söndag 28 april 2013

Varför pedagogisk dokumentation?

I sin bok Varför pedagogisk dokumentation? (1997) hävdar Hillevi Lenz Taguchi att pedagogisk dokumentation är en effektiv metod för lärare och elever att utvecklas. Det låter väl intressant? Utvecklas vill vi ju alla.

Vad ska dokumenteras och hur?

Lärares och elevers arbete i skolan dokumenteras. Detta kan ske på många olika sätt. Elevers målningar kan sättas upp på väggarna, lärarna kan anteckna vad eleverna säger när de arbetar kring ett projekt, kollegor kan besöka varandras verksamheter och klassrumssituationer kan filmas. Man kan även dokumentera elevernas prov och muntliga redovisningar. Syftet med dokumentationen är att den ska tydliggöra vad vi håller på med i skolan.

Framsidan på Lenz-Taguchis bok Varför pedagogisk dokumentation? 
Vad gör metoden ”pedagogisk”?

Dokumentationen används som underlag för utvärdering, reflektion och planering av det fortsatta arbetet i skolan. Lenz Taguchi skriver att om elever och pedagoger medvetet reflekterar kring vad de gör och vad det får för konsekvenser, kan de ta makten över sin egen utveckling. Det kan i större utsträckning bli som de vill att det ska bli.

Metodens styrka

Det är svårt och tar tid att förändra sina tänkesätt och beteenden. Ett vanligt sätt att försöka få igång en utveckling i skolan är att skriva nya styrdokument för verksamheten och att skicka lärarna på fortbildning. Lenz Taguchi hävdar att ett sådant traditionellt ”uppifrån-och-ned”-perspektiv sällan leder till några förändringar i verksamheten. Pedagogisk dokumentation har däremot ett ”ner-ifrån-och-upp”-perspektiv. Därmed har metoden större möjlighet att leda till nya och förbättrade arbetssätt.

Vill du veta mer?

Taguchi, Hillevi Lenz. Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till skolans arbete, Stockholms universitets förlag, 2008.

fredag 19 april 2013

Wikipedia i skolan

I dag har vi studiedag på Österlengymnasiet och vi ska prata om Wikipedia i skolan och om appar till både Apple och Android.

Susann Bengtsson och jag börjar med Wikipedia och här kommer vår presentation:

 

https://docs.google.com/presentation/d/1MlXbpMwu3c04U8YOuSxxb2c5v5ySRTzMcxYdUMNDKy0/pub?start=false&loop=false&delayms=3000

onsdag 17 april 2013

Intressant läsning om Wikipedias tillförlitlighet

WikipediaKan man lita på Wikipedia?

Ett wikisvar på denna fråga kan du få här: http://sv.wikisource.org/wiki/
S%C3%A5_fungerar_Wikipedia/
Vanliga_och_ovanliga_fr%C3%A5gor
#Kan_man_lita_p.C3.A5_
Wikipedia.3F

Man kan förhålla sig skeptisk till att det är en wikipedian som själv besvarar frågan -  för visst är vi "källkritiska"?! - men det är ett bra svar, så det är väl värt att läsa.

Vad tycker elever att det finns för problem och möjligheter med Wikipedia? Några svar kan du läsa här:  http://sp10.skolbloggen.se/2013/02/10/wikipedia-som-kalla/

tisdag 9 april 2013

Festtal

Shimoe Wedding Party
Det är en ära att få hålla tal på en nära
väns bröllop, men håll det kort
så att inte maten kallnar
eller glassen smälter bort. 
Precis innan terminen slutar vill jag att mina elever i svenska C ska träna hyllningstal. Det kan vara det tal de planerar hålla när de själva eller någon annan tar studenten eller examen, när någon av deras föräldrar firar en stor födelsedag eller någon gifter sig. De kan också få fabulera fritt. Jag skriver "festtal" som rubrik för uppgiften, men talet behöver faktiskt inte vara festligt. Det kan också vara ett tal i samband med någon mer sorglig händelse, så som en begravning eller en avskedsfest av något slag.

Här kommer min uppgift till eleverna ...

När du ska hålla ditt tal ska du börja med att berätta förutsättningarna för oss, så att vi t ex vet om vi är bröllops- eller begravningsgäster:
  • Vilka ska lyssna? (T ex stort sällskap och alla åldrar, hela svenska folket, de mest passionerade ornitologerna på Österlen, de närmast sörjande?)
  • Var är vi? (T ex hemma hos någon, i en stor aula, hyrd festlokal?)
  • Vad har hänt? (T ex någon har fått ett pris eller tagit examen, någon fyller år eller har bjudit på middag, någon gifter sig eller har dött?)
  • Vilket är ditt syfte med talet? Tänk gärna på alla dina syften och var noga med att lägga särskild vikt vid ditt viktigaste syfte! (T ex roa, oroa, sprida god stämning, få andra att förstå hur bra värden eller värdinnan är, själv framstå som sympatisk och intelligent?)
Talet ska vara 1-3 min långt. Här kan du se hur långt det är:  http://talakuten.files.wordpress.com/2011/09/bild-3.png


När du bestämt förutsättningarna ska du fundera över hur du ska dra nytta av dem för att uppnå ditt syfte.


Talet ska fokusera på den som är festens huvudperson
Talet ska handla om "festobjektet", orsaken till varför ni samlats. Är det din egen fest så ska du fokusera på varför du är så glad över att gästerna har kommit och hur mycket de betyder för dig. Det är helt ok att berätta att man är tacksam över att få chansen att säga några ord, men sätt inte dig själv i centrum. Det gäller att vara finkänslig, lagom personlig (interna skämt funkar inte) och lagom fräck. Humor är bra, men var försiktig med ironi. Tänk på att det inte får verka som om du klankar ner på andra, samtidigt som du själv vill framstå som störst, bäst och vackrast. Istället ska det, senast i ditt tals slutkläm, tydligt synas hur mycket dessa människor betyder för dig (så att åhörarna uppfattar din uppskattning, trofasthet och ödmjukhet). Tänk på vilken känsla du vill förmedla och se till att den känslan blir tydlig.


Berättelser fängslar, liknelser och citat kan vara tänkvärda 
Låt som sagt festens huvudperson också bli talets huvudperson. Ska du alltså hålla tal för din bror som gifter sig så kan du gärna berätta någon eller några anekdoter ur hans liv. Tänk på att utnyttja detaljer. Detaljer gör beskrivningarna mer levande. Andra strategier kan vara att göra träffande liknelser eller utnyttja citat. Talet måste inte vara roligt, utan det kan t ex skapa stämning och visa vilken härlig människa han är. Bjuda gärna på dig själv och dina egna misstag. Se bara till att inte förlora fokus på den andra personen.


Röd tråd
Bestäm dig redan från början för vad du vill ha sagt med ditt tal. Tänk dig att du sedan ska hitta sätt att illustrera detta på. Ta gärna inspiration från hur du byggde upp din debattartikel. T ex: "Tes: min storebror är en mycket omtänksam och klok människa (och jag hoppas och tror att han kommer att bli lycklig i sitt äktenskap)". Hur har han visat att han är omtänksam och klok? Tre exempel.


Jobba särskilt med inledningen och avslutningen Försök gärna att få till en intresseväckande inledning och en lite känslomässig avslutning.

Tips på vidare läsning på hemsidor:

(använd listan för att checka av att du verkligen har en intresseväckande inledning, håller det kort, ... avslutar med en claptrap o s v och dra gärna nytta av de konkreta förslagen i den så kallade lathunden i punkt 9)
Svenska retoriksällskapet:  http://www.retoriksallskapet.se/Festtal.htm
Läxhjälp:  http://xn--lxhjlp-buad.nu/guider/skriva-och-halla-tal/ (lägg också märke till de guiderna: samla in fakta, skapa, memorera och framföra)





onsdag 20 mars 2013

Att skriva akademiskt

I dag är det ofta smidigt att läsa universitetskurser på distans. Därför har jag nyligen kunnat läsa en kurs på 7½ poäng i akademiskt skrivande vid Linnéuniversitetet.

Som kursens plattform användes Moodle och kursens material var pedagogiskt och systematiskt upplagt, så att man lätt kunde ta sig fram steg för steg. Det gillar jag.

Första föreläsningen fanns både i form av en film med en PowerPoint som läraren talar till. Dessutom fanns samma PowerPoint bifogad i kursmaterialet.


Kursens lärare var Anna Pappinen och i första föreläsningen redogjorde hon för vad som kännetecknar det akademiska skrivandet.

När man skriver akademiska texter ska man tänka på att vara:
  • saklig (man håller sig till fakta - vad man tror sig veta - i motsats till fiktion)
  • objektiv (man skriver opersonligt och utan tilltal till läsaren, denna punkten är jag dock lite skeptisk till, för den leder ofta till träiga och tråkiga texter utan att de för den skull blir det mer objektiva i betydelsen att de inte är vinklade eller att de är ofärgade av fördomar och andra förutfattade meningar)
  • precision (man definierar begrepp och är tydlig och noggrann)
  • koncentrerad (man håller sig till saken, skriver rakt på sak)
  • effektiv (man använder sig av innehållstunga ord, t ex skriver damcykel istället för fordon)
  • formfast (man har en tydlig struktur och gör så att texten blir lättöverskådlig)
  • formell och korrekt vad gäller språket (man följer de skriftspråkliga konventionerna)
  • kritiskt tänkande och kritisk granskning (man är undersökande och ifrågasättande)
Dessutom ska man tänka på att akademiska texter ska vara:
  • självbärande (man ska kunna läsa och förstå dem, utan att behöva ha läst allt bakgrundsmaterial som använts till studien och utan att behöva ställa frågor till författaren)
  • mottagaranpassade både vad gäller innehållet och formen (man ska ta hänsyn till vilka som ska läsa dem, vilka förkunskaper och intressen som dessa personer har)
  • bygga vidare på andras texter (man tar reda på vad andra redan skrivit i ämnet och redovisar detta som ett slags bakgrund ens sin egen studie, detta innebär att man refererar och citerar från andras texter och att man har en källförteckning)
Vilka regler tycker du är särskilt viktiga när du skriver akademiska texter?

fredag 15 februari 2013

Blivande Wikipedianer?

Bild på Sophie Österberg (WMSE)
CC-BY-SA-3.0, via Wikimedia Commons.
I dag har vi haft en inspirerande och energigivande utbildningsdag kring hur man kan använda Wikipedia i undervisningen. Vi hade besök av Sophie Österberg från Wikimedia som gav tips, konkreta övningar och hjälp och på bara 3 timmar blev vi näst intill flygfärdiga.

Framför allt bekantade vi oss med uppslagsverkets olika funktioner och materialet i "Nybörjarkursen"  http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Nyb%C3%B6rjarkurs och vi tittade både på hur det funkar tekniskt och hur man tänker filosofiskt.

Susbengt och Cwasteson leker i sina sandlådor på Wikipedia. Därefter skapade vi användarsidor och egna sandlådor där vi lite trevande började bygga på något som har potential att så småningom bli fantastiska sandslott (man måste ju våga drömma, eller hur?!) och till slut kollade vi in varandra. Här kan ni hitta ett exempel på en användarsida och en sandlåda.

Sophie Österberg berättade att på Wikipedia finns ...
  • ca 200 aktiva medlemmar som går in och redigerar någon/några gånger i månaden,
  • ca ca 3000 användare som gör något per månaden, och 
  • ca 98 administratörer som jobbar ideellt med att granska, ge tips, plocka bort klotter och blockera användare som missköter sig
och hon visade en "wikistream" där man i realtid kunde följa allt som sker på alla Wikipedia i världen. Oj, vad det händer mycket hela tiden! Och vad spännande att på det här viset kunna få ett slags överblick över "världens största grupparbete"!

På Wikimedia commons hittar du denna fina illustration av Wikikärlek:  http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikilove_not_war.png
Något som Sophie Österberg betonade särskilt var Wikikärleken. Om denna kärlek du läsa här:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikik%C3%A4rlek.

Vackert, eller hur?!

Mer om grundtankarna bakom Wikipedia kan du läsa här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Grundprinciperna.

tisdag 5 februari 2013

Övning i källkritik och läsförståelse

Källkritik och läsförståelse behöver man träna i alla ämnen och någonstans måste man börja. Jag prövar att använda dessa och liknande frågor på utvalda artiklar när elever ska jobba med informationssökning och källkritik. 

Hur gör du?

Läs denna artikel: 

Diskriminering av flickor
I flera delar av världen anses flickor mindre värda  
Många flickor i världen, framför allt i utvecklingsländer, går ett svårt liv till mötes. Redan innan de föds är flickorna ofta diskriminerade och orättvisorna fortsätter sedan för många genom hela livet. I vissa länder, exempelvis Indien och Kina, är det vanligt med tester som talar om könet på fostret, för att göra det möjligt att välja bort en flicka genom abort. 
som du hittar på http://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor och svara på följande frågor: 
a) Vad betyder ordet diskriminering?
b) Källkritik: Vilka står bakom sidan? Vad är det för organisation? Vilket är syftet med organisationen? Anser du att källan är trovärdig? Motivera!
c) Sammanfatta: Vad handlar texten om? Dra nytta av rubrikerna för att komma ihåg vad texten innehöll. Berätta kortfattat stycke för stycke: 1) berätta övergripande kring diskriminering av kvinnor 2) berätta kortfattat om diskriminering på grund av traditioner 3) berätta kortfattat om diskriminering vad gäller utbildning 4) berätta kortfattat om diskriminering vad gäller hälsa och 5) berätta kortfattat om diskriminering vad gäller äktenskap och barnafödande.  
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...