Därför vill jag ha en lärplattform eller lärportal

Här kan du se en film om lärplattformarnas utveckling och framtid:

Vill du veta mer om vad som menas med lärplattformar kan du läsa en tydlig sammanfattning här på CELAs webbplats:  http://www.celainfo.se/index.269-1.html

Lärplattformarna behövs inte minst i framtiden, men de kommer att bestå av många olika tjänster från olika leverantörer

Lärplattformarnas kärna är att de ska samla tjänster och få informationen från dem att bli lättillgänglig för användarna, det vill säga eleverna, föräldrarna, lärarna, elevvården och skolans ledare och administratörer (det är med andra ord många olika intressen och behov att ta hänsyn till) och de ska dessutom helst få de många olika tjänsterna att se ut som att de hör ihop i ett och samma system.

Bilden nedan visar till exempel några av de tjänster som VKlass valt att integrera i sin plattform.

I filmen säger den förste talaren, som är en representant från Fronter, att lärare i dag tvingas lägga mycket tid på "check", det vill säga att kontrollera att eleverna har gjort vad de ska göra och rapportera hur det går.

Jag håller med. Att vara lärare i dag är att hantera oerhört många olika typer av dokument, allt från de skolarbeten som eleverna lämnar in och som sedan, när responsen och bedömningen är klar, ska lämnas tillbaka till eleverna, till att skriva och ta emot omdömen och individuella handlingsplaner, som sedan ska spridas vidare till elever och deras föräldrar. 

Det blir en stor administrativ börda med alla dessa papper eller filer att hålla reda på. Till detta är lärplattformarna överlägsna. De klarar nämligen hålla reda på alla filerna och koppla dem så att rätt personer har tillgång till rätt dokument. 

Eftersom såväl problemet som lösningen finns, så finns det egentligen inga ursäkter. Jag hoppas innerligt att så snart som möjligt få tillgång till en tjänst som underlättar mitt arbete. För jag vill inte lägga så mycket tid på att på att samla, bocka av, hålla reda på och distribuera filer, utan mer på "plan",  "do"  och "act".

I filmen får du som sagt information om utvecklingen av lärplattformar och lärportaler. Talarna är representanter från några olika företag som skapat lärplattformar för skolbruk ... 

• Den förste talaren var som sagt från Fronter och han talade om att när Lärplattformarna var nya behövde de innefatta mängder av verktyg eftersom man behövde funktionerna, men i dag är dessa verktyg mer utvecklade på andra håll. Därför går nu utvecklingen mot att lärplattformarna koncentrerar sig på sin kärnverksamhet och integrerar sociala tjänster som utvecklats och levereras av andra företag.
  
  Det anser jag är jättebra och absolut nödvändigt, för vem vill väl använda underutvecklade och omoderna verktyg när det finns så många välfungerande gratistjänster bara ett knapptryck bort!
  
  Talaren från Fronter hävdade avslutningsvis att vi kommer att behöva lärplattformar även i framtiden, men att de kommer att se något annorlunda ut mot i dag. 

• Den andre talaren kallas i filmen "Janne" och är från edWise och han visade bland annat upp företagets tjänster i lärplattformen: Learnify för hantering av lärresurser som lärare och elever själva skapar och Esmaker för hantering av enkäter och prov.
  
  Han visade även hur man lätt ska kunna hämta och göra understrykningar i kunskapskraven och använda matriser för bedömning och att det självklart ska finnas schema, planeringar, frånvarorapportering samt resultat- och betygsregistrering. 

• Den tredje talaren var Andreas Selling från VKlass och han  berättade (precis som representanten från Fronter) att de inte kommer att försöka konkurrera med Google och Microsoft vad gäller till exempel epost-verktyg. Istället kommer de i sin plattform att integrera välutvecklade tjänster som andra företag utvecklar och tillhandahåller.
  
  
  



Selling berättade att plattformarna måste vara anpassade för att användarna ska kunna nå materialet när på dygnet och varifrån som helst och att många vill kunna nå materialet via appar och sina mobiltelefoner och/eller läsplattor. 

Han hävdade också att lärplattformarna måste ha ett användargränssnitt och inte ett administratörsgränssnitt och att det, precis som i facebook, ska kännas som man är i ett och samma system hela tiden (utan en massa olika gränssnitt). 

Detta kan tyckas vara ett alldeles självklart påstående, men när jag ser hur många plattformar ser ut i dag så känns det inte riktigt som om leverantörerna fattat vad det innebär fullt ut.

I framtiden måste gymnasieskolornas plattformar i ännu större utsträckning stödja samarbete och distansstudier, inte minst för att vi ska kunna ha ett rejält kursutbud även när eleverna är få

Marie-Louise och Mikael från Upplands Bro berättade därefter utifrån skolornas (beställarnas) perspektiv vilka tre områden de absolut skulle vilja få med i lärportal inom 5 år:

• underlätta ökat samarbete
• underlätta för spridning och utveckling av pedagogiska idéer
• underlätta för att skolan och skolarbetet känns mer angeläget och intressant.

Mikael tog bland annat upp problemet att lärare i dag måste upprätthålla väldigt mycket kommunkation med väldigt många människor och att denna kommunikation dessutom är individuell. Detta behöver lärarna bra verktyg för att hinna hantera, annars kommer detta att sluka för mycket av lärarnas tid och de kommer att ha väldigt lite tid över för att hinna upptäcka, utveckla och testa nya verktyg och metoder.

Något i filmen som är intressant för oss som jobbar på små gymnasieskolor i små kommuner att höra på (ca 41 min in i filmen) är Mikaels tankar kring hur små skolor kan samarbeta kring kurser för att få ihop tillräckligt många elever för att de ska ha råd att köra kurser även om det bara är 5-10 elever på den egna skolan som valt respektive kurs. Eleverna skulle helt enkelt kunna läsa kursen på distans. Visst känns det självklart? Ändå är det ännu få skolor som gör så i dag. Om elever från flera skolor läser en gemensam kurs kommer man att behöva en administrativ lösning som understöder detta. Eleverna från de respektive skolorna kan alltså inte studera i helt olika och låsta system.

Mikael menar att plattformarna behöver utvecklas så att de understödjer möjligheter för samarbete inom och mellan skolor:

En plattform bör underlätta för lärare att dela med sig och ta del av varandras material, planeringar och matriser. Särskilt för lärare på mindre skolor är det värdefullt om denna materialbank är gemensam för flera skolor.

Avslutningsvis tog Marie-Louise upp hur viktigt det är att det är användarnas behov som styr utvecklingen av lärportalerna och inte tvärt om! Åter igen något som borde vara alldeles självklart, men som verkar vara svårt för kommuner och skolor att efterleva ...

Här har jag skrivit mer om skolportaler (LMS, såsom de företag som tas upp här ovan) respektive personliga lärmiljöer (PLE, där användarna själva kombinerar verktyg - ofta i form av webb 2.0-verktyg):  http://cwasteson.blogspot.com/2012/03/tips-pa-presentationer-om-personliga.html