Kroppsspråket spelar roll!

Vårt kroppsspråk speglar hur vi känner oss, men det påverkar också hur vi mår. Påverkan sker på båda håll. När vi mår bra så ler vi, men även fejkade leenden får oss att må bättre. Dessutom påverkar vårt kroppsspråk hur andra uppfattar oss.

Amy Cuddy gjorde ett experiment på studenter för att se om man kunde få elever att ta mer plats i klassrummet och på så vis också få dem att känna sig mer kraftfulla, delta mer aktivt i undervisningen och på sikt få högre betyg.

Cuddy visar hur högstatus-poser ger självkänsla, mod, lägre stresskänslighet och bättre abstrakt tänkande, medan lågstatus-poser ger motsatsen och hennes råd är "fejk it till you make it!" eller ännu hellre "Fejk it till you become it!".


http://www.ted.com/talks/amy_cuddy_your_body_language_shapes_who_you_are.html



Visst låter det rimligt att tro att det inte bara är psyket som påverkar kroppsspråket utan att påverkan även kan ske på andra hållet och i så fall innebär det att vi med hjälp av vårt kroppsspråk kan bli tryggare, smartare och lyckligare. Då är väl detta något vi kan och bör träna med våra elever?

Ett sätt att börja detta på skulle kunna vara att göra eleverna medvetna om sina egna kroppspråk och att tillsammans pröva typiska starka respektive svaga positioner utifrån Amy Cuddys bilder:

Kanske skulle vi också kunna uppmuntra varandra att använda oss av högstatusposer under en hel skoldag och diskutera hur vårt kroppsspråk kan påverka oss i olika skolsituationer.

Festtal

Det är en ära att få hålla tal på en nära
väns bröllop, men håll det kort
så att inte maten kallnar
eller glassen smälter bort. 

Precis innan terminen slutar vill jag att mina elever i svenska C ska träna hyllningstal. Det kan vara det tal de planerar hålla när de själva eller någon annan tar studenten eller examen, när någon av deras föräldrar firar en stor födelsedag eller någon gifter sig. De kan också få fabulera fritt. Jag skriver "festtal" som rubrik för uppgiften, men talet behöver faktiskt inte vara festligt. Det kan också vara ett tal i samband med någon mer sorglig händelse, så som en begravning eller en avskedsfest av något slag.

Här kommer min uppgift till eleverna ...

När du ska hålla ditt tal ska du börja med att berätta förutsättningarna för oss, så att vi t ex vet om vi är bröllops- eller begravningsgäster:

• Vilka ska lyssna? (T ex stort sällskap och alla åldrar, hela svenska folket, de mest passionerade ornitologerna på Österlen, de närmast sörjande?)
• Var är vi? (T ex hemma hos någon, i en stor aula, hyrd festlokal?)
• Vad har hänt? (T ex någon har fått ett pris eller tagit examen, någon fyller år eller har bjudit på middag, någon gifter sig eller har dött?)
• Vilket är ditt syfte med talet? Tänk gärna på alla dina syften och var noga med att lägga särskild vikt vid ditt viktigaste syfte! (T ex roa, oroa, sprida god stämning, få andra att förstå hur bra värden eller värdinnan är, själv framstå som sympatisk och intelligent?)

Talet ska vara 1-3 min långt. Här kan du se hur långt det är:  http://talakuten.files.wordpress.com/2011/09/bild-3.png

När du bestämt förutsättningarna ska du fundera över hur du ska dra nytta av dem för att uppnå ditt syfte.

Talet ska fokusera på den som är festens huvudperson

Talet ska handla om "festobjektet", orsaken till varför ni samlats. Är det din egen fest så ska du fokusera på varför du är så glad över att gästerna har kommit och hur mycket de betyder för dig. Det är helt ok att berätta att man är tacksam över att få chansen att säga några ord, men sätt inte dig själv i centrum. Det gäller att vara finkänslig, lagom personlig (interna skämt funkar inte) och lagom fräck. Humor är bra, men var försiktig med ironi. Tänk på att det inte får verka som om du klankar ner på andra, samtidigt som du själv vill framstå som störst, bäst och vackrast. Istället ska det, senast i ditt tals slutkläm, tydligt synas hur mycket dessa människor betyder för dig (så att åhörarna uppfattar din uppskattning, trofasthet och ödmjukhet). Tänk på vilken känsla du vill förmedla och se till att den känslan blir tydlig.

Berättelser fängslar, liknelser och citat kan vara tänkvärda 

Låt som sagt festens huvudperson också bli talets huvudperson. Ska du alltså hålla tal för din bror som gifter sig så kan du gärna berätta någon eller några anekdoter ur hans liv. Tänk på att utnyttja detaljer. Detaljer gör beskrivningarna mer levande. Andra strategier kan vara att göra träffande liknelser eller utnyttja citat. Talet måste inte vara roligt, utan det kan t ex skapa stämning och visa vilken härlig människa han är. Bjuda gärna på dig själv och dina egna misstag. Se bara till att inte förlora fokus på den andra personen.

Röd tråd

Bestäm dig redan från början för vad du vill ha sagt med ditt tal. Tänk dig att du sedan ska hitta sätt att illustrera detta på. Ta gärna inspiration från hur du byggde upp din debattartikel. T ex: "Tes: min storebror är en mycket omtänksam och klok människa (och jag hoppas och tror att han kommer att bli lycklig i sitt äktenskap)". Hur har han visat att han är omtänksam och klok? Tre exempel.

Jobba särskilt med inledningen och avslutningen Försök gärna att få till en intresseväckande inledning och en lite känslomässig avslutning.

Tips på vidare läsning på hemsidor:

Talakuten:  https://talakuten.wordpress.com/tips-kul-tal/

(använd listan för att checka av att du verkligen har en intresseväckande inledning, håller det kort, ... avslutar med en claptrap o s v och dra gärna nytta av de konkreta förslagen i den så kallade lathunden i punkt 9)

Svenska retoriksällskapet:  http://www.retoriksallskapet.se/Festtal.htm

Läxhjälp:  http://xn--lxhjlp-buad.nu/guider/skriva-och-halla-tal/ (lägg också märke till de guiderna: samla in fakta, skapa, memorera och framföra)

Kroppsspråket

Jag vill tipsa om det här filmklippet på ur.se som handlar om betydelsen av vårt kroppsspråk  http://www.ur.se/Produkter/171567-Tala-ut!-Kroppen-avslojar-allt

Intressant är bland annat hur Barbro Fällman poängterar:

• att vi behöver hitta våra naturliga gester, 
• att det vi säger (budskapet) ska speglas i våra gester och 
• att vi ska öva i förväg (bestämma vilka gester vi ska använda när) så att vår nervositet inte riskerar att förstöra vårt naturliga kroppsspråk.

Längre fram i filmen får vi tips av Sissela Kyle att vi ska visualisera inte bara vad vi ska säga där och då när vi ska hålla talet, utan också tänka igenom hur vi kommer in i rummet (eller fram till tavlan/scenen), d v s hur vi gör den där entrén och inledningen. Vi måste också tänka igenom hur vi ska sluta på ett bra sätt.

Tips: Planera alltså allt du ska göra från det att du börjar gå fram för att ta plats inför dina åhörare till slutet då du går och sätter dig igen.

Kyle ger också ett läckert råd i slutet av mötet med journalisten, ett råd som jag tror att de flesta av oss har nytta av att ta till oss. Vilket det är får ni se själva. ;-)

I slutet av filmen får ståuppkomikern Simon Garshasebi ett knepigt uppdrag: han ska framföra sina ståupp-skämt utan att använda sig av sitt kroppsspråk. Svårt va? Han känner sig vingklippt och även om han klarar det galant, så blir det av naturliga skäl inte hans bästa ståupp-kväll.

Hur kan vi hjälpa våra elever med deras talängslan?

Tala öppet med dina elever om talängslan, är Hans Gunnarssons råd till lärare i boken Lärarens retorik (2012). Det känns lättare och mer avspänt när det blir tydligt att talängslan inte bara är något som osäkra och dåliga talare känner, utan vi blir alla mer eller mindre nervösa mer eller mindre ofta när vi på olika sätt ska göra våra röster hörda. Att få chansen att bli lyssnad till, att få uppmärksamhet, är både lockande och skrämmande.

En del elever känner sig som bilden "Super Nervous"
på flickr CC (by, nc,sa) av Andres Thor, när de ska göra
muntliga framföranden för klasskamrater och lärare.

Nästa steg, efter bekräftelsen "vi blir alla nervösa", är att prata om varför vi blir det och hur man kan minska sin nervositet. Nervositeten består i att vi reagerar som att vi utsatts för fara vilket gör att vi får en adrenalinkick. Adrenalinet är tänkt att stärka oss i vår flykt eller vår kamp och litet nervositet är bra genom att öka vår prestationsförmåga och göra oss mer fokuserade, men blir vi för stressade så kan allt låsa sig.

Gunnarsson framhåller särskilt fyra skäl till talängslan:

1. eleven har för höga krav på sig själv
2. eleven får en känsla av att sakna kontroll
3. eleven känner sig skild från gruppen och 
4. eleven är rädd för att göra bort sig.

Här kommer några sätt att skapa goda förutsättningar för sina elever:

1. Hjälp eleverna att inse att de inte är ensamma i sin nervositet.
2. Börja med enkla och opretentiösa övningar.
3. Ge mycket beröm och applåder inom gruppen. Skapa övningar och situationer där det blir självklart att peppa varandra.
4. Ge goda möjligheter till förberedelser när de får lite större uppgifter. Se till att de får tillräckligt med tid och hjälp dem genom att visa hur man förbereder och lägger upp ett tal. Detta hjälper dem att känna att de har kontroll.
5. Hjälp till att ta ansvar för att tekniken i klassrummet fungerar. Tipsa gärna elever att ta med sig rekvisita som de kan visa upp eller att de kan dra lite nytta av tekniken. Visar de upp saker, bilder, filmklipp eller lite viktiga punkter med hjälp av en projektor så avleder det åhörarnas blickar och de kan känna sig mindre "uttittade".
6. Uppmuntra eleverna att se sitt tal som en ära och en utmaning. 
7. Uppmuntra eleverna att i förväg föreställa sig publiken som positiv och vänligt inställd och att under talet gärna ha extra ögonkontakt med särskilt positiva personer.
8. Filma gärna eleverna. Då kommer många elever att märka att de inte ser så nervösa ut som de kände sig.
9. Ordna så att eleverna får tid att prata och få frågor efter sitt tal så att de känner att de som lyssnat har hängt med och är intresserade och så att de får en chans att lägga till saker de kanske glömt eller känner inte riktigt kom fram i deras tal.

Lycka till! 

Lyssnandets svåra men viktiga konst

Kapitel 2 i Hans Gunnarssons bok Lärarens retorik (2012) handlar om lyssnandet. Både som talare och som åhörare behöver du tänka på att det är en svår konst att lyssna. Mycket måste stämma, för att det ska gå bra. Gunnarsson skriver att:
1) De som ska lyssna måste vara beredda.
2) Deras hjärnors överkapacitet bör inte få dem att börja tänka på annat.
3) Det får inte finnas yttre störningar.
4) Vi bör ha rätt attityd.

Gunnarssons råd är att man som talare inte ska börja förrän man har åhörarnas uppmärksamhet. Själv brukar han inleda sina lektioner med "Kan jag få uppmärksamhet, intresse och välvilja!" Och det kan säkert vara ett smart sätt för en retoriklärare att börja på. På så vis hamrar han nämligen in budskapet om tre av talekonstens viktigaste viktiga byggstenar.

Att hålla kvar lyssnarnas uppmärksamhet är inte lätt. Våra hjärnor fungerar så att vi snabbt sållar ut den information vi behöver och den vi tror ska komma och sedan slappnar vi av och börjar tänka på annat, t ex vad vi precis har gjort eller ska göra.

Vill vi att våra lyssnare inte ska missa viktiga delar i vårt tal så bör vi särskilt markera dessa. Vi kan till exempel tydligt signalera vår struktur i talet med hjälp av så kallat metaspråk i stil med "Jag tänker inleda min presentation med att ... och fortsätter sedan med att ... Avslutningsvis kommer jag att ..." och sedan kan man i talet fortsätt i samma stil med "Ett argument för detta är", "Det mest intressanta med detta är" eller "Sammanfattningsvis innebär detta att". På så vis kan den lyssnare som kommit av sig lite snabbt åter komma med på banan.

Ett ännu mer effektivt sätt att få uppmärksamhet är att vara personlig. Berättar du en anekdot-särskilt om historien är självupplevd - så blir åhörarna nyfikna på vad du har att berätta.

Om det förekommer yttre störningar så försök att åtgärda dem först. Alla förlorar på det om du försöker låtsas som att störningarna inte finns. Inre störningar är så klart svårare att upptäcka och åtgärda. Om du märker att det är många som är okoncentrerade så kan du fråga dem om det är något som bekymrar dem eller som de vill ta upp innan ni sätter igång. Får de tala av sig lite har de efteråt ofta lättare för att koncentrera sig på det du har att berätta.

När vi förbereder våra presentationer bör vi ha i åtanke att vår attityd (både som talare och som lyssnare) påverkar hur lätt eller svårt det är att lyssna och verkligen förstå Varandra. Attityden påverkas av vad vi tycker om talaren respektive vad talaren tycker om åhörarna och vad vi tycker om ämnet, ordvalet och kommunikationssituationen.

Jag tror att vi som lärare bör tala en hel del med våra elever om lyssnandes svåra konst. Vi kan betona hur stor nytta man har av att vara en god lyssnare, vad som kännetecknar en god lyssnare och hur man kan träna upp sin förmåga.

I slutet av kapitlet citerar Gunnarsson en välfunnen liknelse som gjorts av Plutarchos. Den är så tydlig och användbar när vi vill förklara lyssnandets betydelse för våra elever att jag här vill citera den:

Nu är det många som tror att det är talaren som ska arbeta och inte åhöraren. Man tycker att det är bara i sin ordning att talaren infinner sig med en väl genomtänkt och förberedd föreläsning medan åhörarna störtar in oförberedda och utan åtanke på sina skyldigheter och slår sig ner ungefär som till ett dukat bord i avsikt att njuta av tillvaron medan någon annan arbetar för dem. Naturligtvis har även på en middagsbjudning en väluppfostrad gäst vissa skyldigheter. Än mer gäller detta emellertid åhöraren av en föreläsning. Han är deltagare i föreläsningen och talarens medarbetare. (Utdrag ur Rethorica Scandinavica 14, 2000 via Gunnarsson 2012, s 25).

Vad behöver vi för att bli bra talare?

I Lärarens retorik berättar Hans Gunnarsson (2012, s 13) att det finns fem faktorer som gör en bra talare:

1) Ha medfödd talang
2) Ha kunskap om retorikens teorier
3) Öva mycket
4) Ha ämneskunskaper
5) Kunna lyssna av och anpassa sig till publiken för att bli respekterad och få en vänligt inställd publik.

Har vi underskott på en faktor kan vi kompensera med hjälp av de övriga.

I mitt nästa inlägg, om lyssnandets svåra konst, skriver jag om saker man kan tänka på för att få publiken att fokusera på ens innehåll och budskap:  http://cwasteson.blogspot.se/2013/01/lyssnandets-svara-men-viktiga-konst.html

Ännu mer retorik på Utbildningsradion

På Utbildningsradion finns nu en intressant programserie med rubriken "Pedagogens retorik" och den handlar om vad fyra lärare, som arbetar i allt från lågstadiet till gymnasiet, får lära sig av Tina Kindeberg som är docent i både retorik och pedagogik.

Tina Kindeberg, docent i retorik och pedagogik, utbildar lärare 

i Utbildningsradions serie "Pedagogens retorik".

Programmen är på knappt en halvtimme vardera med rubrikerna
"Lära för livet" 
"Lärarens undervisningsansvar"
"Den muntliga relationen"
"Dialogen i klassrummet"

och på webbplatsen kan man även läsa intervjuer på de berörda lärarna och få tips på fler klipp som handlar om retorik:  http://www.ur.se/Tema/Ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Pedagogens-retorik

Social kompetens innefattar att man ska fungera i grupp, 

man ska kunna något och man ska kunna uttrycka det.

Vi måste utveckla elevernas kommunikativa färdigheter. Detta är nämligen en viktig del i deras sociala kompetens. Tina Kindeberg framhåller även att det är först när vi kan något som vi blir nyfikna och kreativa och vågar och kan tänka på lite nya sätt.

På denna sida hittar du en ordlista över ord och begrepp som Tina Kindeberg använder i Utbildningsradions serie och denna lista är intressant att titta närmre på om man anser att Kindeberg har en poäng när hon hävdar att lärare behöver ha ett gemensamt språk kring sitt yrkesutövande.

TED och retoriken

Att studera retoriken på TED-föreläsningar är en jättebra idé som jag hittade på David Phillips blogg. Phillips är annars kanske mest känd för sin kampanj "Death by PowerPoint", men han har fler strängar på sin lyra och hans blogg är inspirerande. Den blir därför helgens lästips.

http://www.presentationsteknik.com/basta_presentationsteknik_pa_ted/

Trevlig helg!

UR bjuder på massor av retorik: den som inte passar på är antingen redan en Cicero eller kommer aldrig att bli det

UR satsar på Retorik och nu finns det massor av material på nätet för såväl lärare som små och stora elever:

http://www.ur.se/Tema/Retorik

http://www.ur.se/skolanu/Kompetensutveckling/Retorik/

http://www.ur.se/Produkter?q=retorik

http://www.ur.se/Tema/Retorik/Retorikprogram

Jag har gått en kurs vid Halmstad Högskola för Hans Gunnarsson och jag sover sedan dess med hans bok Vältalaren under huvudkudden. Därför blev jag glad över att hitta följande klipp på UR.Play:  http://urplay.se/159849

I filmen tipsar han om att man ska tänka på att skapa: Uppmärksamhet, Intresse och Välvilja och så ingjuter han mod och hopp hos den som känner att han eller hon inte är en "Talare" - det går att lära sig!

Dessutom ger han en mängd tips på konkreta retorikövningar som man kan jobba med i skolan och trycker på att man ska försöka få eleverna att slappna av och våga genom att betona det lekfulla, spontana och prestigelösa. Försök gärna att avsluta övningarna vid samma träff som de introduceras, så att eleverna inte behöver våndas mellan träffarna.

Jag blev också glad över att få ett mejl från Gunnarsson om att hans nya bok Lärarens retorik nu är färdigskriven:  http://www.liber.se/Hogskola/Lararutbildning-och-pedagogik/Pedagogik/Allman-pedagogik/Lararens-retorik/.  Den är jag sugen på att läsa!

Tänk vad det är bra med Internet!

Hur är en bra ledare?

I torsdags fick Österlengymnasiets elever lyssna på och ställa frågor till Karin Brunsson, docent i företagsekonomi, och journalisten Agneta Nordin kring ämnet "100 år av management- och ledarskapsidéer". Så här presenterades dagen av Forskningsnätet Skåne (som arrangerat dagen i samarbete med Österlengymnasiet):

Människor har i alla tider försökt organisera sig för att lösa olika uppgifter effektivt. Men att tänka ut sammanhängande system för att styra och leda organisationer är ganska nytt. Det började på allvar först vid förra sekelskiftet, när den moderna industrialismen kommit en bra bit på väg. 

Många idéer om management och ledarskap har sedan dess sett dagens ljus och debatten om dem har tidvis varit het. Vi är alla påverkade av sådana idéer – ibland utan att vara medvetna om det – och då inte bara som anställda eller chefer i företag utan också som elever, lärare eller rektorer i skolan, patienter och personal i vården eller spelare och tränare i fotbollslaget. Ett exempel bland många är den just nu så populära idén om det personliga entreprenörskapet – att var och en helst ska fungera som sin egen ledare och ta ett stort eget ansvar för lärande eller yrkesverksamhet. 

I samtalet mellan Karin och Agneta presenteras och analyseras några huvudlinjer i myllret av management- och ledarskapsidéer som utvecklats sedan 1900-talets början. 

Karin Brunsson forskar om management- och ledarskapsidéer och är som sagt docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet. 

Agneta Nordin är journalist och radioproducent. Just nu är hon aktuell med P1-serien Retorik. Delar av den mycket lyssningsvärda retorik-satsningen har jag skrivit mer om här:
http://cwasteson.blogspot.se/2011/12/retrorikprofessor-anders-sigrell-har.html 

Uppgift: Som förberedelse inför föredraget och det efterföljande seminariet hade Karin Brunsson förberett frågor till oss att jobba med. De var väldigt bra, så jag skickar med dem här.

1. Under ganska lång tid har man talat om att organisationer behöver starka ledare. Bland annat statsminister Fredrik Reinfeldt brukar anklagas för att han mest åker omkring och lyssnar; han visar inget ledarskap.

Varför behövs det ledare? Vad blir bättre om ledarna är ”starka”? Hur resonerar de som klagar på att Fredrik Reinfeldt inte uppträder som ledare?

2. Det talas ofta om att ledare har stor auktoritet, till och med utstrålning. De har lätt för att göra människor entusiastiska för sina egna idéer.

Kan det finnas några faror förknippade med starkt ledarskap? Är det t.ex. bra om människor gör som de blir tillsagda? Vad kan hända om de inte gör som de blir tillsagda? Vill människor att deras chefer – eller lärare – eller föräldrar – eller mostrar – ska uppträda som ledare?  Varför – eller varför inte?

3. Kan ledare leda vilka verksamheter som helst, även verksamheter som de inte förstår sig på?

Anta att en tandläkare blir rektor. Fungerar det, om tandläkaren har goda ledaregen­skaper? Kan en lärare med goda ledaregenskaper leda verksamheten i ett stort bageri? Kan en skådespelare leda ett it-företag?

4. Tänk på en situation där du tycker att det fanns en tydlig ledare.

Vad hände? Hur betedde sig ledaren? Hur betedde sig de andra som var med? Om du själv hamnar i en liknande situation någon gång i framtiden – kommer du att fungera som ledare eller som en som låter sig ledas? Kommer du att ändra på någonting jämfört med den situation du först tänkte på?

***

Agneta Nordin inledde temaeftermiddagen genom att berätta lite om ledare i hennes vardag och visade på så vis att det här med ledarskap minsann inte är okomplicerat. Till exempel kan även demoniska ledare nå goda resultat.

Därefter ställde Karin Brunsson flera tankeväckande frågor och visade sig riktigt styv på tankeläsning (tänk att även när vi får helt öppna frågor, så svarar vi ganska lika). När Brunsson bad oss tänka på en "ledare" så tänkte ingen på de välkända kvinnor som Brunsson tog upp i sin presentation: Heliga Birgitta, Moder Teresa, Florence Nightingale, Mona Sahlin ... Jag tror över huvudtaget inte att det var särskilt många som tänkte på en kvinna. Inte heller var det många som tänkte på någon av våra allra största religiösa ledare.

Fler intressanta tankar från hennes föreläsning kommer upp i bildspelet nedan.

Efter ungefär halva tiden fick publiken tillfälle att ställa frågor och föreläsningen övergick till en intervju eller ett samtal mellan Agneta Nordin och Karin Brunsson.

Temaeftermiddagen avslutades med att specialintresserade elever och lärare deltog i ett seminarium som kom att handla en hel del om företagande och ledarskap. Mycket intressant! Dessutom verkade eleverna känna att det är lättare att ställa frågor och diskutera i ett mindre sällskap.

Under tiden höll våra utbyteselever från Kerpen en redovisning i biblioteket kring kulturskillnader mellan Tyskland och Sverige.

Synd att man inte kan vara på flera ställen samtidigt. Samtidigt är det härligt att det är full fart på Österlengymnasiet!

Här kommer ett bildspel från dagen:

Utbildningsradion satsar på retorik

Utbildningsradion har i år satsat på ett tema kring retorik. Så här skriver de på sin webbplats: 

Muntlig framställning och retorik finns beskrivet i den nya läroplanen. Därför satsar UR extra mycket på ämnet under 2012 för att stötta och stärka dig som pedagog i din undervisning genom att tillhandahålla verktyg och kunskap. 

Här kan du hitta en retoriktävling för åk 6 och massor av retoriktips för såväl elever som lärare. Dessutom kan du hitta lärarhandledningar och mängder av tips på övningar. 

Dessutom lovar de följande:

 I april 2012 har UR premiär för sina tv-serier om retorik riktade mot mellanstadiet, högstadiet och lärarna, medan serien riktad mot gymnasiet får premiär i september. Under vintern sänds även inspirerande dokumentärer om vad retorik kan vara.

Det ser jag fram emot! Retorik är såväl kul och nyttigt, som nyttigt och kul! ;-)

Här är adressen:  http://www.ur.se/Tema/Retorik

Retrorikprofessor Anders Sigrell har retorikskola i P1

De här korta lektionerna i retorik av och med Anders Sigrell får ni inte missa:



Ja, så är det: Vi väljer! Möjligheterna är oändliga! Häftigt men också läskigt ...

Detta inlägg är särskilt intressant för oss lärare:



Jag gillar tanken på copia och hur Sigrell associerar ordet till ordet kopiös (och inte kopia). Att vi ska samla på oss många bra exempel. Hitta förebilder. Visst ligger det mycket i att vi är smartare om vi lägger märke till det som är bra än om vi tar fasta på det som är dåligt!

Här går Sigrell igenom de olika stegen i hur man lägger upp ett tal:



Denna lektion är inte alls dum att sprida även till sina elever, eller vad säger du?

Den sista lektionen handlar bland annat om hur vi anpassar oss efter våra mottagare:



Jag älskar P1!

PS. Du vet väl om att Sigrell 2008 kom ut med en retorikbok som vänder sig direkt till lärare, nämligen Retorik för lärare : konsten att välja språk konstruktivt. Även denna bok vill jag ivrigt rekommendera. Den är humoristisk, grundläggande, inspirerande och full av konkreta exempel. Vi kan som lärare ha nytta av den i såväl våra egna muntliga och skriftliga presentationer som i våra försök att lära våra elever att välja språk som ger önskad effekt.

RETORIK Steg 5: Actio

Hans Gunnarsson ger i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet några råd vad man kan tänka på för göra ett lyckat framträdande:

Kroppsspråket

Tänk på att ha ögonkontakt med dina åhörare, särskilt om det är mindre än 30 personer. Ha som mål att titta dem alla i ögonen i alla fall så länge att de skulle kunna hinna ge dig en bekräftande nick. Har du en större publik till exempel i en aula får du istället se till att variera vilka håll du riktar dig åt, så att alla i publiken kan känna att du talat till just dem.

Se gärna glad ut, såvida du inte talar om något sorgligt eller allvarligt problem.

Tänk på att tala till din publik och inte in i tavlan eller in i en PowerPoint. Du vill ju få kontakt - nå dina lyssnare!

Vet du inte var du ska göra göra av dina händer, så öva och pröva dig fram.

Stå bredbent och stabilt, med avslappnade axlar.

På YouTube hittade jag några kul klipp på temat kroppsspråk. Här har vi till exempel en komiker som använder sig av såväl mycket kroppsspråk som ljudeffekter och som ibland väljer att illustrera sitt budskap med hjälp av teater istället för att återberätta:



I denna film får du se konkreta exempel på viktigt vårt kroppsspråk är, passar det inte med orden vi använder, så väger kroppsspråket tyngst:



Rösten

Visst vill vi helst lyssna på någon som låter engagerad och som han eller hon verkligen vill uttrycka något?!

Vilka verktyg har du att arbeta med vad gäller rösten?

Jo, du har volymen. Hans Gunnarsson för fram att Ernst Hugo Järegård var en mästare på detta. Genast kommer jag att tänka på Järegårds reklam för Postbanken. Kommer du ihåg den?



Visst är den underbar!?

Stark volym signalerar ofta ilska, men kan också signalera kraftfullhet. Sänker du å andra sidan rösten kan du få dina lyssnare att bli mer uppmärksamma.

Ett annat verktyg är betoningen. Vilka ord du väljer att betona, påverkar hur vi tolkar det du säger. Prova att säga meningen "Jag tycker att retorik är ett viktigt ämne i skolan." genom att betona olika ord. Visst uppfattar man då budskapet olika?!

Tonhöjden påverkar också hur vi uppfattar det du säger. När vi talar med ett barn pratar vi till exempel oftare med ljus röst. Hans Gunnarsson har en kul övning i en av sina videoföreläsningar. I övningen ska man pröva att säga meningen: "Hej, är det du som ringer." på olika sätt: ömt, passionerat, glatt, likgiltigt och käckt.

Hastigheten är viktig. Många elever får höra att de ska tala långsamt och tydligt och visst behöver många nervösa talare sänka tempot något, men ingen orkar lyssna på den som talar onaturligt långsamt, det blir för segt och därmed närmast omöjligt att upprätthålla lyssnarnas intresse. Konstigt nog så är det till och med så att de som talar snabbt upplevs som kvicktänkta och kunniga. En person som talar både snabbt och otydligt upplevs som nervös och osäker, men en person som talar snabbt men tydligt, till exempel en sportkommentator, upplevs som engagerad och väl insatt. Satsa alltså på tydligheten!

Försök att undvika utfyllningsord i stil med "öööhhh", "liksom" och "Och, ehhh". Bli istället vän med dina pauser. Försök att använda dig medvetet av dem, för att ge eftertryck åt viktiga saker som du tar upp och för att ge lyssnarna tid för eftertanke. Genom att experimentera med pauser mitt inne i en mening, kan du öka spänningen och lyssnarnas nyfikenhet.

Lycka till!

Vill du läsa mer?

Flera av tipsen ovan kan även läsas i boken Vältalaren av Hans Gunnarssons. Gunnarssons bok vill jag gärna rekommendera. Den är går igenom de fem stegen systematiskt och massor av tips och konkreta exempel.

Här är mina senaste inlägg på temat retorik:

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/behover-vi-retorik-i-skolan.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/jag-ar-egentligen-ingen-talare.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/retorik-steg-1-inventio.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/retorik-steg-2-dispositio.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/spoken-word-by-sarah-kay.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/04/retorik-steg-3-elocutio.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/04/retorik-steg-4-memoria.html

RETORIK Steg 4: Memoria

Nu kommer vi till min akilleshäl: memoria. Jag älskar att söka information, försöka göra något eget av den och fundera över hur man skulle kunna presentera materialet på ett intresseväckande och bra sätt. Men jag tycker det är så tråkigt att lära mig det utantill. Dessutom brukar jag lägga så mycket tid på de tidigare stegen att jag inte hinner eller orkar med det här steget ordentligt.

Detta vet jag genom gammal och väl beprövad erfarenhet. Ändå tycks jag inte kunna bättra mig ... Kanske kan det bli bättre om jag systematiskt försöker förbereda mig med hjälp av de råd som kommer nedan? Det är ju så onödigt att jag varje gång snubblar strax före mållinjen.

Att hålla tal innebär som sagt några fler utmaningar än att skriva: man måste försöka komma ihåg vad man ska säga och man ska oftast framföra det i "direktsändning". Bäst blir talen om de känns spontana och sämst är de om de är skriftspråkliga och talaren står och läser innantill. Det gäller alltså, i alla fall för den ovana talaren, att planera och öva in ett slags naturlighet och talspråklighet i sitt tal.

Hans Gunnarsson ger i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet några råd vad man kan tänka på för att underlätta sitt memorerande:

Gör det enkelt och tydligt - då blir det inte bara lättare för dig att komma ihåg utan även för dina åhörare. 

Tänk på:

• ordning och struktur: Tre huvudpunkter är bra. Tala om din disposition i inledningen, använd övergångar i din avhandling och sammanfatta i din avslutning, så blir strukturen tydlig och lätt att följa. Är dina huvudpunkter och din struktur klar för dig, så kan du sedan improvisera kring dessa likt en jazzmusiker utifrån ett tema.

• repetition: Har du berättat vad du ska berätta, sedan berättat det och slutligen summerat vad du nyss berättat, då blir det svårt att inte komma ihåg det viktigaste i ditt tal.

• konkretion: Använder du konkreta bilder blir ditt tal lättare att minnas.

• originalitet: Det som är nytt, fräscht och annorlunda är lättare att minnas för såväl talaren som mottagarna.

Skriv gärna upp huvudpunkterna för ditt tal på så kallade "palmcards". Skriv stort och luftigt så att du snabbt kan läsa och få överblick och skriv inte ut allt som du ska säga utan bara nyckelord och särskilt viktiga formuleringar. Skriv på ett kraftigt papper, så att du inte riskerar att eventuell nervositet fortplantas till ett tunt och skakigt A4-blad.

Lycka till!

Vill du läsa mer?

Flera av tipsen ovan kan även läsas i boken Vältalaren av Hans Gunnarssons. Gunnarssons bok vill jag gärna rekommendera. Den är går igenom de fem stegen systematiskt och massor av tips och konkreta exempel.

Här är mina senaste inlägg på temat retorik:

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/behover-vi-retorik-i-skolan.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/jag-ar-egentligen-ingen-talare.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/retorik-steg-1-inventio.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/retorik-steg-2-dispositio.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/spoken-word-by-sarah-kay.html

http://cwasteson.blogspot.com/2011/04/retorik-steg-3-elocutio.html

RETORIK Steg 3: Elocutio

 I Hans Gunnarssons retorikbok Vältalaren (2006) skriver Gunnarsson att talaren ska eftersträva:

• korrekthet,
• klarhet,
• anpassning och
• utsmyckning.

Detta håller jag med om. Kontrollera dina fakta. Märker publiken att du är dåligt påläst förlorar de snabbt intresset för vad du vill berätta. En missad viktig detalj kan göra att de förlorar förtroendet för dig: "Har talaren slarvat med dessa fakta, kan han eller hon ha slarvat med alla fakta. Hur ska jag veta vad som stämmer och vad som inte är sant?"

Välj att uttrycka dig så enkelt och klart som möjligt. Det är i första hand ditt ansvar att de som lyssnar på dig ska kunna förstå vad du menar. Det är du som ska anpassa dig efter dina mottagare, inte tvärt om. Använd ett vårdat talspråk, understryk din disposition med gester och metaformuleringar i stil med "Först skulle jag vilja ..." och "Avslutningsvis vill jag berätta ..." Ger du konkreta exempel på det som du talar om, istället för att bara generalisera, gör du ditt budskap tydligare. Även motsatsen gäller: du gör det lättare för dina åhörare att hänga med om du inte bara radar upp en massa exempel. Visa på samband mellan dina exempel, jämför och generalisera!

Ordvalet är viktigt. Gunnarsson ger några exempel på ord med olika värdeladdning. Säger du till exempel "pigjobb" eller säger du "hushållsnära tjänster"? Blir du glad eller sammanbiten när du hör ordet "skatt"?

Vilka ord du väljer att använda påverkar dina lyssnare och läsare mer eller mindre medvetet. Försök att välja ord som understryker gemenskap, ett slags "vi-känsla", och ord som du tror är lite positivt laddade för din målgrupp när du talar om något du vill åstadkomma. Eventuellt kan du också använda ord som är lite mer negativt laddade när du talar om riskerna ifall man inte gör som du förordar, men detta måste i så fall göras med stor försiktighet och elegant. ;-)

Vet du redan när du förbereder ditt tal att det du ska prata om kan vara kontroversiellt och/eller att dina mottagare troligtvis är skeptiska, bör du vara mycket försiktig med värdeladdade ord. I sådana situationer är åhörarna extra observanta på ditt ordval och letar efter värdeladdade ord som de sedan ska kunna angripa: "Vad menar du med gamla underdervisningsmetoder?", "Vad menar du är den nya moderna pedagogiken?" och "Menar du att allt gammalt och beprövat är dåligt och allt nytt och modernt är bra?" Ett lite klumpigt ordval i fel församling, kan göra att åhörarna slutar lyssna och bara retar upp sig mer och mer. Då slutar de upp med att försöka förstå vad du menar och letar istället bevis på att du har fel.

Vet du å andra sidan att dina åhörare är helt med på noterna kan du fullt ut dra nytta av värdeladdade ord: de gör de redan frälsta ännu mer medryckta.

Är din grupp inte homogen kan du utnyttja tvetydigheter. Gunnarsson ger några exempel på uttryck som man kan tolka själv: "nödvändigt", "tillräckligt". Detta knep känner vi väl alla igen. Vad menar egentligen politikern som säger att "vi måste ge tillräckliga resurser till skolan"? Vill han eller hon öka skatterna för att kunna ge mer pengar till skolan, vill han eller hon omfördela resurserna så att skolan får mer pengar eller anser han eller hon att skolan redan får tillräckligt mycket pengar? Den typen av yttranden kan i bästa fall göra alla åhörare nöjda, oavsett politiskt läger, eller ingen nöjd, eftersom yttrandet är just tvetydigt.

Hans Gunnarsson skriver att utsmyckning bland annat kan bestå i att använda sig av bilder, rytm och kontraster. Dessa behöver man skriva upp och öva in till en början, men om man konsekvent tänker på utsmyckningen av sina tal, så börjar de efter ett tag komma naturligt. Det låter hoppfullt tycker jag!

• Bilder kan bestå av till exempel liknelser och metaforer. Någon som var bra på detta var Jesus. Vem minns väl inte liknelsen med "den barmhärtige bankrånaren"?! ;-) Liknelser kan vara mycket bra, men var noga med att tydligt framgår vad du vill ha sagt med dem.

• Rytm kan till exempel bestå av upprepningar som stegras i intensitet. Det mest kända exemplet på detta är nog Martin Luther Kings tal "Jag har en dröm", som bland annat kan kan ses, höras och läsas på den här webbsidan: http://www.americanrhetoric.com/speeches/mlkihaveadream.htm eller läsas på svenska här: http://www.retoriksallskapet.se/MartinLutherKing.htm.

• Kontraster  i form av till exempel motsatser kan väcka uppmärksamhet. Känner ni till exempel igen det här?

Här är mina senaste inlägg på temat retorik:
http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/behover-vi-retorik-i-skolan.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/jag-ar-egentligen-ingen-talare.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/retorik-steg-1-inventio.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/retorik-steg-2-dispositio.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/spoken-word-by-sarah-kay.html

Här kan du läsa om elocutio på Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Elocutio

Spoken word by Sarah Kay

Se, hör och njut här av en ung kvinna som kan retorik:



Lägg märke till hennes intresseväckande inledning, rytm, träffande ordval och gester. Allt samverkar!

Dessutom talar hon om språkets kraft. Genom att vi formulerar oss, blir vi medvetna om våra tankar och känslor. Visst kan det låta bakvänt, men jag känner verkligen igen mig i detta. Ibland vet jag faktiskt inte alls vad jag har inom mig förrän jag fått det på pränt.

Att skriva blir ett sätt att skapa struktur, men inte bara det, utan det språk, de ord som jag får ner på papper eller i digital form hjälper mig att locka fram nya tankar och idéer. Tankar och idéer som jag inte visste att jag hade.

Jag vill att mina elever ska skriva så mycket att de får uppleva detta: hur skrivandet underlättar tänkandet, förstärker det och ibland till och med kan fungera som ett slags katalysator. Då kan de nå så mycket längre, längre än de ens kunde föreställa sig.

Sarah Kay berättar om sina tre steg i "Spoken word":

1. Jag kan ge något till andra.
2. Jag vill göra detta och jag gör det. Jag vill utvecklas, växa och våga ta risker. Jag vill dela med mig av det jag kommit att förstå.
3. Jag kan göra något personligt av det. Jag utnyttjar mina tidigare erfarenheter och nyfikenhet för att försöka skapa något nytt.  

Hon berättar att Spoken word kan vara ett sätt att bearbeta sina tankar och känslor, men hon betonar att det också kan användas som ett sätt att underhålla, utbilda och inspirera andra.

För att få tonåringar att våga skriva poesi, så ger hon dem i uppdrag att skriva listor:

• 10 saker som jag vet är sanna.
• 10 saker jag skulle ha lärt mig vid det här laget.

Hon använder Spoken word till att få sina studenter att återupptäcka nyfikenheten, att använda sina upplevelser och skapa något eget utifrån dem, skapa historier som bara de kan berätta!

Visst finns det kraft i det här sättet att berätta! Kanske skulle vi kunna använda oss mer av det, även i den svenska skolan redan i dag? Vad tycker du? Blir du inspirerad?

RETORIK Steg 2: Dispositio

När man nu har förberett sig genom att bestämma vad man ska ta upp för ämne och vad man har för syfte, så är nästa steg att göra en disposition: hur ska man lägga upp sitt tal eller sin text?

Ja, det beror så klart på vilket syfte och vilka mottagare man har. Tänk på att du behöver skapa uppmärksamhet, intresse och välvilja!

Olika tal och texter behöver olika form och språkdräkt. Ett tal på en 60-årsfest ser inte ut som ett begravningtal. Hans Gunnarsson liknar i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet, till exempel dispositionen av ett reportage med en fisk: "en vass käft, som hugger tag, sen en tjock kropp och så en snärtig stjärt som avslutning." I en tidningsartikel sätter man istället det allra viktigaste i texten först. Detta beror på att om artikeln måste kortas, så är det oftast slutet som klipps bort.

Ditt tal eller din text blir också bättre om du talar om din disposition och gör övergångar som binder ihop det. Försök att hitta en ordning som är logisk och gå noga igenom din text så att du inte säger eller skriver liknande saker på flera ställen: för i så fall ihop avsnitten och stryk bort överflödigt material.

Några som drivit dessa övergångar till sin spets är Hipp Hipp. Se här:



Tänk på att det inte räcker att ha en intressant inledning, utan att du måste hålla intresset vid liv. Lägg alltså in berättelser, liknelser, jämförelser, exempel, visa saker eller bilder, för att levandegöra ditt material.

Sålla i ditt material och "kill your darlings" om du måste. Ditt tal eller din text får inte bara bli en enda lång uppräkning, utan det måste bli tydligt vart du vill komma.

Gör ett tydligt avslut, så att du inte själv behöver tala om att "nu är det slut". Detta gör du till exempel genom att göra en kort sammanfattning av det viktigaste i ditt material och/eller återknyta till din inledning. I slutet får du gärna också vara lite känslosam.

Lycka till!

Vill du läsa mer?

Flera av tipsen ovan kommer från boken Vältalaren av Hans Gunnarssons. Gunnarssons bok vill jag gärna rekommendera. Den är går igenom de fem stegen systematiskt och massor av tips och konkreta exempel.

RETORIK Steg 1: Inventio

När du ska förbereda ditt tal eller din text kan du ha stor nytta av Ciceros plan i fem steg. Jobbar du systematiskt och gör en sak i taget, så blir det lättare. Här tar jag upp steg 1:

Inventio 

Bestäm dig för ämne och syfte! Vad ska du ha det till? Vilka är din målgrupp? Vad vill du åstadkomma?

Har du svårt för att bestämma ämne och vinkel kan du ska gå ut på "lagret" och inventera! Vad kan du redan? Vad är du intresserad av? Vad kan du ta reda på? Vad är dina mottagare intresserade av?

Samla material! Leta fakta och siffror, orsaker och följder och se till att få med ett personligt perspektiv. Utnyttja dina personliga erfarenheter genom att till exempel dela med dig av egna exempel, jämförelser och åsikter. Använd dig av frågorna: Vem? Vad? Varför? Var? När? Hur? Med hjälp av vad?

Lycka till!


Vill du läsa mer?
Flera av tipsen ovan kommer från boken Vältalaren (2006) av Hans Gunnarsson. Den boken vill jag gärna rekommendera. Gunnarsson går igenom de fem stegen systematiskt och ger massor av tips och konkreta exempel.

Jag är egentligen ingen talare ...

"Jag är egentligen ingen talare, så jag ska försöka hålla det här kort. Ni ska inte behöva lida länge."

Känner ni igen inledningarna? Inte är de väl så lysande? Varför börjar vi ibland tal på det här viset? Beror det på jantelagen, på att vi är rädda för att någon ska tro att vi drabbats av hybris eller beror det på att vi inte vill skilja oss från flocken?

Jag hörde just en träffande liknelse. Hans Gunnarson, som skrivit boken Vältalaren (2006) och som håller i retorikavsnittet på kursen Media, kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet, undrar hur vi skulle ha reagerat om en flygkapten sagt något liknande:

"Jag är egentligen ingen flygare, men jag hoppas det ändå ska gå vägen. Jag har lagt ner mycket tid på förberedelser inför flygningen. Den kommer förresten att bli kort."

Ja, inte hade vi väl velat följa med på flygturen i alla fall ...

Och egentligen är vi väl inte så sugna på att lyssna på det där talet heller?

Vad kan vi då göra för att avhjälpa problemet? Jo, hitta på en annan och bättre inledning!

Har du några tips?

Behöver vi retorik i skolan?

Är det viktigt med retorik? Borde retorik vara ett obligatoriskt ämne i skolan? Det tycker bland annat Elaine Bergqvist, retoriker och författare till den nya boken Snacka Snyggt – modern retorik. Läs hennes inlägg här:  http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=6400000000000001&conference=10400000000000011&posting=19500000005868414

Vad tycker du?