Bloggen som stöd i lärandet

Här kommer några av mina tankar kring hur man kan använda bloggar som stöd i lärandet:

Fler än Blondinbella kan tjäna på att ha en egen blogg

Isabella Löwengrip, som bl a driver bloggen Blondinbella,
talade om internet i skolan och entreprenöriellt lärande på
Internetdagarna som arrangerades av .SE,  22-24 okt 2012.
Bilden är hämtad från Webbstjärnans flickr-konto och
ligger under licensen CC (by).

Isabella Löwengrip, kanske mest känd som Blondinbella, gjorde sig både känd och rik på sin blogg, men inte nog med det: hon lärde sig om de ämnen som hon skrev om, hon lärde sig om hur media fungerar och hon lärde sig förstå och möta sina mottagare. Dessa färdigheter kommer hon att ha nytta av hela livet.

När vi bloggar i skolan är syftet delvis ett annat, vi strävar ju inte i första hand efter att våra elever ska bli kända och rika. Men i övrigt är vi ute efter ungefär samma effekter. Vi vill att de ska skriva om sånt som de lär sig och på så vis, genom att de ska förklara det, kommer de också själva att förstå det bättre. Vi vill få dem att förstå hur sociala medier fungerar; vilka möjligheter de kan erbjuda och vad man inte bör göra när man surfar runt i cyberrymden. Vi vill lära dem hur upphovsrätten fungerar; att de inte utan lov kan klipp och klistra med andras material för då kallas det stöld. Och vi vill få dem att tänka på vilka de skriver för och vilket syfte de har med sitt skrivande. 

Kort och gott så skulle man kunna säga att vi inte bara vill göra dem mer kunniga i sina ämnen och duktiga på att uttrycka sig, utan att vi också vill göra dem mer medvetna. Därför bloggar vi i skolan.

Snabbguide till bloggen i undervisningen

Här kommer ...

• fem fördelar med att använda bloggar i undervisningen, 
• fem förslag på vad du kan använda bloggarna till och 
• fem saker du ska tänka på när du bloggar själv eller med dina elever:

Länkarna i presentationen är klickbara (i alla fall i Crome).

Är du sugen på att blogga med dina elever eller kollegor, så vill jag i första hand tipsa dig om att använda skolbloggen.se (som i sin tur använder bloggverktyget WordPress) eller blogger (som är Googles bloggverktyg). Blogger är lite lättare att lära sig, men skolbloggen/Wordpress har lite fler och större möjligheter, till exempel kan du där få din blogg att fungera och se ut som en hemsida med menyer och undersidor och så vidare). 

Här har jag skrivit lite mer om skolbloggen och om .SE:s handledningar: http://cwasteson.blogspot.se/2011/09/hur-du-lagger-in-bilder-i-dina-inlagg.html 

Och här kan du läsa mina elevers tips på hur du kommer igång med skolbloggen och WordPress (t ex hur du skriver blogginlägg, lägger till bilder och filmer och vad du ska tänka på när du väljer synlighetsinställningar på bloggen): http://cwastes.skolbloggen.se/category/kom-igang-med-skolbloggen-se/

Lycka till!

Tre exempel på hur du kan använda bloggen i skolan

I denna 6-minuter långa film berättar Cecilia Johansson vid Helenelundsskolan i Sollentuna om hur hon använt en blogg för redovisning av skolarbeten i en årskurs sju:



Johansson berättar att det går snabbt och lätt att lära sig att hantera en blogg och lägga upp skolarbeten på den och hon ger tips på hur man kan tänka när man bygger upp bloggen. Till exempel lägger eleverna en etikett med sitt namn på de inlägg som de skrivit och på så vis kan man lätt hitta varje elevs alla arbeten. Hon och hennes elever har valt att göra en individuell sida per elev, där var och en beskrivit sig själv och lagt upp bilder. Detta har eleverna tyckt varit roligt och de har även använt bloggen för att skriva uppmuntrande kommentarer på varandras texter.

I denna film berättar Josef Sahlin vid Årstaskolan i Stockholm hur han enkelt gjorde en klassblogg för sina årskurs ett-elever och kallade den Tegelbobarn:



Sahlin trycker särskilt på hur du kan arbeta med kategorier och etiketter för att skapa en struktur på bloggen, att du ska fundera över vilka inställningar du vill ha på bloggen (vilka ska till exempel få kommentera på bloggen?), att du ska be om tillstånd av elevernas föräldrar om du vill visa bilder på eleverna och att du behöver ha en rutin för hur du ska hjälpa eleverna att komma ihåg sina lösenord.

Sahlin hävdar att eleverna blir mer motiverade att skriva när de har mottagare och att de inspireras av varandra när de läser varandras texter. Själv har han nytta av att elevernas arbeten samlas som i ett arkiv och att han kan bädda in en kalender i bloggen, där såväl han själv som hans elever och deras föräldrar kan se vad som är på gång i klassen och på skolan.

I denna film berättar Marie Andersson vid Eskelhemsskolan på Gotland hur hon skapade bokbloggsprojektet Detektiven Emil och vi tillsammans med sina elever i åk 4,5 och 6:



Bloggen handlar om att eleverna läser och skriver om sin tankar kring Anna Janssons böcker om Emil Wern. Andersson berättar att hon och hennes elever har byggt upp ett nätverk av nya kontakter genom sin blogg. Många har varit intresserade att följa deras arbete, en del har hjälp till på olika sätt och andra har inspirerats. Något som varit särskilt kul har varit att författaren Anna Jansson och bokens illustratör Mimmi Tollerup engagerat sig i barnens läsning och upplevelser av böckerna och svarat på barnens frågor kring bland annat tryckfel och upphovsrätt. Via kommentarsfunktionen har eleverna fått frågor från nyfikna lärare och dessa har varit spännande och utvecklande att svara på. Bloggen har också inneburit att eleverna kommit att fundera kring upphovsrätt och creative commons.

Hur använder du bloggen i skolan?

Bloggen som pedagogiskt verktyg

I dag ska vi ha möte i Learnit24 i Simrishamn och jag ska prata i några minuter om hur man kan använda bloggar  som pedagogiskt verktyg. Här kommer två liknande presentationer, varav jag bara kommer att hinna använda den första:





Vilka är dina erfarenheter? Använder du dig av bloggar i skolan och i så fall hur?

Är korta inlägg alltid bäst?

Är allt ljuvligt alltid kort?

När jag började blogga för ungefär ett och ett halvt år sedan, var jag helt inställd på att anpassa mig till mediet. På nätet orkar läsaren bara läsa korta texter. Alltså skrev jag bara korta texter. Även om jag inte kunde få plats med några djupare analyser i dem.

Men så läste jag texter av andra bloggare, som vågade skriva långa och resonerande inlägg. Och det kändes underbart och inspirerande.

Och då bestämde jag mig för att vägra använda den tvångströja jag frivilligt satt på mig. Jag fortsätte att skriva korta inlägg ibland, men ibland tillät jag mig att försöka bli lite mer djuplodande ...

Säkert skrämmer jag bort läsare på detta vis, men kanske, kanske kan jag genom mitt beslut få större chanser att utveckla mina tankar.

Hur gör ni?

I blog therefore I am

Jag skriver för att lättare kunna samla mina tankar. Ett urval av tankarna publicerar jag på bloggen, därför att jag tycker att det är roligare att skriva när jag har mottagare och därför att jag hoppas att då och då få lite reaktioner med tips, medhåll och mothugg. Tack för att du finns!

***

Bilden är hämtad från flickr, upplagd av alamodestuff, och ligger under licensen Creative Commons (by, nc, nd):  http://www.flickr.com/photos/alamodestuff/4351730264/.


Här kan du läsa mer om "Cogito, ergo sum" eller med andra ord Descartes formulering "Jag tänker, alltså finns jag.":  http://sv.wikipedia.org/wiki/Cogito,_ergo_sum

Några ord om vad IKT har betytt för mig och min undervisning, del 2

Bloggarna kan användas till att göra det lättare att sprida information, material och uppgifter och att lämna in skriftliga redovisningar.

Jag lägger min veckoplanering och de uppgifter som eleverna ska jobba med på mina kursbloggar. Ibland redovisar eleverna sina uppgifter genom att skriva en kommentar på sin kursblogg. Ibland redovisar de på sina individuella bloggar eller på en gemensam blogg som heter Elever & lärare tipsar & diskuterar. Det händer också fortfarande att de ska skicka filer till mig via ebrev. Sätten att lämna in skriftliga redovisningar är många och beror på uppgiften.

Med nya verktyg uppstår nya möjligheter och nya problem.

En nackdel med att använda datorn mycket och ofta är att det tar tid att lära sig nya saker (både för mig och för eleverna) och att elever ibland är konservativa och vill göra såsom de alltid gjort.

En annan nackdel är att eleverna ibland tycker att det är tekniken som är problemet, när det i själva verket är uppgiften. Om de tycker att den uppgift som de ska redovisa på sina bloggar är för stor eller krävande, kan de alltså hävda att de inte gillar att blogga. Det gäller både för oss och för dem att försöka se var problemen verkligen ligger.

En del elever blommar upp och njuter av möjligheten att få och våga synas och det innebär ibland att jag som lärare kan få en helt ny syn på elever. Andra tycker att det är jobbigt att det nu blir mer tydligt hur lite de producerat under en kurs. De flesta elever kommer efter ett tag in i arbetssättet och tycker att det vinner i längden. "Det är ju inte så svårt, när man väl lärt sig det."

Eleverna gillar generellt att ha allt mitt undervisningsmaterial samlat på en blogg, men en del tycker att det är jobbigt att samla sitt eget material.

De individuella bloggarna har både för- och nackdelar.

Jag tycker att fördelarna överväger. Om eleverna samlar alla sina arbeten på sina bloggar, blir det mycket tydligt både för eleven och läraren hur eleven har jobbat med uppgifterna och vad han eller hon kan respektive behöver jobba mer med.

Men en del elever tycker som sagt att det är jobbigare att hantera blogginlägg än filer och om eleverna tycker det är jobbigt är det svårare att få dem entusiastiska för uppgifterna och läraren måste lägga mer tid på att förklara och motivera. (Varför det är så vet jag inte riktigt. Antagligen beror det på att de inte har skapat enkla rutiner för bloggandet, för när man gjort det så tar det väl varken mer tid eller kraft, eller vad tycker ni?). En annan nackdel är att det kan ta mer tid för läraren att "samla in" elevernas lösningar. Även om jag har sagt till mina elever att de ska skicka mig en länk när de publicerat sitt arbete, så gör inte alla det och det slutar alltför ofta med att jag känner att jag ändå måste gå in och kolla om de är färdiga med sina uppgifter.

Kursbloggarna är helt öppna för vem som helst att läsa. Även en del av elevernas redovisningar läggs ut på en gemensam blogg som är helt öppen. Detta gör vi för att alla ska kunna läsa och kommentera texterna, men då måste eleverna inte publicera materialet under sitt eget namn utan de kan använda en pseudonym. När de kommenterar varandras texter läser jag alltid deras kommentarer och vi har enkla men förhoppningsvis tydliga regler de ska följa när de skriver dem. Reglerna kan du läsa här:  http://cwaste.skolbloggen.se/svenska/skrivprocessen/.

Eleverna väljer själva vilka synlighetsinställningar de ska ha på sina individuella bloggar. En del väljer att bara jag ska kunna läsa dem, andra väljer att ha dem helt öppna. Det är väldigt olika hur olika klasser väljer att hantera detta. I den förra klassen som jag undervisade i svenska b hade nästan alla eleverna sina bloggar helt eller nästan helt öppna. I den grupp jag har nu (som består av två sammanslagna klasser) har nästan alla valt att ha sina bloggar helt slutna. För att jag ska kunna läsa deras inlägg, måste de lägga till mig som "prenumerant" på deras blogg. Det verkar alltså som de här eleverna inte är lika trygga. Om det beror på osäkerhet i ämnet eller osäkerhet i gruppen eller både och, vet jag inte säkert.

De fina bilderna i inlägget är alla tagna av J O Eriksson och publicerade på bilddelningstjänsten flickr under licensen Creative Commons by, nc,sa.

Några ord om vad IKT har betytt för mig och min undervisning, del 1

För mig har datorn och sociala medier löst en mängd problem som jag tidigare hade, när jag planerade mitt och elevernas arbete. Nu kan jag lättare, via till exempel bloggar, ta del av elevernas arbetsprocess både när de jobbar individuellt och tillsammans i grupp och de kan ta del av varandras. De kan också enklare (och därför oftare) träna sig i att ge och få konstruktiv respons och de får naturlig träning i att kommunicera med fler mottagare än den undervisande läraren. Dessutom har det blivit mycket enklare att arbeta med det utvidgade textbegreppet, det vill säga förutom text, även ljud, bild och film.

Andra konkreta fördelar är att det finns så mycket bra material tillgängligt för elever och  lärare via Internet, vilket gör det lättare att arbeta problemorienterat. Man behöver alltså inte längre utgå från en lärobok och de frågor som den klarar av att hjälpa eleverna att besvara. Allt fler lärare och elever ser också möjligheten i att kommunicera med varandra och med andra elevgrupper, när tekniken underlättar för samarbeten och samtal över såväl tid som rum.

Men det är inte okomplicerat. Det är lätt att uppgifterna blir för komplicerade och att materialet blir oöverstigligt stort. Även om vi ger tips på möjliga vägar att gå, blir studierna mer komplexa och svåra att överblicka. Dessutom blir ansvaret stort och frestelserna många ...

Bloggen i skolan

När jag blir tillfrågad hur jag använder mig av bloggar i mitt arbete, så tänker jag spontant på hur jag använder bloggar med mina elever. Eleverna står ju i centrum för vår verksamhet.

Jag berättar därför först och främst om hur eleverna kan samla sina skolarbeten på en blogg och hur de kan läsa varandras texter, bilder och filmer och ge respons på dem via kommentarsfunktionen. Jag berättar också hur jag som lärare kan skapa kursbloggar till mina elever där jag lägger upp veckoplanering och uppgifter och hur jag kan samla material och länkar i ett slags ämnesbank eller kursbank.

Men får jag en chans att tänka ett steg längre, så kommer jag på att jag vill och måste berätta att bloggen även är ett fantastiskt verktyg för vår personliga utveckling som lärare.

Vi kan skapa bloggar som vi använder som våra egna lärplattformar. Där kan vi spara allt material vi tycker är intressant och viktigt, länkar till webbplatser vi ofta besöker, tips vi vill ta till oss och sprida vidare, erfarenheter vi vill ta vara på, etc. Dessutom fungerar bloggen som ett slags personlig portfolio och ett rörigt men personligt och mycket konkret cv.

Den här bloggen är min personliga lärplattform och jag följer flera 

andra bloggande lärare som använder sina bloggar på liknande sätt.

Bloggar är också ett utmärkt verktyg när man vill skapa mötesplatser för alla lärare på en skola. På bloggar kan vi, kollegor emellan, samla vårt kunnande och ge varandra tips som vi kan ha nytta av i arbetet. Vi kan också kommentera varandras material. På så vis kan vi, när vi har tid och möjlighet, ge varandra respons, diskutera och dela med oss av våra erfarenheter. Vi kan hjälpa varandra att utvecklas och tillsammans skapa något alldeles fantastiskt!



Bloggen IKT-tips använder jag till att samla sånt som jag tror
att jag och mina kollegor kan ha nytta av i undervisningen.

Här kan du läsa fler tips på hur man kan använda Webb 2.0 i skolan:  http://cwasteson.blogspot.com/2011/09/nagra-forslag-pa-hur-du-kan-anvanda.html

Använd bloggen för att skapa dig en personlig lärplattform

Ge inte bara dina elever i uppgift att skapa personliga bloggar, utan skapa även en själv! På bloggen kan du spara allt material du tycker är intressant och viktigt, länkar till webbplatser du ofta besöker, tips du vill komma ihåg och sprida vidare, erfarenheter du vill ta vara på, etc. Dessutom kan bloggen fungera som ett slags personlig portfolio och ett rörigt men personligt och mycket konkret cv.

Den här bloggen är min personliga lärplattform och jag följer andra
bloggande lärare som använder sina bloggar på liknande sätt.

Här kan du läsa mer om hur man kan använda Webb 2.0 i skolan:  http://cwasteson.blogspot.com/2011/09/nagra-forslag-pa-hur-du-kan-anvanda.html

Gör det lätt att tipsa om dina inlägg via twitter

Vill du göra det enklare att sprida tips om dina blogginlägg? Ett sätt är att göra det via en twitter-knapp. Se här hur den fungerar:



Här kan du läsa hur man går till väga när man vill skapa en twitter-knapp: http://support.twitter.com/groups/31-twitter-basics/topics/112-linking-to-your-blog-or-website/articles/231474-how-to-add-the-tweet-button-to-your-website

Här skapar du din twitter-knapp som du sedan klistrar in i din blogg: http://twitter.com/about/resources/tweetbutton

Lycka till!

Varför blogga?

Man kan blogga om många olika saker och av många olika skäl ...

På det privata planet bloggar jag främst av tre anledningar: 1) för att spara material som jag tycker är intressant, 2) för att ge mig tid till reflektion och träna mig i att uttrycka mina tankar och 3) för att kommunicera med andra och skapa nätverk. 


Som lärare bloggar jag främst för att sprida material, information, uppgifter och respons. Jag använder också gärna bloggarna för diskussioner mellan elever och mellan lärare och elever. 


Mina elever bloggar också, mer eller mindre frivilligt ;-), och det är egentligen ytterligare en anledning till varför jag valt att blogga även utanför mina kurser. Jag vill sprida känslan att bloggandet kan vara lustfyllt och kreativt och att bloggar inte måste handla om att man vill visa upp sina klädinköp eller bullbak (även om det kanske också kan vara kul). 


Målet är att något av det jag skriver även ska kunna vara användbart och/eller inspirerande för andra.


Varför bloggar du?

Bestäm dig först för vilka mottagare du vänder dig till!

När jag skulle göra en skärminspelning där jag guidade runt på en nystartad kursblogg i Svenska B för SMES09 och TE09 insåg jag att jag glömt att bestämma mig vilka som var min målgrupp.

Var det eleverna som jag undervisar, var det elevernas andra lärare eller var det elevernas föräldrar?

Resultatet blev inte riktigt bra. Nästa gång måste jag ha mer tydliga mottagare!

Att göra källhänvisningar till bilder

I går skrev jag ett inlägg här på bloggen om hur man snabbt och enkelt kan använda bilder som man hittar på Flickr genom att klistra in en inbäddningskod i blogginläggets html-läge. Här kommer ett exempel på hur det då kan se ut:

Du får med namnet på bilden, namnet på den som laddat upp bilden och det står att bilden kommer från Flickr. Klickar du på bilden kommer du dessutom direkt till dess egen Flickr-sida och där kan du läsa mer om bilden och se vilken licens den ligger under. Informationen räcker, men när jag vill vara mer noga så skriver jag även en egen bildtext under bilden. Då härmar jag en av mina förebilder.

Som jag också berättade i går letade och fann jag förebilder när jag började med mitt eget bloggande och med bloggen i undervisningen. Min främsta förebild blev Kristina Alexandersson. Det var en lycklig slump som gjorde att jag hittade henne när jag bekantade mig med Twitter och sökte efter likasinnade. I sina twittermeddelanden länkade hon ofta till sin blogg och den visade sig vara läsvärd! Jag vågade mig på att ställa frågor och Kristina var generös med svaren. Detta gjorde det lättare för mig att våga pröva bloggandet med mina elever och att våga tro på idén även när jag mötte motgångar.

När jag är ännu mer noggrann så följer jag Kristina Alexanderssons recept. Så här gör hon källhänvisningar till de bilder som hon använder (hämtat ur detta blogginlägg "Kära nån, hur får jag eleverna att "använda" Creative Commons?"):

Cow lomo no.5 by Skinnyde CC (NC, NDW)

Förutom bildtexten i sig så lägger hon tre länkar: en från namnet på bilden, i det här fallet "Cow lomo no.5", till bilden där den finns i original, en från namnet på den som lagt upp bilden, i det här fallet "Skinnyde", till den personens eller organisationens webbplats eller Flickr-sida och en från namnet på licensen, i det här fallet Creative Commons: Attribution, Noncommersial, No Derivative Works", till en text som förklarar vad licensen innebär.

Här kommer avslutningsvis en kort och tydlig presentation av de olika licenserna för Creative Commons, även den är gjord av Kristina Alexandersson:

Lathund för Creative Commons

View more presentations from Kristina Alexanderson.

Hur man kan använda bilder från Flickr

Jag lärde mig en strategi för hur man kan hantera källhänvisningar för bilder utav Kristina Alexandersson. Hon gör det bra och hon är en auktoritet på området, så jag började helt enkelt med att härma henne. Ta gärna en titt på hennes blogg för att hämta inspiration: http://www.kristinaalexanderson.se/!

För inte så länge sedan ändrade Flickr hur man kommer åt möjligheten att sprida bilder vidare. Nu loggar jag in på Flickr (det fungerar dock lika dant även om man inte är reg och inloggad), klickar på share ovanför en bild som har licensen CC, väljer Grab the HTML/BBCode, väljer storlek på bilden som jag vill ha (jag väljer oftast "small" eftersom den storleken passar bäst på min blogg) och sedan kopierar jag koden och lägger in den på bloggen (via html-läget), till exempel:

Då får jag tyvärr ingen bildtext under bilden, men för man muspekaren över bilden så kan man läsa vad bilden heter, vem som har lagt upp den och att den ligger på Flickr. Klickar man på bilden så kommer man direkt till originalbilden på Flickr.

Smidigt eller hur?!

Jag tycker att det är rimligt god information och gillar direktkopplingen när man klickar på bilden. Vad tycker du?

Kom igång med IKT i undervisningen!

De senaste åren har det utvecklats en mängd digitala verktyg som är webbaserade och användarvänliga. De kräver ingen nedladdning, inget kodande, inga installationer, inga kraftfulla datorer och inga långa och komplicerade teknikutbildningar, utan bara lite grundläggande digital kompetens. Kan du använda dig av e-post- och ordbehandlingsprogram, då kan du också snabbt och enkelt lära dig använda verktyg som Blogger, Wordpress, Wikispaces*, Mediawiki, Google Dokuments, Twitter, Facebook, etc. 

Utvecklingen i såväl grundskolorna som gymnasiet har gått mot att allt fler elever och lärare har fått allt bättre tillgång till datorer och internetuppkoppling. Samtidigt som det i högre studier och på arbetsplatser ställs allt högre krav på att studenterna respektive de anställda ska ha digital kompetens, för att de ska kunna söka information och sprida kunskaper vidare etc. 

Det har med andra ord blivit ett bra tillfälle att använda sig av digitala medier i undervisningen.


Precis som många andra lärare är jag nyfiken på hur jag kan utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik i min undervisning och jag vill därför pröva och utvärdera för mig nya digitala verktyg. Eftersom jag tror att vi lär oss bäst när vi har möjlighet att diskutera och utbyta idéer och tankar, är jag särskilt intresserad av utvecklingen av de sociala medierna. Hur kan jag utnyttja sociala medier i svenskämnet? Vilka verktyg passar bäst och hur passar de att användas?

* Wikispaces är det enda av de verktyg jag här nämner som saknar en artikel i Wikipedia. Kanske beror det på att Wikipedia bygger på verktyget Mediawiki, som är en konkurrent till Wikispaces? Verktyget är precis som Mediawiki en wiki, men jag tycker att Wikispaces är ett mer användarvänligt verktyg.

Lärdomar från kurs i Digital kompetens vid KTH

Nu börjar kursen närma sitt slut och jag tänkte kortfattat summera mina intryck av kursen. Sista inlämningsuppgiften är nämligen att vi ska ställa oss följande frågor:

• Vad förväntade jag att lära mig?
• Vad lärde jag mig egentligen? Mer eller mindre, och varför?
• Hur väl lärde jag mig allt detta?
• Vad är det nu som jag förstår/kan bäst av det jag lärt mig under kursens olika delar? Vad kan jag sämst?
• Så vad händer nu? Vad ser jag som "nästa steg" i mitt lärande?
• Vilka rekommendationer kan jag ge någon som funderar på att gå den här kursen?

Jag förväntade mig att jag skulle bli säkrare, mer medveten och mer rutinerad i mitt användande av digitala verktyg och det har jag blivit. Jag har lärt mig mycket och fått mycket praktisk träning.

Eftersom jag har fastnat för bloggverktyget - det lämpar sig så bra för mina behov i undervisningen i svenska på gymnasiet, är detta det verktyg jag lärt mig behärska bäst. Jag har även prövat Google dokuments och Wikispaces, men känner att jag fortfarande behöver pröva mig fram med dessa verktyg för att bli mer säker på deras potential. Varken mina elever eller jag har varit lika förtjusta i dessa verktygs möjligheter och detta beror delvis på att de inte lika väl svarar mot mina och mina elevers behov i skolan, men jag tror också att det beror på att jag inte riktigt lärt mig utnyttja dessas fulla potential. Jag behöver utforska dem mer och skapa uppgifter och arbetsförhållanden där man kan dra full nytta av att man kan skapa material tillsammans. En styrka är ju att man kan arbeta ihop oberoende av tid och rum. En svaghet är att man inte kan arbeta samtidigt med samma material om man inte sitter tillsammans och jobbar, för då riskerar man att förstöra varandras redigeringar. (Eleverna måste alltså komma överens med varandra så att de inte sitter hemma och jobbar med samma sida på Google dokuments eller på deras gemensamma wiki samtidigt.)

Kursmaterialet har varit mycket väl genomarbetat, kunnigt och intressant, och jag har lärt mig mycket av att gå igenom och bearbeta det för att passa mina syften och behov. Genom att följa kurskamraters arbeten har jag fått många värdefulla tips och inspiration. Kurskamraternas blogginlägg har blivit som konkreta exempel på kursens mer generella råd. 

Nästa steg för mig är att fortsätta utveckla min digitala kompetens genom att praktisera det jag lärt och fortsätta lära, allt eftersom nya behov och idéer uppstår. 

Jag tänker bli bra på det jag nu testat och som jag tror på och jag tänker fortsätta att nyfiket följa andra utbildares utveckling. Jag tänker försöka fortsätta följa kursmaterialets och mina kurskamraters utveckling och på så vis hoppas jag kunna hålla mig uppdaterad.

De som funderar på att gå kursen vill jag tipsa om att noga följa kurskamraternas bloggar och att kommentera dessa. Då blir studierna mycket mer lärorika, roliga och mer utvecklande! 


Lycka till!

En svensklärares baspaket

Nu håller jag och putsar på min slutredovisning i kursen LC100N Digital kompetens vid KTH. Här kommer en presentation av vad jag kommit fram till:



Kom gärna med tips och synpunkter!

Tack på förhand!

Först utvärdering, sedan redovisning

Ja, nu har jag fixat och donat med mitt projektarbete ett slag. Som vanligt när jag har många bollar i luften samtidigt, har jag svårt att veta vad som är nästa steg att ta. Vilket ska bli mitt nästa "konstnummer"?! För att komma på rätt spår har jag valt att göra en inventering: vad har jag gjort och vad har jag kvar att göra? 

Detta har jag gjort:

1. Jag har bestämt mig för vad jag vill undersöka och gjort en planering av projektarbetet:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/projektarbete-i-kursen-lc100n-digital.html

2. Jag har gjort en inventering av mina behov av digitala hjälpmedel:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/en-gymnasielarares-behov-projektarb-del.html

3. Jag har tittat på vad styrdokumenten säger om digital kompetens: 

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/vad-sager-styrdokumenten-om-digital.html

4. Jag har fördjupat mig i litteratur om digitala medier,

bland annat om hur man kan använda digitala verktyg för att skapa elevportfolios:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/digital-portfolio-i-skolan.html

och hur man kan använda bloggar och wikis i undervisningen:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/val-av-verktyg-projektarb-del-2_31.html

http://cwasteson.blogspot.com/2010/09/val-av-verktyg-projektarb-del-2b-wikis.html

5. och jag har jämfört och värderat några vanliga digitala verktyg och kommit fram till att jag vill använda bloggar som bas för det mesta av det som vi jobbar med,  wikis och Google Docs som komplement främst för samarbetsskrivande och träning i hur verktygen fungerar och till mina självrättande kortfrågor vill jag använda verktyget Testmoz:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/09/bloggar-eller-wikis-vad-ska-jag-valja.html
http://cwasteson.blogspot.com/2010/10/sjalvrattande-kortfragor.html

6. Jag har satt mina planer i verket och skapat bloggar och wikis och så har jag prövat Google docs tillsammans med elever.

De här länkarna kan du klicka på om du vill veta lite mer om vad vi gör i skolan:
NV08 läser Svenska B (en kursblogg med veckoplanering, information och uppgifter, med hjälp av kommentarsfunktionen kan eleverna också delta i diskussioner och svara på frågor)
Elever & lärare tipsar & diskuterar (en blogg där eleverna publicerar texter som de skrivit i grupp eller individuellt, bloggen används för att de lätt ska kunna läsa och kommentera varandras texter)
Vår egen wiki (i denna wiki har vi prövat att göra en materialbank med sådant material som inte är dagsfärskt och som man kan behöva hitta många gånger under sin gymnasietid, vi har också prövat på samarbetsskrivande)


Eleverna har även individuella bloggar (dessa bloggar använder de som ett slags portfolior, och så ger jag och utvalda kurskamrater respons på deras texter där).

Vad gäller google dokuments så har jag bara testat det en gång med en grupp elever. Detta behöver jag alltså utveckla mer i framtiden, men det har inte funnits utrymme för det i den kursen som jag jobbar med nu. Här har jag skrivit ett inlägg om mina än så länge magra erfarenheter:
http://cwasteson.blogspot.com/2010/06/google-docs-for-samarbete-och.html

Jag har successivt börjat bygga på en länksida som är tänkt att fungera som ett slags materialbank åt mig och mina elever:
Fröken Wastesons länksida.

7. Sååå ... nu borde det väl vara dags för utvärdering?! Eller har jag glömt något?

Oj, oj, oj. Detta tycker jag nog är den svåraste biten! Att utvärdera ett arbetssätt är inte lätt! Har du tips på frågor, sätt och/eller verktyg? Har du tips på vad man kan göra för att få så tillförlitliga resultat som möjligt? 


Eleverna har så mycket annat att göra nu i slutet av min kurs (det nationella provet i svenska tar massor av tid) och i slutet av terminen (alla lärare tycks nu vilja ha slutredovisningar på olika projekt - trots att inte alla kurser slutar till jul ) att jag inte kan förvänta mig att de ska ställa upp på långa intervjuer eller enkäter. Min utvärdering måste alltså vara såväl informationsrik som kort, tydlig och snabb att genomföra.


Jag är tacksam för all hjälp jag kan få!