Blooms taxonomi och jag

På kursen LC200N Digital kompetens II vid KTH läser jag om Blooms taxonomi. Tanken är att jag ska koppla teorin till min egen praktik och till min syn på hur man kan använda digitala medier i undervisningen. Det är en svår uppgift, men det blir i alla fall lite lättare genom att våra lärare tipsar om material att reflektera kring.

Bilderna nedan kommer ifrån http://projects.coe.uga.edu/epltt/index.php?title=Bloom%27s_Taxonomy. Den första pyramiden visar resultatet av Blooms och hans kollegors forskning 1956 och den andra pyramiden visar en bearbetning från 1990-talet av framför allt Lorin Anderson och David R Krathwohl.

 

Så här översätts begreppen på kurssidan:


"En översättning av begreppen i den (nya) kognitiva dimensionen ger nerifrån och upp:
Minnas – Den studerande kan memorera och återge fakta.
Förstå – Den studerande kan använda och resonera kring fakta samt förstå relationer och samband.
Tillämpa – Den studerande har omvandlat kunskaperna till generella principer och kan tillämpa kunskaperna på nya ämnesområde.
Analysera – Den studerande kan analysera fram beståndsdelar ur en helhet, dissekera ett fall, organisera och se mönster.
Värdera – Den studerande kan bedöma, se konsekvenser samt utvärdera idéer, metoder och lösningar.
Skapa – Den studerande kan samordna, dra slutsatser och skapa något eget."

På kursen fick jag också tipset om en tydlig modell av den kognitiva dimensionen. Den är gjord av Khalid El Gaidi som har byggt den på en sammanfattning och översättning av N.E. Gronlunds  How to Write and Use Instructional Objectives (2000): http://www.mah.se/PageFiles/11404/Blooms%20taxonomi%20f%C3%B6r%20l%C3%A4randem%C3%A5l.pdf?epslanguage=sv

Jag jämför den här uppgiften på kursen med de olika delarna i pyramiden och konstaterar att den innefattar alla delarna. Det är väl därför som jag tycker att den är så svår och tidskrävande ... Om jag ska sätta mig in i alla de pedagogiska teorier som nämns på min kurs (de är många och komplicerade och tyvärr kan jag dem inte tillräckligt väl för att svänga ihop någon halvmessyr och ta mig förbi momentet), om jag ska minnas och förstå dem, för att därefter tillämpa dem på kursens innehåll och min egen yrkespraktik, analysera och värdera dem och till slut skapa ett eget material där jag samlar mina kunskaper och reflektioner, så kommer jag att få lägga ner flera veckors heltidsstudier. Men detta räknas ju bara en liten uppgift bland ett flertal "små"-uppgifter? 


Jag tror att vi lärare måste vara uppmärksamma kring vad vi kräver av våra elever. Att tänka tar tid, att tänka nytt och skapa nya kunskaper tar ännu mer tid. Därför kan vi inte kräva att våra elever ska hinna slutföra så många sådana uppgifter på en kurs. 


Ibland när jag får Blooms pyramid presenterad för mig eller får se liknande beskrivningar i form av en trappa, får jag känslan att presentatören menar att det är de översta nivåerna som är bäst och att det är den delen som man ska ägna all sin undervisning. Men alla elever når inte ända dit inom alla områden och jag tror inte heller på att man kan hoppa över de tidigare stegen eller låta bli att skapa en god grund att stå på. Ger vi elever för svåra uppgifter som kräver att de ska dra egna slutsatser innan de ens har förmåga att sålla ut det som är viktigt i en text, då kommer vi och våra elever att misslyckas. Det gäller alltså att systematiskt arbeta sig uppåt och att inte förvänta sig att elever ska kunna hoppa över steg, för att istället kunna arbeta med "finare" projekt på "finare" nivåer: "Vår grundskoleutbildning är upplagd så att på vår skola forskar alltid våra elever."


Om man inte tänker så att man hela tiden måste klamra sig fast på toppen med alla sina elever, då kan dock pyramiden vara väldigt användbar när man lägger upp sin undervisning. Får jag med alla stegen? Får de chans att ta del av fakta, känna att de minns grundläggande begrepp och att de blir lite allmänbildade? Får de tillfälle att diskutera fakta och hur de hänger ihop? Får de chansen att träna sig i att generalisera och se mönster, likheter och skillnader? Tränas de i att relatera till det de studerar: "vad tycker jag om det här?", "hur kan jag använda det här?" och fundera över vilka följder ett skeende kan få? Får de tillfälle att samla sina kunskaper och sina reflektioner kring dem och skapa något eget och nytt? Och hinner vi kontrollera att deras slutsatser verkligen är rimliga och att de inte bara är avskrifter? Det är inte lätt att vara lärare i dag!


Förutom den kognitiva dimensionen talar Bloom om de känslomässiga respektive de psykomotoriska dimensionerna:

• "Den känslomässiga dimensionen beskriver utvecklingen inom områden som har med känslor och attityder att göra.
• Den psykomotoriska dimensionen beskriver förmågan att hantera verktyg eller instrument."

Jag tror att för att elever ska bli engagerade i skolan krävs inte bara att de får kognitiv stimulans. De måste även få känslomässig stimuli. De behöver få bekräftelse, uppmärksamhet och uppskattning och de behöver utveckla färdigheter så som att läsa, hålla muntliga presentationer, skriva, räkna och använda digitala verktyg (till exempel e-post, skolans olika forum, bloggar, wikis och presentationsprogram i stil med PowerPoint).

Blooms taxonomi är nog inte så dum, utan vi kan ha nytta av den än i dag!

Har du tankar kring Blooms taxonomi eller annat som rör pedagogik eller det här inlägget så skriv gärna en kommentar! Jag tar tacksamt emot all hjälp jag kan få! Tack på förhand!

Tips på referenser och bra www-resurser

Dessa tips på material fick jag på kursen:

http://www.learningandteaching.info/learning/ - Webbplatsen ger en bred översikt med korta förklaringar och många referenser till olika pedagogiska teorier (på engelska). En mindmap ger snabb visuell överblick.

http://www.learning-theories.com/ - En kunskapsdatabas på engelska med teorier och biografier.

Edström, K. Instruktioner för formulering av kursmål (learning outcomes). KTH Learning Lab.

Biggs, J.B., and Collis, K.F. (1982). Evaluating the Quality of Learning - the SOLO Taxonomy.

Bloom Benjamin S. and David R. Krathwohl. Taxonomy of Educational Objectives: The Classification of Educational Goals, by a committee of college and university examiners. Handbook I: Cognitive Domain. New York, Longmans, Green, (1956).

Torwald, Nils. Råd och idéer för examination inom högskolan. Högskoleverket (1997). Här får du tips på hur du (eventuellt tillsammans med dina elever) kan lägga upp dina elevers redovisningsuppgifter.