Den gyllene regelns dag

Gör mot andra vad du vill att andra ska göra mot dig. Regeln är genial i sin enkelhet. Här har de som skriver långa listor med skolregler en del att lära. ;-)



I Sydsvenska Dagbladets söndagsbilaga 2011-04-03, skrev Katarina Tornborg om sin intervju med Karen Armstrong. Det blev ett tankeväckande möte, även för mig som läsare. Armstrong har skrivit flera böcker om våld och religion och om medkänsla och hennes arbete har lett till att man i dag firar Förklaringen för medkänsla (The Charter for Compassion). Tyvärr hittar jag inte artikeln i Sydsvenskans nätbilaga, men i denna korta film presenteras idén:



2008 fick Armstrong pris av TED för sitt arbete. Här kan du se två föredrag som Armstrong höll i samband med det:





Här kan du läsa mer om Karen Armstrong: http://www.ted.com/speakers/karen_armstrong.html
och här kan du läsa mer om Förklaringen för medkänsla: http://charterforcompassion.org/site/

Här kan du skriva under att du stödjer Förklaringen för medkänsla: http://charterforcompassion.org/share/the-charter/.

Varför anses detta så viktigt att det får en egen dag?

Det räcker att se sig omkring, öppna en tidning eller slå på radion eller tv:n för att bli påmind om att världen är i behov av mer kärlek och medkänsla. Hur ska då vi och våra barn bli bättre på detta?

Jag tror att en viktig del är inlevelseförmåga och fantasi. Kan vi leva oss in i andra människors situation kan vi också lättare förstå hur vi kan hjälpa varandra. Ett sätt att träna sin medkänsla är att läsa skönlitteratur. Ja, jag är svensklärare ... men jag kan ju ha rätt för det?! Mer om detta har jag skrivit här:
http://cwasteson.blogspot.com/2010/10/skolan-maste-vaga-berora-och-upprora.html,
http://cwasteson.skolbloggen.se/2010/09/25/lashunger-kan-kopplas-till-stordad/ och
http://cwasteson.skolbloggen.se/2010/09/14/nagra-ord-om-lashunger/.

Om vi blir bättre på empati tror jag att vi får färre missförstånd, färre konflikter och färre krig. Kanske är medkänsla därför den värdefullaste gåva vi kan ge våra kommande generationer? 

Kanske kan ett sätt att försöka uppnå detta vara att skapa läslust hos våra barn och ge dem tillgång till ett bibliotek?

Kanske kan ett annat sätt vara att försöka fungera som förebilder för våra barn? En av mina förebilder är Pippi Långstrump - hon har makt utan att missbruka den: http://cwasteson.skolbloggen.se/2010/09/21/pippi-och-forebilder/. Något som jag också gillar hos Pippi är att hon inte tror ont om folk, utan hon utgår ifrån att alla vill henne väl. Visst kan det låta naivt, men hennes taktik är framgångsrik!

Vad tycker du? Är det viktigt med empati? Hur skapar vi mer medkänsla i världen?