Gymnasieelever kan bidra till forskning

Jag har de sista dagarna skrivit en del om lärare som forskar på sin vardag.

Här kommer nu istället några fina exempel på elever som forskar på sin vardag.

Det första exemplet består i att 238 klasser från 135 svenska skolor undersökte luften i sina klassrum och rapporterade in sina resultat till forskare vid Danmarks Tekniska Universitet:   http://v-a.se/2009/11/elever-undersoker-klimatet-i-klassrummet/.

Ett annat exempel är när mer än 1000 elever från 59 skolklasser undersökte den akustiska miljön i sina klassrum:   http://v-a.se/2011/01/forskarfredags-akustikforsok/. 

Ett tredje exempel är att 1812 elever från 67 skolor mätte temperaturen hemma i sina kylskåp och kontrollerade vilka "bäst före"-datum varorna hade som förvarades där:  http://v-a.se/2012/01/forskarfredag-bast-fore-forsok/.

Detta skulle jag vilja delta i med mina elever:  http://forskarfredag.se/blog/2012/01/30/sokes-massexperiment-till-forskarfredag-2012/

Tidigare har jag skrivit om en lärare i Sydney, Charlotte Taylor, som bad sina 1000 nyblivna biologistudenter att ta hem en liten petriskål och sätta den på en fönsterbräda hemma i 15 minuter. Sedan samlades petriskålarna in och analyserades utifrån koncentrationen av olika sporer. Mer om detta kan du läsa här:  http://cwasteson.blogspot.se/2012/02/healey-argumenterar-for-att.html

Visst är det en god idé: ett sätt att lära elever forskningsmetodik samtidigt som undersökningsresultatet i sig kan bli intressant.

Är du intresserad av att läsa fler tankar kring en skola på vetenskaplig grund?

• Här har jag skrivit om vår forskningscirkel kring vetenskaplighet och utbildning på gymnasiet:  http://cwasteson.blogspot.com/2012/02/en-skola-pa-vetenskaplig-grund.html 
• och här bland annat om att eleverna inte alltid vill ha det som forskningen visar är bäst för dem:   http://cwasteson.blogspot.com/2012/02/elever-vet-inte-alltid-sjalva-hur-de.html.
• Här har jag skrivit om att högskolestudenter bör få arbeta forskningsbaserat redan från början av sina högskolestudier:  http://cwasteson.blogspot.com/2012/02/healey-argumenterar-for-att.html
• och här har handlar det om att det borde vara självklart (men att det i dagsläget inte är det) att lärare ges tid för kvalitativ kompetensutveckling - bland annat för att de ska klara skapa en utbildning på vetenskaplig grund:  http://cwasteson.blogspot.com/2011/04/forskningen-och-skolan.html.
• Denna text handlar om hur forskning kan knytas närmre till högskoleutbildningarna (och visst borde väl även vi på gymnasiet inspireras lite av dessa tankar?!):  http://cwasteson.blogspot.com/2012/03/stensaker-witt-brattstrom-och-bernhard.html
• och här handlar det om att många vill ha en forskningsanknuten utbildning, men att det är svårt att leva som man lär:  http://cwasteson.blogspot.com/2012/03/forumspel-kan-anvandas-nar-man-vill.html
• Detta inlägg handlar om hur Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi, nu i början av mars förklarade "vad är vetenskap?" och "vad är vetenskaplig metod?" för våra naturvetarelever på Österlengymnasiet:   http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/vad-ar-forskning.html
• I detta inlägg tipsar jag om Joakim Wendell, gymnasielärare i svenska, filosofi och historia, som har skrivit om vetenskap och vetenskapligt förhållingssätt på sin webbplats Historia2 och så refererar jag en läsvärd artikel ur Lärarnas tidning med rubriken "Vetenskaplig skola – vad är det?":   http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/vad-ar-vetenskap-och-vad-ar-en-skola-pa.html   
• Detta inlägg handlar om så kallad "skolnära forskning" och debatten kring den:   http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/ska-det-kallas-forskning.html
• och gårdagens inlägg handlar om att dåligt utförd forskning kan leda till stort personligt lidande och stora kostnader för samhället:   http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/behovet-av-val-utford-forskning.html