fredag 30 mars 2012

Skånecirkelns andra möte

Onsdagen 28 mars träffades vi åter i forskningscirkeln Skåne på Petrigymnasiet i Malmö.

Maria Brännström inledde genom att berätta om ett planerat Startsymposium den 28/8 kl 10-16 på Petrigymnasiet. Då ska forskare, lärare och skolledare träffas och diskutera utvecklingen av elevernas ”vetenskapliga förståelse” och ”vetenskapliga förmåga”. Dagen börjar med att forskarna håller föredrag och sedan delar man upp sig i olika ämnesgrupper och pratar om hur man kan jobba vetenskapligt i respektive ämne. Mogensen kommer att vara moderator. Peter Gärdenfors inledningstalar.

Därefter gick vi rakt på sak och försökte enas kring en beskrivning av ”Vad är forskning egentligen?” utifrån Chalmers bok. Det var inte lätt, eller ens möjligt, och vi konstaterade att Chalmers bok främst behandlar naturvetenskapen, vilket fick oss att börja fundera över om vi även borde välja en bok som behandlar humanistisk/ samhällsvetenskaplig forskning.

Vi kom fram till att vi upplever att det är lättare att hitta en naturvetenskaplig metod, än att hitta en enhetlig metod för mer humanistiska/ samhällsvetenskapliga ämnen.
Vi talade också om att det finns en viss relativism inbakad i boken. Forskning och forskningsresultat problematiseras och inget är vad det först synes vara. Man kan känna att ”ja, så här är det” och sedan ifrågasätter Chalmers det och man får tänka om, tänka vidare.

Vetenskap kan se ut på många olika sätt beroende på ämnet. Det måste finnas flera olika, för vi har många olika mål. Man får utvärdera utifrån varje vetenskap och man måste vara tydlig ”vad vill den här vetenskapen uppnå?” (utan syfte och mål kan man ju inte utvärdera den).

Vi talade också om att vetenskapen ska vara känd, för att kallas vetenskap:
 • allt ska komma i ljuset, vara genomskinligt, så att andra kan upprepa undersökningen och få ”samma” resultat
 • flera ska godkänna resultaten och att vetenskapen ska kommuniseras utåt.

Problematisering:
 • Företag kan forska men om de håller en del av sina data hemliga – är det forskning då?
 • Är lärare som undersöker sin egen lärarpraktik forskare? Vad krävs för att det ska kallas forskning? (Över hur lång tid, hur många elever och lärare behöver vara inblandade, behövs kontollgrupper, o s v.)
 • Grundantagandet i till exempel PISA-undersökningar är att elevernas förmåga står i direkt relation till elevernas resultat. Men testsituationen påverkar också resultatet. Trots att grundantagandet är delvis fel, är testresultaten intressanta.
 • Det kan vara spännande och intressant, men också omtumlande och otäckt när man tvingas tänka helt annorlunda, när ens världsbild omkullkastas. Alla elever längtar alltså inte efter att det ska bli mer komplicerat. En del vill bara att deras lärare ska säga hur det verkligen är.

Vi talade lite om i vilka avseenden vetenskapligt tänkande och metod kommer in i våra olika kursplaner och hur det skulle kunna utvecklas. Vi skulle till exempel kunna tala mer öppet med eleverna om hur vi genomför en uppgift, t ex ”nu läser vi texten på ett biografiskt sätt”. Detta vill vi diskutera mer nästa gång.

Nästa gång (12 april) ska vi därför presentera hur vi arbetar vetenskapligt i vår undervisning och våra ämnen. Hur kommer vetenskap, forskning och vetenskaplig metod in i vår vardag i våra kurser, examensmål och i läroplanen i stort? Genom att höra hur andra gör, hoppas vi bli mer medvetna om hur vi själva jobbar, såväl vad gäller innehåll och metod som förhållningssätt. Förhoppningsvis kan vi inspirera varandra.

Till nästa gång ska vi också läsa artikeln ”Lärarna i kunskapssamhället – flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare?” av Ingrid Carlgren (publicerad i Boken om pedagogerna, red Anna Forssell, 2011).

Kan detta ingå i alla kurser:
 • att kritiskt granska,
 • att pröva och
 • att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang?

Citatet togs upp av Maria Brännström som hämtat det från skolverkets hemsida:

Vetenskaplig grund
Kunskap som baseras på vetenskaplig metod
Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och vår tillvaro. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. I det vetenskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte, teori, metod, material och kravet på källhänvisning blir forskningens resultat synliga och tillgängliga för kritisk granskning.

Länk dit: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden

Tack för ett intressant och givande möte!

Tummen upp!

Här är våra bilder från träffen:

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...