritik) är en annan sådan viktig färdighet.
• Att ge alla elever tillgång till digital teknik och att utveckla deras digitala kompetens är likaså viktigt. Skillnaderna mellan de som har och inte har och de som kan och inte kan, riskerar annars att bli stora. Jag tror till och med att bara de som har och kan kommer att ha möjlighet att i framtiden aktivt delta i samhället.
• Att kunna producera egna bilder, filmer, ljudfiler och texter, är en viktig övning i digital kompetens. Genom att producera blir vi mer medvetna om de olika mediernas förutsättningar och vi får lättare att analysera och reflektera kring även andras verk. Vi blir helt enkelt mer medvetna. 

Genom att producera tror jag att vi blir mer kompetenta och medvetna konsumenter. Det finns också större chans att vi känner oss engagerade och berörda av det som händer runt omkring oss och att vi reagerar och agerar när vi tycker att det behövs. Vi blir en del av samhället och ju fler som blir det, desto mer demokratiskt blir vårt samhälle.

Vilka är dina tankar kring mediepedagogik och demokrati? Behöver vi träna våra elever i mediepedagogik för att göra dem demokratiskt sinnade (vilja vara en del av demokratin) och behöver de träna sig i detta för att kunna delta i demokratin?