Lars Åkerblom visar hur Gleerups Interaktiva läromedel fungerar.
Intresset bland Simrishamns kommuns lärare var stort när Gleerups vice VD Lars Åkerblom kom till Österlengymnasiet den 17 juni, 2014. Tillsammans med kommunens skolledare presenterade han ett unikt samarbete kring utveckling av digitala läromedel.
Gleerup har tidigare samarbetat med enskilda skolor. Nu ska hela Simrishamns kommun delta i ett pilotprojekt kring Gleerups interaktiva läromedel för barn i förskoleklass upp till och med gymnasiet.
Gleerup kallar sina interaktiva läromedel för ”lärverktyg” för att det ska bli tydligt att det inte bara handlar om digitala läroböcker, utan att man kan lära genom att t ex läsa, lyssna, anteckna, ställa frågor, se på bilder och filmer och göra självrättande test i sin ”lärobok”.
Samarbetet innebär att lärare och elever gratis får tillgång till Gleerups webbaserade material. I gengäld ska lärarna och eleverna testa materialet och komma med synpunkter.
Gleerups läromedel är interaktiva genom att lärare och elever kan påverka böckernas utseende och innehåll och genom att de bland annat innefattar självrättande tester.
En del lärare kommer tillsammans med sina elever att vara ”piloter”. De ersätter sina traditionella läromedel med Gleerups webbaserade läroböcker och lärarna har träffar med Gleerups och gör systematiska utvärderingar. Resten av lärarna och eleverna i kommunen har fri tillgång till materialet, med möjlighet att påverka men utan krav på motprestationer.
Att använda sig av interaktiva läromedel kan innebära stora möjligheter till individanpassning och variation, men ta med i beräkningen att det kan ta lite tid att lära sig dra nytta av möjligheterna.
Att Simrishamn deltar i detta stora pilotprojekt innebär möjligheter …
… att påverka:
Lärarna och eleverna får en chans att vara med och utveckla de läromedel som de använder i skolan.
… att bygga nätverk för utbyte av erfarenheter:
Gleerups arrangerar utbildningar och möten och skapar en digital plattform för lärare att få kontakt med varandra över skol- och kommungränser.
De lärare som väljer att aktivt delta i pilotprojektet, kommer att ha tid att diskutera hur läromedlen kan användas och påverka hur de ser ut i framtiden. Dessa diskussioner innebär också tillfällen för lärarna att tipsa varandra och tillsammans utvecklas vad gäller vad de lär ut och hur de lär ut det.
… att få ett stöd som gör att lärare kan få mer tid till eleverna och deras lärande:
Gleerups webbaserade läromedel innefattar lärarhandledningar med idéer kring hur materialet kan användas med olika elevgrupper.
Lärarna behöver inte lägga så mycket tid på att leta eller skapa bra material och uppgifter. Gleerups interaktiva läromedel är nämligen inte bara digitalt inlästa böcker, utan de innefattar bland annat bildserier, filmer, animationer, självrättande test och länkar till andra källor.
… ge alla elever tillgång till ett läromedel som kan individanpassas:
Gleerups interaktiva läromedel har en sökfunktion, som gör det lättare att hitta i ”boken”.
”Böckerna” har också en inbyggd talsyntes, så att man kan få texten uppläst.
Det finns en inbyggd funktion för översättning, vilket underlättar för bl a nyanlända.
Man kan göra egna understrykningar och anteckningar direkt i läromedlet.
Läromedlen kan användas på vilka datorer, chromebooks, surfplattor eller smarta telefoner som helst. Det enda som krävs är internetuppkoppling. På skoltid använder eleverna skolans internetuppkoppling och lånar t ex chromebooks eller iPads. I den mån eleverna får läxor, behöver lärarna ta hänsyn till att alla elever inte har lika bra tillgång till dator med Internetuppkoppling när de är hemma.
Läromedlen kan byggas ut, så att de blir mer anpassade efter elevernas behov och intressen. Till exempel kan läraren lägga till större utmaningar eller mer ingående förklaringar i form av kommentarer, extrauppgifter, videoklipp eller bilder.
Det finns planer på att man i framtiden ska kunna anpassa läromedlet så att man kan dölja visst innehåll för enskilda elever, så att de lättare kan fokusera på det allra viktigaste.
… att kommunicera kring studierna:
Elever kan kommentera och ställa frågor till läraren direkt i läromedlet och lärare kan på samma vis nå ut till sina elever.
Lars Åkerblom berättar för intresserade lärare om detaljerna kring samarbetet mellan Gleerups Interaktiva läromedel och Simrishamns kommun.
I dag ska jag sammanfatta den tredje och sista föreläsningen av Nåkkve Balldin om hur vi i skolan bättre kan förstå och hjälpa elever med neuropsykiatriska funktionshinder.
Vilka beteendeavvikelser ("utvecklingssignaler") kan man lägga märke till?
Tänk på följande:
Problemskapande beteende är inget individuellt problem utan ett problem för omvärlden. Ändå agerar vi som om det vore ett individproblem: vad ska vi göra för att Kalle ska förstå det här? Man kan se det som utvecklingssignaler – eleven behöver hjälp eller vi behöver göra annorlunda.
Samma händelse tolkas olika av olika människor. Varje person agerar logiskt utifrån sitt sätt att förstå, tolka och bearbeta.
Första gången du träffar den som är autistisk bjuder du kanske på kaffe vid ett visst bord. Kanske blir det likadant nästa gång. Tredje gången har du kanske med ett arbetsmaterial istället och förväntar dig att eleven ska känna dig tillräckligt nu och att ni ska kunna sätta er ihop och jobba direkt. Eleven kan då bli så arg att hon eller han välter bordet. Det kan verka som om eleven agerar konstigt, men för honom eller henne har du blivit en lögnare.
Vilken social utvecklingsnivå är eleven på?
Olika elever klarar olika sociala situationer olika bra. Man bör ta hänsyn till elevernas behov och efter vad de klarar socialt när man sätter ihop undervisningsgrupper:
En elev kanske inte klarar mer än att vara i samma rum som andra.
En annan elev kan klara av att elever i samma klassrum har olika parallella aktiviteter.
Ytterligare en kan klara av en parallell aktivitet med delat material. Man jobbar individuellt men ska kunna samsas om det material som behövs för uppgiften.
De som är mer avancerade kan klara interaktion efter skrivna regler i stil med datorspel.
De som är avancerade kan till och med klara interaktion med oskrivna regler, men detta är svårt för många.
Vid hög stress får vissa delar av hjärnan mer blod och andra mindre. Detta gör att de kognitiva funktionerna försämras. Först blir sekreterarfunktionerna nedsatta och vid långvarig stress blir bibliotekariefunktionerna nedsatta.
Lästips: Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg.
Hög negativ stress försämrar:
Arbetsminne – metakognition
Kognitiva förmågor för planering och reglering
Intellektuella förmågor
Kommunikativa och affektiva förmågor
Nåkkve hävdar att IQ försämras med ca 30 p vid hög stress och det är i så fall en intressant iakttagelse eftersom normalbegåvade anses ha ca 100 p och vid 70 platsar man på särskolan.
Om man leker med den tanken så är alltså de flesta av oss på särskolenivå när vi utsätts för hög negativ stress. Det kan vara bra att tänka på vad gäller de elever som lever i familjer med sjukdom, droger och personlighetsstörningar och därmed är konstant stressade.
Det kan vara bra att skilja på olika typer av stress, till exempel
Akut stress – något yttre händer som gör att man plötsligt känner sig stressad
Social stress – de förväntningar vi känner att vi har på oss
Nåkkve berättade om forskning som visade att flickor har en tendens att skriva sämre på matematikprov, även när de haft bättre förutsättningar än pojkarna. Det ska enligt studierna ha berott på de negativa förväntningarna på dem: "matematik är för svårt för flickor".
Olika strategier för att minska stressen:
Anpassa efter elevens ”chefsform”!
Gör situationen mer förutsägbar med hjälp av struktur!
Jobba med bemötandet!
Skapa balans!
Vad kan vi förvänta oss när "elevens chef" är i god form och hur ser det ut med förmågorna när "chefen" är ur form?
Hur ser vi tecken på om en elevs "chef" är i eller ur form? Lägg till exempel märke till särskilda rörelsemönster, läten/ljud, återkommande fraser, vissa samtalsämnen/fokus, avskärmning och trötthet. Ibland kan man höra det på fotstegen eller på hur personen öppnar dörren.
Tips:
Bestäm att personalen får anpassa kraven i aktiviteterna utifrån elevens "chefsform".
Ha planer för obesvarad förväntning (Ross Green) då eleven inte gör det vi vill att eleven ska göra.
Isbergsmodellen
Tänk dig problemet i form av ett isberg. Över vattnet kan du till exempel se en elev som sparkar och slår en assistent eller lärare. Under vattenytan kan du se orsakerna och bakgrunden i det som sker här och nu till varför det blir så här.
Det är viktigt att vi inte bara ser toppen på isberget, utan även tar reda på vad som finns under vattenytan. Vi behöver ta reda på de bakomliggande förklaringarna till elevens problemskapande beteende.
Observation
Beskriv systematiskt iakttagelserna kring problemet:
Identifiera problemet!
Gör en analys över tid (t ex 6-8 veckor). Vilken dag? När på dagen? Var? I vilken situation? Innan? Övriga runt omkring? Med vem? Åtgärd? Hur länge? Tecken på oro? Övrigt?
Gör bara observationer – inga tolkningar!
Skriv bara rådata, alltså inga tolkningar. Då tar det bara en minut att fylla i. Samla dem och sortera dem för att se om det finns något system/mönster i detta! Vanligt att olika personal gör olika saker som åtgärder. Vanligt att det händer oftare med en del personal än andra. Vanligare vid vissa aktiviteter än andra. Bestäm en eller några åtgärder! Vänta några veckor och observera samma sak igen.
Tänk på att vara väldigt konkret!
Stressorer
Tänk i termer av ”Stressorer” och kartlägg:
Vilka situationer som skapar olika nivåer av stress/ilska
Vilka aktiviteter respektive personer som eleven möter som tar respektive ger energi?
Vilka platser tar respektive ger ”bensin”?
Många elever tycker till exempel att det tar mycket energi att äta i matsalen, att byta om i omklädningsrum och att lyssna på samlingar. Många pojkar tycker att det ger energi att sitta vid datorn och spela WoW och många flickor tycker att aktiviteter med djur ger energi. Lyssna på musik ger också energi för många.
Nåkkve berättade att ungdomar säger att näst datorspel ger deras mamma en massa energi. Detta gäller även om de bråkar mycket och de säger att det beror på att mamma är det mest förutsägbara som finns.
Lästips – två artiklar på www.pedagogisktperspektiv.se:
”Utan bensin stannar motorn” av Nåkkve Balldin och
”Energi” av Mia Kårlycke
Inventering
Gör en inventering av vad som tar och ger energi och försök att anpassa verksamheten efter det.
Tips:
Skapa ett underlag för hur man ska kunna skapa bättre balans mellan vad som tar respektive ger ”bensin”.
Försök att balansera mellan platser, aktiviteter och personer som ger och tar. Minus ska inte försvinna utan det handlar om att balansera mellan det som ger och det som tar energi.
Förväxla inte vad som är roligt med vad som tar energi. Det kan många gånger vara samma saker. Åtgärden när en elev älskar att bada men ofta kommer i konflikter i samband med badet, är inte att plocka bort det roliga.
Flexibel förutsägbarhet
Vi måste vara flexibla mot elever som inte är flexibla.
Det är viktigt att bibehålla vuxna som auktoriteter.
The Collaborative problem solving approach (Ross Greene)
Vi kan hantera den obesvarade förväntningen på tre olika sätt:
Plan A Ej förhandlingsbart. Få saker kan ligga där. Vi kan driva igenom det! (Har jag förmågan att driva igenom det? Orkar jag med de reaktioner som blir? Orkar omgivningen med det? Har eleven förmåga att driva igenom det?) Nej, Du måste, Jag bestämmer, Jag räknar till tre. Vems angelägenhet fick bestämma: Adult A
Plan B Förhandlingsbart. Här sker utveckling. Lösa problemet tillsammans! Kompromissa med personen! Empati – problem – inbjudan till lösning. Vems angelägenhet fick bestämma: Both B
Plan C Låt vara! Vi ligger lågt så länge. Förstå personens begränsningar av ej inlärda färdigheter. Då är det inte värt att kommentera. Ok, visst, eller vara tyst. Vems angelägenhet fick bestämma: Child C
Det finns en risk att personalen bemöter eleven väldigt olika i samma läge.
Att ge efter är att ha börjat med en sak i plan A och sedan gå över i plan C. Se alltså till att du inte börjar med plan A för en massa saker, för att efter att tag - när du blivit tröttare eller känner att du har för mycket att göra - inte orka med det mer och gå över till plan C istället.
Glöm inte möjligheten till B. Plan B är bra för den tränar barnet i problemlösning.
Vi är ofta för snabba med ”ja” resp ”nej”. Ett exempel: Ungdomarna på ett boende säger att de vill se slutet på en fotbollsmatch, när det är VM och delar av matchen sänds efter att det ska vara tyst och släckt i huset. Då kan det vara lätt att säga "nej, regler är till för att hållas - var ska vi annars sluta?" men det kan bli mycket svårt att driva igenom att de ska stänga av tv:n mitt i sista halvlek. Man kan också bestämma sig för att säga ja direkt, eller så kan man komma överens om att man kan göra ett undantag just nu i form av ett slags kompromiss "vi kan göra ett undantag för den matchen, men i så fall vill vi att ni i pausen innan sista halvlek städar undan i tv-rummet och gör er i ordning så att ni kan gå och lägga er direkt efter att matchen är över".
Simrishamns kommun har kommit långt i arbetet med att sprida kunskaper kring barns rättigheter, inte minst tack vare kommunens barnombudsmans, Marie Lundins, gedigna arbete.
Arbetet handlar bland annat om att barn skall veta var man vänder sig för att få stöd och hjälp, och om att alla politiska beslut framöver skall innehålla en barnkonsekvens-beskrivning.
Just nu driver Marie två olika projekt som syftar just till att stärka barns trygghet, välmående och rättigheter. Ett görs tillsammans med Sveriges barnombudsman och ett annat tillsammans med UNICEF.
På bilden från dagens möte syns Anna Leithe, UNICEF, Fredrik Malmberg, Sveriges barnombudsman och Marie Lundin, Simrishamns barnombudsman.
Nu har de nya tillagningsköken varit igång i ungefär två månader på Gärsnäs skola och på Backstugans respektive Solrosens förskola i Simrishamn. Vi tycker därför det är intressant att följa upp vårt tidigare inlägg om Barn- och utbildningsförvaltningens förhoppningar kring startandet av fler tillagningskök. Du hittar inlägget här: ”Det satsas på skolmaten i Simrishamns kommun”
Frågorna vi sökte svar på är:
Har de nya tillagningsköken lett till att det blivit färre transporter,
slängs det mindre mat nu och
vad tycker barnen om maten – märker de någon skillnad?
För att ta reda på detta åkte vi ut och deltog vid lunchen på Gärsnäs skola. Vi passade också på att prata om maten med skolans elever och personal.
Varje dag ställer personalen fram en tallrik med mat. Visningstallriken är tänkt att inspirera eleverna att ta lite av varje och att ta tillräckligt mycket mat för att orka med en hel skoldag.
Här kommer svaren:
En transport i veckan istället för många
Josefine Yngve, som jobbar som kock på Gärsnäs skola, berättar att de tidigare fått en leverans per dag med färdiglagad mat. Dessutom fick de flera varuleveranser i veckan med bland annat mjölk, specerier och grönsaker från olika leverantörer. Sedan de börjat laga all skolmat på plats och köpa alla varor via en distributionscentral i Ystad behöver de nu bara en varuleverans i veckan.
Josefine Yngve gör de sista förberedelserna innan barnen kommer för att äta.
Nylagad mat
Före förändringen kom maten med lastbil redan vid 10.15 och innan dess hade lastbilen varit och lämnat av mat i både Skillinge och Hammenhög. Barnens lunchmat behövde alltså tillagas direkt på morgonen. När den väl serverades i Gärsnäs mellan klockan 11 och 12 hade den hållits varm i ett par timmar och efter lunchen var man tvungen att kasta bort all mat som inte ätits upp. I dag kan maten tillagas så att den blir färdig precis innan den ska serveras.
Barnen kommer klassvis och äter tillsammans med sina pedagoger. Måndagen den 26 maj var det korvgryta och det verkade många av barnen gilla.
Anpassade mängder
Tack vare tillagningsköken kan man anpassa hur mycket mat man lagar efter hur mycket mat som går åt. Ett exempel på detta är att förr fick skolan fat med 1800 köttbullar för en lunch och de köttbullar som inte åts upp kastades. I dag steker Josefine först upp 1300 köttbullar och när de börjar ta slut steker hon upp fler i omgångar. Vanligtvis går det därmed åt cirka 1500 stycken. På så vis blir maten som serveras mer nylagad och det blir inte så mycket rester. Den mat som är nylagad och inte varmhållits kan dessutom sparas och serveras vid ett senare tillfälle.
Allt eftersom maten går åt fyller kocken och serveringspersonalen på mer.
Ökad kvalitet
Josefine berättar att när de tillagar maten på skolan kan de öka kvaliteten. Förutom att maten blir mer nylagad kan hon till exempel ugnsbaka varje sprödbakad fiskbit för sig. Det uppskattas väldigt mycket av eleverna, som tidigare inte gillat de mjuka och lite våta paneringarna som blir utav att man staplar fiskbitarna på varandra.
Hannes Johansson (röd tröja) och Robin Mårtensson (blå tröja) i klass 1 är med i skolans matråd. Här sitter de tillsammans med några av sina klasskamrater: Tilda Nilsson (svart tröja), Tim Rydström (vit tröja) och Julia Axelsson (svart linne). De säger allihop att de tycker att maten har blivit mycket godare och att det är stor skillnad mot tidigare.
Entusiastiska elever
Erica Malmros och Eva Strand, som arbetar som ekonomibiträden i skolans kök och alltså bland annat serverar maten och tar hand om disken, berättar att tidigare var det ungefär 10 barn om dagen som lite pliktskyldigt tackade för maten. I dag tackar ungefär 50 barn om dagen och många säger spontant att de tyckte att maten var jättegod.
Nu har vi på särskolan i Simrishamns kommun haft även den andra föreläsningen (i en serie på tre) av Nåkkve Balldin. Den handlade om hjälpmedel, stöd och bemötandestrategier när man arbetar med barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Precis som förra gången gav Nåkkve en hel del lästips och han inledde med dessa två:
Carolina Lindberg, Jill Söderlund, Agneta Lindberg och Malin Valsö har skrivit boken Vill du ha
hjälp? Nej tack, gärna! om hur man kan ge stöd till personer med ADHD och Aspergers syndrom
Ross Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i
skolan. Greene hävdar att barn gör rätt om de kan (han tänker inte, som så många andra, att barn
gör rätt om de vill). Tänk därför efter om detta är en elev som kan om hen vill
eller om det är en som vill men inte alltid kan. Vad får det för pedagogiska
konsekvenser?
Framgångsfaktorer i arbete med barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder:
känna till vilka förutsättningar eleven har,
utveckla planer för hur man kan kartlägga styrkor och svårigheter,
veta hur bemötandet kan påverka inlärningen,
skapa en god balans mellan anpassning för att underlätta för
personerna med deras förutsättningar och utveckling för att skapa förutsättningar
för eleven att utveckla nya förmågor,
hur samverkar vi med andra aktörer och skapar delaktighet
och organisatoriska förutsättningar: ”En skola som hjälper eller stjälper?”.
Tips: Försök att flytta fokus från den abstrakta arenan
till den konkreta, visuella arenan. Det kan kompensera för att elever har svårt
att föreställa sig med tanken vad ögat inte kan se. På den konkreta arenan går
det lite långsammare och då hinner eleven lättare att ta emot och bearbeta informationen.
Det blir lättare att dela varandras bilder. Det blir lättare att säkerställa
att vi tänker på det på samma vis.
Vid kartläggning kan vi …
Identifiera styrkor och svårigheter
Balansera anpassning och utveckling
Individualisera bemötande och insats.
Det är viktigt att kartlägga. Man skulle kunna säga: ”Utan spaning, ingen aning.”
Kraven bör vara realistiska. Både för lågt ställda krav och
för högt ställda krav, kan skapa stress.
I samband med att vi tar reda på problemet, bör vi även ta
reda på orsaken, innan vi sätter in åtgärder.
Nåkkve gav tre olika förslag på hur man kan kartlägga barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder:
Greene Collaborative Problem Solving
Vardagsstöd
K3
Greenes Collaborative Problem Solving:
Identifiera triggersituationen i skolan (eller i hemmet
eller på arbetet)! Greene utgår från situationen istället för personen. Då blir
det mer hanterbart. Dessa elever har ofta problem på många områden, men utgår man
från en konkret situation så är det ett mer avgränsat område som eleven behöver
stöd inom. Då har man någonstans att börja.
Vilka färdigheter verkar eleven sakna i den här situationen
som gör att situationen blir svår?
Hur kan vi anpassa situationen och/eller kan vi utveckla
strategier hos eleven så att hen lättare klarar det?
Gör tydligt vad som förväntas och ha bestämt ett
förhållningssätt om förväntningen inte uppfylls.
Vardagsstöd – ett konkret och vardagligt arbetsmaterial som mann använder när
man vill kartlägga en elev och till exempel lägga upp en pedagogisk planering.
K3 är ett slags intervjumaterial som man kan använda vid
kartläggning. De tre K:na står för kvalité, kunskap och kartläggning, och
materialet utgår från modellen med hjärnans sekreterar-, bibliotekarie- och
chefsfunktion.
Det hålls tvådagars-kurser på den här metoden. Kontakta
Nåkkve Balldin vid intresse.
Kroppsspråk, mimik, tonalitet och affekt - tänk på att allt detta påverkar eleven.
Det finns två grundläggande principer:
Regel 1: Var positiv!
När eleven får positiv respons så lär den nya beteenden, t ex ”så glad jag blir
när du hälsar på mig!”. Positiv förstärkning höjer dopamin-produktionen. Negativ
förstärkning är kortisonhöjande. Man lär sig inte nya sätt att hantera
situationer och det leder till ökad stress och minskar relationen (undvik att
hamna på minus på relationskontot).
Regel 2: Behåll lugnet!
Provocera inte utan var en desarmerande kraft när någon ”överkänner” eller ”övertolkar”.
Välj dina strider och försök få ner stressmätaren genom att stanna upp.
Lästips: Barn med
överlappande diagnoser av Kutscher.
Här kommer Nåkkve Balldins tips på stöd för de barn och unga som har svårigheter med sitt arbetsminne:
för de som har svårigheter att kontrollera sina impulser:
och för de som har svårigheter att tänka abstrakt:
Generella tips:
Ge mycket beröm (ta reda på vilken typ av beröm som eleven
gillar/mår bra av), var konkret och tydlig i kommunikationen, var tydlig om du
frågar eller påstår något (fråga till exempel inte om sånt du kan se bara för att du t
ex vill skapa kontakt: ”Hej! Åker du taxi i dag?” till den elev som kliver ur taxin), tolka inte undvikande av
ögonkontakt som ointresse, var försiktig med öppna frågor, leta efter personens
uppmärksamhet, ge tid att vänta in personens respons, tänk på mängd ord (första
och sista ordet), ge positiva strategier och undvik ”inte”.
Beröm prestationer, men beröm vad de gör i relation till dig eller andra!
Insatser kan delas upp i anpassnings- och i
utvecklingsinsatser. Första insatsen är anpassning. Hjälpmedel ska vara
individuellt utformade. Börja med att anpassa kraven efter förmågan. En
realistisk kravnivå minskar stressen. I stress finns ingen potential för
inlärning. Vi ska sträva efter att göra vardagen så begriplig, hanterbar och
meningsfull som möjligt. Se till att de har svar på frågorna: Vad som ska
göras? (Klarar eleven göra det?) Varför? Var? (Klarar personen att göra det i
det här sammanhanget?) Med vem? (Klarar personen av att göra det med andra?) Hur?
När? Hur länge? Vad ska man göra sedan? (Är det realistiskt att ge eleven denna
uppgift?)
Vi behöver kunna skapa individuella kravkurvor för våra
elever.
Förslag på sätt vi kan ge förutsägbarhet: vi kan ge fasta
rutiner, men bara om de kan hålla över tid.
Att skapa en användarvänlig miljö som tar hänsyn till
styrkor och svårigheter, t ex tydliga platser för saker, anpassa till personens
förmågor till samspel, filtrera onödiga intryck och vilka elever som sitter och
jobbar nära varandra. Visuella hjälpmedel t ex visa objekt för att de ska
förstå vad man menar, bilder, fotografier, text och auditiva hjälpmedel i form
av verbal information. Vi har en tendens att välja en nivå som är aningen mer
abstrakt än vad eleven klarar. Målsättning: Låt materialet bli så tydligt att
det kan tala för sig själv.
Leta efter hur man kan jobba med stöd vid arbetsminnessvårigheter respektive vid inhibitionssvårigheter.
Tänk generellt på att ge korta instruktioner och använda färre ord
Ge bara en instruktion i taget – ett göra
Tänk på elevens ställtid – ett ”nej!” kan betyda ”jag
behöver mer tid”. Väntar du, kan det gå bra om en stund.
Använd dig av visuella stöd i genomförandet
Använd dig mycket av positiv förstärkning
Leta efter tips på stöd vid svårigheter med föreställningsförmåga. Några förslag på detta är ritprat och så kallade sociala berättelser.
”Deep down inside we all love math T-shirt” by networkosaka, Creative Commons på Flickr.
Det har pratats mycket om svenska elevers försämrade kunskaper i matematik och Skolverket har valt att ge eleverna fler undervisningstimmar i ämnet och starta det så kallade Matematiklyftet.
Matematiklyftet är en landsomfattande fortbildningssatsning baserad på kollegialt lärande. Metoden är inspirerad av den japanska fortbildningsmetoden lesson studies. Tanken är att lärare ska lära av och med varandra och skapa en rutin där de utvärderar och utvecklar sin undervisning tillsammans.
I matematiklyftet utgår man från konkreta aktiviteter i klassrummen och man drar lärdom av hur det går. Fokus är på eleverna: man planerar utifrån hur man tror att elever bäst kan lära sig aktuella fakta och färdigheter, man testar och man diskuterar och utvärderar elevernas reaktioner och resultat.
I detta inlägg kan du läsa om …
hur Matematiklyftet ser ut i Simrishamns kommun,
hur Skolverket stöttar arbetet,
vilken arbetsmetod man jobbar efter,
hur skolorna i Simrishamns kommun valt matematikområden att fördjupa sig i,
två konkreta exempel på hur man arbetat med Skolverkets material,
lärarnas utvärdering av Matematiklyftet och
tips på vidareläsning, för dig som vill veta mer.
Matematiklyftet i Simrishamns kommun
Marika Björk Carlberg och Olof Gummesson, två av Simrishamns kommuns handledare i matematik-lyftet, tar en titt på matematikverkstaden på Piratenskolan i Kivik.
I Simrishamns kommun deltar i år de flesta av kommunens grundskollärare som undervisar i matematik och man har utbildat 4 handledare:
Anna Forsvall för årskurs 7-9 på Korsavad och Nils Holgerssonskolan,
Lillan Dahlqvist för Skolområde Syd,
Marika Björk Carlberg för årskurs 1-6 på Skolområde Simrislund och Nils Holgerssonskolan och
Olof Gummesson för Skolområde Nord.
Det är precis så många lärare och handledare som elevunderlaget gör möjligt att söka statsbidrag för. Det är redan bestämt att man nästa läsår satsar på gymnasiet. Då ska ca 10 av kommunens gymnasielärare gå utbildningen.
Simrishamns kommuns skolledare deltar också. Mängder av forskningsrapporter kring skolutveckling visar nämligen att skolledare måste vara engagerade, involverade och aktiva för att fortbildningsinsatser ska ge bestående resultat.
Skolverkets stöd
Skolverket stöttar de enskilda skolorna och kommunerna genom att man skapat ett webbaserat utbildningsmaterial för matematiklärare och genom att man har gjort det möjligt att söka ekonomiskt stöd till fortbildningssatsningen.
I dag satsar allt fler skolor allt mer tid och kraft på lärarfortbildningar bestående av att lärare under expertstöd lär, stöttar och utvecklas tillsammans. Här syns t ex en bild på Skolverkets lärportal för Matematiklyftet.
Arbetsmetoden består av fyra steg
1) Inspiration utifrån: de deltagande lärarna förbereder sig individuellt genom att läsa texter, se på filmer, fundera över diskussionsfrågor och ta till sig olika tips på sätt att undervisa matematik. Allt material kommer de åt via Skolverkets webbplats för matematiklyftet och stödmaterialet utgår från läroplanerna och kurs- och ämnesplanerna i matematik. Det tar dessutom upp aktuell och relevant forskning och analyser av de svenska resultaten i de senaste nationella och internationella jämförelserna.
Lärarna förbereder sig genom att gå igenom Skolverkets filmer och texter på Skolverket lärportal för matematiklyftet. Därefter träffas de och diskuterar materialet. Här sitter matematiklärare i åk 4-6 i skolområde Syd och diskuterar Skolverkets material med Lillan Dahlqvist (andra personen från höger).
2) Gemensam bearbetning och planering: handledarna träffar de deltagande lärarna och man diskuterar stödmaterialet och lägger upp en gemensam lektionsplanering utifrån skolverkets förslag på uppgifter och arbetsmetoder.
Lärare på åk 7-9 på Korsavadsskolan och Nils Holgerssonskolan träffas för att diskutera och planera sin undervisning ihop.
3) Genomförande: de enskilda lärarna går ut i sina klassrum och testar det som man planerat, de dokumenterar arbetet och reflekterar över hur det gått.
Lärare från åk 7-9 på Korsavadsskolan och Nils Holgerssonskolan berättar om hur det gått när de testat lektionsplaneringarna i sina klasser.
4) Gemensam utvärdering och lärdom: handledarna träffar åter de deltagande lärarna och man beskriver vad man gjort och hur det gått, man funderar över varför det blev som det blev, vilka svårigheter man mött, vad som fungerat bra och hur man ska kunna förbättra sin undervisning ytterligare.
Anna Forsvall handleder matematiklärarna i åk 7-9 på Korsavadsskolan och Nils Holgerssonskolan.
Behoven styr valet av fördjupningsområde
I de olika Matematiklyftsgrupperna koncentrerar man sig på ett fördjupningsområde per termin. Under hösten jobbade flera av skolorna med problemlösning och under våren taluppfattning. Man valde de olika områdena utifrån vilka behov som finns på skolan: ”vad har eleverna haft störst svårigheter med?”.
Ett exempel på problemlösning
Irene-Marie Ekelund är med i matematiklyftet och hon jobbar tillsammans med Karin Gröhn med klass 1A på Simrislund. Irene-Marie och Karin gav eleverna vars ett papper med tre kattmammor och nio kattungar och eleverna fick i uppdrag att klippa ut alla katterna och dela upp ungarna mellan kattmammorna.
Irene-Maries Ekelund och Karin Gröhn gav sina elever i klass 1A på Simrislund vars ett papper med tre kattmammor och nio kattungar och eleverna fick i uppdrag att klippa ut dem och dela upp ungarna mellan kattmammorna. Bilden är tagen av Karin Gröhn.
Irene-Marie berättar att många av eleverna först ville dela upp kattungarna rättvist mellan mammorna, men efter att man pratat om det i helklass förstod eleverna att det finns många sätt att fördela dem.
Det finns många sätt att fördela kattungarna. Resultatet klistrades upp och lades ut på golvet, så att de kunde se allas lösningar. Bilden är tagen av Karin Gröhn.
Var och en funderade igen och resultatet klistrades upp och lades ut på golvet, så att de kunde se allas lösningar. Till sist gjorde man tillsammans en tabell över resultatet.
Irene-Marie berättar att detta arbetssätt, att eleverna först får pröva själva och sedan diskutera möjliga lösningar med sina klasskamrater, leder till många intressanta och utvecklande diskussioner.
Till sist gjorde man tillsammans en tabell över resultatet. Bilden är tagen av Karin Gröhn.
Kerstin Arditi är en annan av de lärare som deltagit i matematiklyftet. En dag tog hon med sig tre gosedjur och berättade för sina elever i klass 3b på Simrislundsskolan att gosedjuren hade fått nio ungar tillsammans. ”Hur många ungar fick varje mamma då?”
Eleverna fick först tänka självständigt och sedan i grupp. De hade papper som de vek två gånger så att det blev som fyra fält. I dem skulle de ställa upp problemet, illustrera det, visa med matematiskt språk hur de löste det och skriva svaret.
Till sist diskuterade man tillsammans i helklass hur man kan göra och vilka svaren kan bli.
Eleverna hade papper som de vek två gånger så att det blev som fyra fält. I dem skulle de ställa upp problemet, illustrera det, visa med matematiskt språk hur de löste det och skriva svaret . Bilden är tagen av Marika Björk Carlberg.
Kerstin berättar att eleverna med den här metoden tränar sig i att förklara matematiska problem med hjälp av matematiska begrepp och de testar och utvärderar olika möjliga räknemetoder.
En del elever anser det självklart att gosedjuren fått tre ungar var, medan andra tänker att det inte måste vara så utan att ett gosedjur kan ha fått färre och andra fler.
Utvärdering
De utvärderingar som hittills gjorts bland kommunens matematiklärare, visar att de flesta är mycket nöjda med satsningen och gärna vill fortsätta arbeta i liknande former efter att själva Matematiklyftet är över. Man anser att …
för att det ska fungera behöver man regelbundet avsatt tid för gemensamma möten, dessutom behöver man tid för inläsning och reflektion (under matematiklyftet har man fått 1,5 h/vecka och många tycker det har fungerat bra eftersom man inte haft andra projekt samtidigt)
Skolverkets material på webben är lättillgängligt, gediget och bra
det har varit kul att samarbeta
man har fått bra tips som gjort att man kunnat pröva nya saker med sina elever
en del elever har berättat för sina lärare att de tyckt att uppgifterna blivit mer kreativa och lektionerna roligare
många lärare gillar att Skolverkets uppgifter ofta är skapade så att eleverna först ska försöka lösa uppgiften individuellt, sedan jämföra lösningarna i smågrupper och välja ut vilken lösning de gillar bäst och varför och till sist ha diskussioner i helklass, lärarna menar att denna metod gör att eleverna blir mer aktiva
man har fått mer tid att prata matematik med sina kollegor och diskussionerna med kollegorna har varit lärorika och inspirerande
man har på olika sätt blivit säkrare i sin undervisning när man har haft mer tid för ämnesdiskussioner
rutinen att samtala om vad man gör med sina elever och hur det går har ”smittat av sig” på andra skolämnen
man har haft direkt nytta av arbetet när man gått ut i sitt klassrum
man har utvecklat samarbetet mellan lärare och mellan skolor
det tar tid och engagemang att arbeta i enlighet med Matematiklyfts-metoden, så man kan inte samtidigt prioritera en massa andra saker
för att projektet ska få bestående verkan krävs att man har en planering som går över flera år, det är nämligen nästan omöjligt att nå genomgripande och bestående förändringar på bara ett år
det krävs regelbundet avsatt tid och någon som leder arbetet, för att satsningen inte ska rinna ut i sanden efter att året är över.
_______________________________
Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Om inget annat står är bilden tagen av Charlotta Wasteson
På den här bloggen skriver jag om kultur- och fritidsfrågor, byggnadsvård, artiklar, böcker och pedagogiska frågor i min vardag. Ge gärna tips eller skriv en kommentar!
Skolbibliotekarie i förskoleklass upp till åk 6 i Simrislund och Gärsnäs. Tidigare lärare och lärlingssamordnare på Barn-och fritidsprogrammet, IKT-pedagog, lärare i sv, eng, hi, re och sh, handelsämnen och att driva uf-företag på gymnasiets anpassad skola, kommunikatör på Barn- och utbildningsförvaltningen och ämneslärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn.
Inlägg
